måndag 27 mars 2017

Kalla vindar fortsätter svepa in över Torrevieja med omnejd!



Här ni framtidens svensk! Han och hon tittar förskrämda ut ur sina små hål och frågar om lov att gå ut och handla lite Halalkött, eller kanske en kyckling, eller varför inte en kamelbiff? Svenska flaggorna har man eldat upp och kyrkorna har blivit illegala spelhallar, dock ej anpassade för oss svennar, ack nej vi får inte komma in.

Sitter här nere i Spanien och läser varje dag om eländets elände i vinterlandet, Mord, tjyverier, våldtäkter, brända bilar och överfall både på kvinnor och män unga som gamla. Vart är Sverige på väg och varför blundar alla för det som händer? Det blir ju bara värre och värre. De politiska partierna saknar ryggrad och försöker slicka varandra i ashålet. Fagra löften är tomma ord och polisen har inget att säga till om.
Ge svensk polis elpistoler och låt dem använda dem, Ge dem rejäla slangbällor och ståldankar så de kan skjuta tillbaka när idioter och ligister hindrar och hotar dem i sitt arbete. Man kan inte ullidulla längre det har man gjort på tok för länge,

Här i Spanien patrullerar Gardia Civil två och två och fan tar de som ställer till det. Inget fjantande här inte och även föräldrarna tar ungen i hampan om han eller hon försöker djävlas.

"Förbjuden väg är oftast hårt sliten"

måndag 6 mars 2017

Holmalunds IF och CD Montesinos? Vad har de gemensamt?


Jo egentligen börjar detta för en jäkla massa år sedan då jag, ung och viril tillbringade några år i potatisens huvudstad, Alingsås. En bra plats att bo på men inget vidara bra ställe att arbeta i. Men skit samma där fanns deet mycket fotboll och eftersom jag alltid varit intresserad av sport och själv
varit involverad i en del olika turer så föll det sig naturligt att jag skulle hålla på ett fotbollslag. Alingsås HK i handbollen, Alingsås VK en av landets just då bästa volleybollföreningar (är förresten hedersmedlem där om jag inte har helt fel, både jag och dåvarande sportchefen Anders Thorn). Men fotboll, jag såg ju och umgicks med många av de som redan fanns i de tre större lagen i stan. AIK föll bort direkt för det var snobbarnas gäng, attityden passade inte en grabb från Porjus. Gersken låg väldigt bra till med den var lite av en gammal oxe över föreningen och någon oldboys hade lagt en pressening över hela klubben. Så var det Holmalund kvar, de röd/vita. Där spelade polisen Lidéns grabbar, Lennart och Gunnar. Benny Winter i målet och Sven Andreasson som aldrig blev trött, Jim Klebom fyrkantig lågställd och tung spelfördelare och klippan, ett helt gäng med goa gubbar. De fick in deras fotboll i mitt hjärta.
Tillsammans med en god vän, tyvärr inte kvar i jordelivet, Sven Kronberg mannen bakom Kronbergs Konfektyrer nere i Hemsjöbacken. Tillsammans med några riktigt röd/vita tanter och farbröder, startade vi upp Holmalunds Fanclub. Införskaffade röd/vita halsdukar, hyrde buss och hängde med på bortamatcherna och ställde till ett jävla oväsen vart vi än drog fram. Vi hade roligt och glädjen spreds även ner till spelarna som blev bättre och bättre....

När jag lämnade Alingsås efter ett par år så försvann även kontakten med klubben men de röd/vita killarna har nu fått sällskap av de ännu duktigare tjejerna. Jag är inte aktiv och har svårt att vara det när jag sitter under en palm på Costa Blanca. Men deras positiva attityd, glädjen och de rödvita färgerna finns kvar i mitt hjärta.

VAZ blev matchens lirare, snabb som en iller på råttjakt.
Men nu skall ni får höra! Idag åkte jag, Gitmaria och Jonny upp till Montesino för att titta på CD Montesinos i deras hemmamatch mot Sporting Orihuela CF. Det blev ett litet klick i hjärtat direkt. Allt påminde om mina första besök när Holmalund spelade. Folket här nere utspätt med ett kraftfullt gäng bestående av äldre engelska gentlemen som nu skaffat sig ett eget kavrtersgöng som inte alls går av för hackor. Här spelas ingen svensk fotbollsvariant där man spelar fler bollar hem till den egna målvakten istället för att försöka göra mål. Här är det fullt ös rakt in i fiendelinjen och detta gäng hade förmodligen gått rakt in i ett div 2 gäng hemma i Sverige. Här spelar man i en helt annan division,
2€ kostade inträdet och 5€ kostar medlemsskapet. Vi blir medlemmar alla tre och jag skall även investera i en klubbtröja fram i sommar.

Roligt spel, här är det framåt som räknas och mål skall man göra annars deppar publiken den saken är klar. Ett ungt gäng med massor av spring och teknik i benen. Det blev en jäkla bra match och "mina" röd/vita killar vann med 3-2 instött i absolut sista minuten
Den Spanska fotbollspoubliken håller också hög klass både volym och skönhetsmässigt, eller vad säger ni?

Förmodar att det är en spelarhustru men det får jag väl reda på när någon sett bilden på henne och han kommer ångande med basebolls trät svängande, Tar den smällen och lägger ut den vackra spanjorskan i alla fall. Nu sover vi, Natti natti!

Heja GAIS, Holmalund och CD Montesinos!

söndag 5 mars 2017

Stavbrott för Kalla, var fanns ledarna?

En morgon utanför ytterdörren på Calle Los Galgos 208

Det var Charlotte som skulle fixa en medalj till åt svenska folket. Hon åker ju inte för sig själv utan för oss alla andra som inte ens kan stå på ett par skidor men är experter på att veta hur man gör.
Men...det som absolut inte får hända det händer. Givetvis med en massa norska damer runt omkring. Charlottes stav går av just där sista backen börjar ca 4 km från mål och hon ligger med tätt bakom Björgen. Men var tusan fanns de svenska ledarna? Snackade de med käringen hemma i Sverige via mobilen, eller? Där på banan, på en av de mest utsatta punkterna och där rycken oftast sätts in där skall det fan i mig stå minst en ledare med stavar färdiga att lämnas ut. Nej då fler hundra meter längre bort fick hon sin stav och då hade tåget gått och spurten fram till linjen redan dragits upp. Charlotte blev sjua i mål....Har noll koll på hur de andra svanska tjejerna tog sig fram jag vet bara att unga Ebba Andersson slutade på en fin 17:e plats. Antar att både Haag och Nilsson i alla fall kom i mål.

Käringarna i Spanien kör som galningar!
Borta i El Limonar där jag bor där har vi två breda övergångfsställen då vi skall gå bort till vara restauranger och barer. Kraftig trafik dygnet runt och det är med livet som instas man kliver ut där ibland. Normalt sett är gångarna väl behandlade här nere betydligt bättre än i Sverige. Ser en bilist att man står vid övergångsstället och skall gå över, så stannar de flesta och låter en passera. Ungefär 70% gör det25% av dem är käringar, de stannar inte utan blåser bara på. Jag har vid ett flertal tillfällen varit väldigt nära att få 43.orna avklippta på ett övergångsställe, av en kärring med uppspärrade ögon, oftast med mobilen i handen eller vi örat och blicken fästad långt, långt fram i horrisonten. Vad som sker i deras närhet till höger och vänster de har de ingen aning om! Är ni ute i trafuken i Torrevieja, passa er för kärringarna!

Maten en klass för sig!
Att gå och handla i Torrevieja är ettv stort nöje, då menar jag givetvis till mataffärerna. Personligen tycker jag att allt är vättre men det finns bekanta som  inte tycker som jag, givetvis. Billigt, högsta kvalité och ett fantastiskt utbud. Hade tänkt att göra några små matstopp lite här och där om ni är intresserade av detta. Göra några små bar- och restaurangbesök. Testa av några av de viner som finns på hyllorna i bensinmacken, varuhusen och de små barerna och bodegorna, Kan det vara nåt?

Nu tänker jag snart krypa under lakanet.

"Arbete är nog bra men det tar bort så förbaskat mycket tid"
                                                                                    STRIX

fredag 3 mars 2017

Sverige och VM på skidor i Lahti - vilken pärs!

Silver-Stina satte ribban och hela Sverige och halva Spanien gick i vågor. Tant Charlotte fortsatte och den inplockade junioren Ebba Andersson hon klev fram och lade upp ribban en nivå till. Fru Jönsson eller frk Haag, skit samma hon visar´de också tigermod och blev femma på 10 km, ett av hennes bättre lopp i karriören (som börjar bli lång) Medalj i stafetten och tjejerna får godkänt. Sen tog det slut...
Nu har jag missat flera lopp och kommer att missa både 30 km och kanske jag hinner se herranas femmil och en glimt av Vasaloppet om jag har tur. Hade dock hellre sett damernas tremil än tvärtom.

Står lilla Ebba  pall i 3 mil?
Kommer Stina  Nilsson till start?
Blir det Ida Ingemarsdotter som kliver fram?
Skall Carlott kliva upp på pallen igen?

Vilka kommr överhuvudtaget till start?

I morgon vet vi och vill det sig väl kanske någon av våra tjejer tränga sig in emellan Norskorna och Parmakoski. Björgen vinner igen, inget snack om saken om hon inte åker hem och pysslar om knodden där hemma och låter någon av de yngre lagkamraterna få ta ett VMguld.

Herrarnas femmil då?
Kommer Johan Olsson till start?
Orkar Calle ända hem till mål?
Samma gäller för Marcus H, står han pall när Norge och den ena ryssen kopplar in turbon efter 42 km?
Jens Burman, påminner om en nordsvensk skogshäst, står han distansen ut?
Daniel R åker väl med och slutar som 22:a?

Det är banne mig inte lätt att förutspå utgånbgen av varken 30 km eller 50 km. Norges lagledning måste sitta i en guldfåtölj, som har hur många storfräsare som helst att välja mellan, både bland damerna och herrarna.


Storslaget men synd om Finland som trasslade till det för sig och gick på näsan i sista kurvan fram mot upploppet, tur för Sverige som fick bronsmedaljen. Blev förbannad på Calle H som inte åkte ända in över linjen utan började ta av sig stavarna innan linjen kom Det har varit riktigt bra om åkaren bakom, komer inte ihåg vem den var, hade fått skidspetsen före över  mållinjen. Slappt som fan och en sådan här manöver kan man göra om man åker ensam på upploppen, inte med ett koppel vinnarskallar i röven.

Ja

Det är nästan så att jag skäms ihjäl!

Vackra berg i La Murada ger lite hemlandskänsla när
man tänker på Dundret i Gällivare

Inte sedan juli förra året har jag varit här inne och skrivit och ändå hänger mina trogna följare med. Det är fantastiskt och nu har jag lovat mig själv att jag skall skärpa till mig.
Har ju fullt upp med att hinna med att spela boule, bråka med hundarna, skriva på min andra blogg den som mest handlar om mitt liv här nere i solens land www.vivatorre.blogspot,com. Utöver detta skall man sedan hinna med att äta, dricka, träna och göra rackartyg! Det är banne mig ett helt varv för lite på klockan, den saken är klar.

Omdisskuterade höghus nere vid havet
i Punta Prima. Här bor några av mina vänner
Claes och Hillevi, med grabben Ivan.
Idag den 3 mars 2017 skall vi spela vår näst sista seriematch i boulens Salina serie. Vi ligger på femte plats och vill gärna behålla den om vi kan klara av serieledarna så bra som möjligt idag och vinna vår sista match mot ett engelskt gäng, Freeboters i vår sista match.

Är lite justerad då jag åkt på en s.k "Hälsporre" ont som bara fan och jag linkar fram genom livet som den åldersman jag är. Påminner om en gammal bil som börjar krångla, man byter ut en del och så går en annan sönder. När hälontet dök upp så gjorde en förkylning det i samma ögonblick. Men honung, citron och en wirre då och då har fått det eländet att försvinna så nu är det bara foten som krånglar men det räcker och blir över. Kan inte ta mina 15.000 - 20.000 steg om dagen just nu och det ger oönskat resultat ovanför livremmen. Men skam den som ger sig jag skall snart ut och traska igen var så säker. Ont krut förgås ju inte så lätt som de vise säger.

Ankdammen Sverige går ner sig för varje dag som går det ser vi även här nere i solen och nu hoppar även översteprästen Trumph borta i USA på oss vilket i och för sig inte är så konstigt. Hela världen skrattar åt både vår regering och framför allt åt vårt rättssystem som skyddar brottslingarna och straffar offren. Om jag kommer hem snart? Nja, börjar allt mer räkna detta som mitt hem och jag väntar nu bara på att min älskling kommer ner till mig och att våra barn blir så stora att de reder sig själva ..