fredag 30 september 2011

Waw, färsk rödtunga för 29:-/kg!


På väg hem från gymmet stannade jag till vid fiskbilen. Brukar göra det ibland. Denna fredag så sålde man färsk rödtunga (små fiskar) för 29 kronor kilot. Givetvis följde ett kilo med hem till stekpannan. Nu skall jag bara sa ur dem och se till att förbereda för kvällens middag. Fint som snus och detta är en av fördelarna med att bo där jag gör. Det finns alltid fin färsk fisk att få tag i!
pappa B

Äntligen! Här kommer en liten videosnutt från Sportlifes medlemsfest...

Den här skulle jag ha lagt ut för 14 dagar sen....men när man slarvar bort viss utrustning då det gäller redigeringen så får man skylla sig själv. Nu är den i alla fall ute på nätet. Här kad du kia på den om du känner för det.
pappa B

SPORTLIFE FESTEN

torsdag 29 september 2011

Väldigt rörande och tänkvärt!

Detta har en god vän skrivit på sin Facebooksida. Givetvis kopierade jag den och lägger in den här, läs och begrunda:

Jag gick runt i en stormarknad när jag såg en kassörska ge den här lilla pojken sina pengar tillbaka, pojken kunde inte ha varit mer än 5 eller 6 år gammal. Kassören sa: "Jag är ledsen, men du har inte tillräckligt med pengar för att köpa denna docka.''Den lilla pojken vände sig till den gamla kvinnan bredvid honom,
-Mormor, är du säker på att jag inte har tillräckligt pengar? Hon svarade, -Du vet att du inte har tillräckligt med pengar för att köpa denna docka, min kära. Hon bad honom att stanna där i 5 minuter medan hon gick för att se sig omkring. Hon lämnade honom.
Den lille pojken höll fortfarande dockan i handen. Slutligen gick jag mot honom och jag frågade honom vem han ville ge denna docka till. -Det är dockan som min syster älskade mest och önskade sig så mycket till jul. Hon var säker på att tomten skulle ta med den till henne. Jag svarade honom att kanske jultomten skulle ge den till henne trots allt och att han inte skulle oroa sig. Men han svarade mig tyvärr. -Nej, jultomten kan inte ge den till henne där hon är nu. Jag måste ge dockan till min mamma så att hon kan ge det till min syster när hon går dit. Hans ögon var så ledsna när han säger, -Min syster har gått för att vara med Gud.
-Pappa säger att mamma kommer att se Gud mycket snart också, så jag tänkte att hon kunde ta dockan med sig och ge den till min syster. Mitt hjärta nästan stannade. Den lille pojken tittade upp på mig och sa, -Jag bad pappa att be mamma att inte gå ännu. Hon måste vänta tills jag kommer tillbaka från köpcentret. Sen visade han mig en väldigt fin bild av sig själv. Han skrattade. Han berättade då för mig, -Jag vill att mamma tar min bild med sig så hon inte glömmer mig. -Jag älskar min mamma och jag önskar att hon inte behöver lämna mig, men pappa säger att hon måste gå för att vara med min lillasyster. Sedan tittade han igen på dockan med sorgsna ögon, mycket tyst. Jag sträckte mig snabbt efter min plånbok och sa till pojken. -Antag att vi kontrollerar igen, ifall du har tillräckligt med pengar för dockan! -OK, sa han. -Jag hoppas jag har tillräckligt. Jag lade till hans utan att han såg och vi började räkna dem. Det var nog för dockan och även en del extra pengar. Den lille pojken sa: -Tack Gud för att du gav mig pengar! Sedan tittade han på mig och tillade: -Jag bad Gud igår kväll innan jag somnade att se till att jag hade tillräckligt med pengar för att köpa denna docka, så att mamma kunde ge det till min syster. Han hörde mig! -Jag ville också ha tillräckligt med pengar för att köpa en vit ros till min mamma, men jag vågade inte be Gud om för mycket. Men han gav mig tillräckligt för att köpa dockan och en vit ros. -Min mamma älskar vita rosor. Några minuter senare återvände den gamla damen och jag stod kvar med min korg. Jag avslutade min shopping i en helt annan sinnesstämning från när jag började.

Jag kunde inte få den lille pojken ut ur mitt sinne. Då kom jag ihåg en lokal tidningsartikel för två dagar sedan, som nämnt en berusad man i en lastbil som kört in i en bil med en ung kvinna och en liten flicka. Den lilla flickan dog direkt och läget för mamman var kritiskt. Familjen var tvungen att besluta om att stänga av den livsuppehållande maskinen eftersom den unga kvinnan inte skulle kunna återhämta sig från koman. Var det familjen till den lilla pojken? Två dagar efter mötet med den lilla pojken läste jag i tidningen att den unga kvinnan hade gått bort. Jag kunde inte hejda mig själv så jag köpte ett gäng av vita rosor och jag åkte till minnesplatsen för den unga kvinnan där människor kunde ta farväl innan hennes begravning. Hon var där, i kistan och höll en vacker vit ros i handen med bilden av den lilla pojken och dockan placerad över hennes bröst. Jag lämnade platsen, tårögd,med känslan av att mitt liv hade förändrats för alltid. Den kärlek som den lilla pojken hade för sin mor och hans syster är fortfarande till denna dag svårt att föreställa sig och på bråkdelen av en sekund hade en rattfyllerist tagit allt detta ifrån honom.

Nu har du två val: (1) kopiera och klistra in den här på väggen (2) Ignorera det som om det aldrig rört ditt hjärta

onsdag 28 september 2011

Får hoppa ner ett par nivåer på Matdagboken!

Ligger lågt med intaget nu för tiden. Äter fler gånger per dag men i mindre mängd. Detta plus tuff träning börjar ge resultat. Måste skärpa till mig på Matdagboken, får inte elda på så in i bänken för flera av de överviktiga damerna tar illa vid sig. (förståeligt då de går på pulver och andra bantningspreparat). De tycker så förbannat synd om sig själva, men de har ju stoppat i sig den mesta maten själva. Skall inte vara så på i framtiden utan bara hänga med och lyssna, lite paparazzistuk. Det finns några riktiga friskusar där som man kan jiddra med men de är inte många och de som inte tål lite tuffare tag de är i majoritet.
Fick riktigt på skallen då jag påpekade att två hasande mamseller kallade sin snigelpromenad för motion, vilket jag tyckte var fel. Påpekade att de fått mer motion om de stått stilla och fladdrat med armarna. Då tog det hus i helvete....
pappa B

50 framgångsrika år i köket...

Nu kanske man skall ta av sig skinnkepsen och buga igen. Nej det är ingen gammal polare som fyller år, fast på sätt och vis kanske. För vem har inte diskat med Yes!
Diskmedlet som nu tjänat 50 tuffa år på landets diskbänkar och i städskåp fyller 50-år
Från företagets sida så firar man detta genom att visa 10 filmer med folkkära artister och deras roligaste festminne. Häng med på partyt du med.

Varje vecka presenteras en ny film på Yes Facebook-sida. Som besökare kan du titta på den aktuella filmen och därefter försöka bräcka kändisens festminne. För varje film utser vi fem bidrag som vinner fina priser – som ett festivalpass till Hultsfred 2012, familjebiljett till Orsa djurpark eller ett presentkort på 5 000 kr från Cervera.
Klicka in dig och var med och tävla om de fina priserna. Den här veckan är det Linda Sundblads tur att berätta.
pappa B

tisdag 27 september 2011

Armén satsar på Dalblads i Stenkullen!

Grattis Maria och Martin Dalblad, ja pappa och mamma Dalblad får också vara med på ett hörn. Företaget uppe i Stenkullen har vigt sina liv åt att producera olika koststillskott av absolut högsta kvalité. Deras produkter har fått sådan uppmärksamhet balnd olika sportutövae runt om i landet att nu har även armén fått upp ögonen för dem.

De har just lanserat en ny Bars, speciellt framtagen för armén. Dn innehåller mer kolhydrater med tanke på långa tuffa förflyttningar under drastiska förhållanden
Vilken svensk man minns väl inte den stenhårda svarta chokladen som man kunde döda för att få en liten bit av. Den kunde bli 10 år utan att vitna och det var inget larvande med ljus mjöklckoklad (O´boy modellen) utan här var det riktig 70% cacao som gällde.
Jag träffade Maria nere på Sportlife idag och hon visade upp den nya "Baren" som är klar för lansering. Den kommer säkert att välkomnas av de som tränar för långa lopp oavsett om det skall ske med cykel, skidor eller på egna ben-

Grattis Dalblad, snyggt jobbat!
pappa B

Promenad före frukost, sitter som en fläskläpp!

Man blir lite störd när man börjar träna och ser att någonting händer med gubben. Nu skall jag ta Dagisrundan innan jag stoppar i min min frukost. Har bara sett till att arvingarna kommit iväg till respektive skolor och kvinnan gett sig iväg till jobbet.
Mår fantastiskt bra och den spolformade kroppen börjar ändra utseende. Även om det nästan är mikroskopiska förändringar så syns de på måttbandet.
Idag blir annars en dag framför burken och scannern. Missar inte en timmes drag och lyft på gymmet som numera blivit mitt dagliga vattenhål där jag svamlar omkring med finnar, juggar och "påskkäringar" på förmiddagen. Personalen är toppen, riktigt goa tjejer och lille tunna Ahmed, som är instruktör på Body Combat. där har jag inte klivit på ännu, måste få upp flåset lite bättre först annars får väl färdtjänsten komma och hämta hem en.
pappa B

torsdag 22 september 2011

Missade promenaden, telefonen ringde!

Hit kom jag inte längre. Jag tog med mig min lilla kompaktare och traskade iväg efter frukost. Vädret var strålande, hlstlöven blänkte som guld i solen och jag laddade för den långa sjörundan från Mölnesjun rut i skogen och över till Surtesjön (vår abborrsjö). Då ringde mobilen i jackfickan. -Hej de är Vidar, mår dera braaa!!!? Den glada norska rösten förkunnade utan att säga något att det var ett jobb på G. -Jo tack det är fint, jag är ute i skogen och är precis vid Stensjöb, svarade jag. -Det är greit de, kan du vare nere vid hotellet på Eriksberg om en time? D ä en jente som skall flyga till Frankfurt och vi må ha hennes bilde innan avfärd, du grejer de va?
Innan jag han svara så kom det blixtsnabbt. -Hon venter dig i foajén, ha en bra dag! Klick!

Jag han i alla fall ta en bild på sjön, fortsättningen av vägen och en svampbild innan jag kom ner till Rannebergesvägen igen. Flickan hette Grete, vacker som en gudinna (det är de flesta norska modeller)Hon var lite nervös och log när hon sa, Vidar sier att du er den beste jentefotografen i Sverige?
-Hälsa Vidar och tacka, kom nu så går vi ut och skjuter dig sa jag och tog henne i hand.
Bilderna blev mycket bra, de är redan skickade upp till Oslo och vem vet jag kanske visar dem här någon gång när hennes portfolie är officiell. Solen skiner fortfarande men lusten att knalla ut i skogen igen den har försvunnit. Ha en bra dag ni med.
pappa B

onsdag 21 september 2011

Idag fick jag chansen att ge igen!!!

Här sitter den personlige tränaren på Sportlife, lilla Sophie och tar i så det smakar skit i munnen. Och vem är det som hejar på, jo pappa B i egen hög person, Det här kändes skönt att få ge igen lite, ta i nu tjejen...ha ha

De här två brajtngarna är Sara och Karin, två finingar som behandlar mig mycket väl. Goa och glada och serviceminded som bara den ser de till att även lönnfeta gubbar känner sig välkommen ner för rulltrappan.
Idag körde jag faktiskt dubbelt på gymmet ett tufft pass och ett kortis då jag visade min kvinna nägra av de maskiner hon skall använda sig av. Sedan gcik vi Dagisrundan. Phu.... men wirretunnan töms så sakteliga...
pappa B

tisdag 20 september 2011

Dimman tätnar och mörkret faller...

Ingen tvekan om att sommaren har försvunnit, Träden börjar allt mer att tunnas ut och fuktig dimma ligger nära marken på morgonen. Färgerna klarnas upp, luften blir lättare och man drar ner skinnkepsen en bit längre ner över öronen när man stoppar näsan utanför dörren. Är på G så fort det ser ut att bli en dag med uppehåll. Då kutar jag iväg med kameran i högsta hugg för att försöka föreviga lite höst. Nu har jag packat väskan och går ner och kör ett pass på Sportlife.
Detta med motion och mer kontroll av vad jag stoppar i den här ålderstigna kroppen känns väldigt bra. Vågens visare fladdrar så stilla neråt, magen krymper sakta men säkert och jag har börjat räta på ryggen.

Förhoppningsvis så ger man sig själv några månader längre i livet under förutsättning att inte något rattfyllo eller annan ovarsam person kör ihjäl en. slår ihjäl en eller på annat vis tager en av daga. Vi höres och synes.
pappa B

måndag 19 september 2011

Fin galoppsöndag på Hisingen!

Det var mycket folk, fina lopp och vädret höll sig på mattan. När Göteborgs Stora Pris reds ute på banan på Hisingen var stämningen på topp bland åskådarna. En av favoriterna, Eldfote med Jacob Johansen i sadeln var struken så det blev genast en öppen affär. Vem skull ta med sig 125.000 kronor i transporten hem?
Det blev skånsk seger genom Okean Mor som redan av den mycket duktiga Valmir De Azeredo till fina oddset 5.54.

Jag avvek efter fem lopp då jag hade annat på agendan.
pappa B

lördag 17 september 2011

Idag blev "Skogarnas Konung" friserad...

...och fint blev det som bara den. Han har hittat sin favoritfrisör här i Angered och nu går det inte att gå någon annan stans. Fint klippt i en trevig milö då blir det som junior vill. Frisören är ung och modemedveten och bara junior är nöjd så är jag det med. Mig klipper kvinnan med en sådan där maskin som man ansar häckar med fast mod. mindre. Fyra snabba drag över knoppen och pappa B är redo att gå ut i hetluften igen.
pappa B

fredag 16 september 2011

Förbannade Håkan Hellström!

Tror ni inte att den där flanellcharmören i sin fula hatt, Håkan Hellström brädade mig i eftermiddag. "Prinsessan" och jag skulle ju ta vår "köttbulle-promenad" över Angeredsbron och ner till IKEA. -Nej pappa, idag skall jag och mammam åka ner till Liseberg pch lyssna och se på Håkan Hellström, sa hon och plirade med ögonen. Bläää, Håkan Hellström är väl ingenting mot köttbullarna på IKEA, vilket larv. Trängas på Liseberg och vifta med en wellpappskiva där man skrivit med spritpenna
-I love you Håkan- Vilket larv, detta skiter snabbpratande Hellström fullständigt i. Nåväl, vad gör mandeöppad och svartsjuk?
Jo man fyller vattenflaskan och så går man själv!
Här är jag på väg in i tunneln före bron.













Här nästan mitt på bron, fortfarade ganska pigg!







Framme vid IKEA, ser ni glädjen i mina ögon. Fötterna värker!

Här ser ni kvittot på köttbullarna. Hela 19 riksdaler, vattenflaskan fyllde jag på i restaurangen.

Bad en av gästerna ta en bild med min iPhone när jag sitter och äter. Så här er det ut och nu bär det iväg hemåt igen. Tufft med skönt nu när jag sitter hemma igen 1.523 kcal brände jag på cupen. Mer än hälftn av vad mitt dagsbehov är för tillfället. Det här blir fina siffror i Matdagboken lita på det. Du käkar jag lite kyckling och tar mig en liten rackabajsare senare i kväll som mellanmål. Ha det så kul. Vågen darrar av förskräckelse inför måndagens vägning!
pappa B

Jag säger bara...stackars jultomten!

Kolla här! De här två tjejerna kör hårt som bara den nere på Sportlife. De har siktet inställt på att chocka jultomten. De kör så svetten lackar och hela tiden med ett leende på läppen. Sådna här små damer gillar jag, full fart framåt, glimten i ögonvrån och lätt till skratt. Här haltar inga sega höns inte. Jag säger bara det, stackars jultomten...
Själv tar jag det med ro. Känslan att gå ner för den stillastående rulltrappan var fantastisk idag. Att jag skulle få sån apstinens för en dags uppehåll det kanske är farligt för gamla gubbar. Men ett bra pass mest för överkroppen, underkroppen jobbar inte så mycket längre så den kan jag spara tills lite senare i år. Nu är det wirrekaggen i första hand som skall tömmas. Vågen visar positiva siffror men i kväll skall måttbandet fram och där kommer sanningen i dagen. Har kaggen krympt eller är det bara resten som förminskas? Vi får väl se, hoppas att ni håller tummarna på någon cm minus.

I eftermiddag väntar promenaden till IKEA och köttbullarna. Min lilla "Prinsessa" och jag trampar iväg och har vi tur så följer kvinnan med (då slipper jag betala).
pappa B

Raka vägen mot gymmet och ny dansk regering!

Hade apstinens hela dagen i går och gick famtiskt ner och drack kaffe och tjatade med tjejerna på Sportlife ändå. Hade en vilodag och promenerade bara 8 km, inget gymmande och det häll banne mig på att knäcka mig. Men nu skall jag ner och pressa fettet i en dryg timme. Hej å hå!

Danmark har skaffat sig en ny regering och det känns som om de kommer att ta över en del av de invandrare som är på väg till Skandinavien. Nu när förre stadsministern, den hårdföre Lars Lökke Rasmussen får börja sortera post på Folketinget och den i folkmun kallade "Gucci-Helle" tar över så lättas säkert trycket då det gäller den danska invandringspolitiken.

Här i Göteborg fortsätter muthärvorna att poppa upp som trattkantareller. Nu är det en tjänsteman på Trafik kontoret som granskas och snart finns inga kommunala instanser kavr som inte bedrivit olaglig verksamhet sedan bolagen organiserades.

Mot gymmet!
pappa B

torsdag 15 september 2011

Måste nog ändra taktik

Såg till min stora glädje idag att jag minskat med 3,9 kilo sedan jag gick med på MD (Matdagboken). Men fortfarande så saknas inte ens en deciliter i wirretunnan heller. Den hänger där som vanligt. Däremot kom chocken i morse när jag skulle raka mig. Ansiktet håller på att skrumpna bort, kvar är bara den rödlila näsan två stirrande ögon och en halvskev vidöppen mun!?

-Det tar på rumpan sa kvinnan och gav mig en klapp i baken innan hon for till jobbet i morse. -En får tacke svarade jag. Jag förmodar att 0,9 kg har försvunnit från akterkapellet medan de andra tre har lämnat armar och ansikte. Bärjar det inte att ta på kaggen snart så kommer den här gubben att se ut som en spindel till jul. Smala armar och ben, insjunket ansikte och så en stor klump mitt på. Herreje, man kanske skall lägga om taktik?
pappa B

onsdag 14 september 2011

Förbannade stormande

-Båten ligger på botten sa Lasse när han ringde mig. Hänger du med upp och kollar? Det tror farfar när ens bästa kompis ringer att man ställer upp. Vi åkte upp till hans stuga i Anten och detta var synen som mötte oss. En liten bit av fören stack upp ovanför vattenytan. Vad gör man? Kliar sig i skallen konstaterar att vinden är på tok för hård och man har inte riktigt klart för sig vad man skall ta sig. Vi åkte hem igen och får vänta på bättre väder innan vi kan försöka dra dnt flott, eller vad man nu säger på sjömansspråk. Grannarna i stugan bredvid var då vänlig och kom ut och berättade att hon såg en röd bensinduk och en vit plastback flyta förbi i morse. Plastbacken hittade vi, men bensindunken gubbar nog fram mot Gräfsnäs fästning. Satans oväder, det här är inte roligt för min kompis. pappa B

tisdag 13 september 2011

Nu har jag bakat igen..ha ha!

Kolla bara det här var grejer det vill jag lova. Det är så här att när man kommit med i gymsvängen så stöter man ju ibland på det sk. Jet-Set folket, de som har både muskler och senaste nytt på sig, Tajta välpumpade pojkar och smidigt utformade flickor. De tuggar ofta i sig en Bars en liten chokladkaketyp med massor av fröer, nötter och gryn. De innehåller även en del frukter av olika slag.
I min iver att formatera om min spolformade lekamen så letade jag upp ett recept på Bars. Och banne mig på Matdagboken.se där hittade jag ett.
med språng i snålblåsten ner till ICA och inhandlade de igredienser som skulle vara med. Nu har jag inte plockat fram all undangömd köksutrustning så det blev till att med handkraft och stenmprtel hacka dessa. Det blev grovt, för grovt ser jag med facit i hand. Men gott så in i bänken.

När i sinom tid fått fram alla mackapäer i köket så skall jag göra nya. Inga russin de blir för beska, mer plommon och så lite honung för att spetsa det hela byter ut mandeln mot pistagenötter istället och då skall ni se på tusan. Aldrig mer kommer jag att betala 20 kronor för en liten Bars i fin förpackning när jag kan göra dem själv för 7 kronor och ha lite roligt samtidigt.
JAg var beredd att det skulle bli fiasko så jag förberedde vår fule kanin Bengtsson att han kanske skulle få agera "gris" ett par dagar framåt. Nu blev det ju inte så men när jag såg hans deppade blick så gav jag honom en kaka i alla fall. Djävlar vilken sprutt det blev på kaninskrället. Han slog tre frivolter och gjorde 16 snabba armhävningar. Så krut är det i alla fall i kakorna även om de ser aningen förlorade t.
pappa B

Kolla nu är köket klart!

Ett snabbt skott med mobilen och nu är det dags att skura och börja plocka in igen. Vad härligt att få flytta ut det provisoriska köket från vardagsrummet. Jag hoppas att kvinnan blir nöjd när hon kommer hem.
pappa B

måndag 12 september 2011

2 kilometer ute 2 på bandet, tungt motstånd och hög hastighet. 1000 meter rodd på full styrka----

Jäpp! Det var dagens pass utöver styrketräning för axlar, rygg och mage. Jag mår fantastiskt bra och känner att detta var nog vad jag behövde då spiriten började svalna en aning hos gubben.
Lilla Sophie kom ner och körde ett pass hon med, jäklar vad hon tog i och Sara ordnade och ställde inför gruppträningen som börjar i kväll igen. Kvinnan skall köra Zumba klockan fem så nu får man passa sig.
Hittade en fantastiskt bra sida i natt. Matdagboken.se heter den och där kan man hålla koll på vad man stoppar i sig och hur man tränar. Massor av folk i olika åldrar och format, som peppar och backar upp en om det skulle kännas segt, egen blog och en massa andra fina fördelar. Jag hoppade med direkt...skall satsa på + medlem när pensionen anländer.

Nu återstår att få ner "Länsman" för rulltrappan och in i gymmet. Kan bli lite marigt för gubben är ibland istadig som en gammal nordsvensk. Men när han ser att jag överlever och mår bra så tror jag han kliver på motionståget han med. Nu har de ju hämtat hem lille Victor också, en liten söt hundkille som alla kommer att bli förälskad i. Lika fin och gosig som fru "Länsman"....
pappa B

söndag 11 september 2011

...inte så jäkla illa

Jag han innan kvinnan kommer hem! De ser ut som ofärgade tillplattade sköldpaddsskal men skit samma. Det var premiär för Opsisbakning för pappa B och jag ju inte påstå att jag direkt misslyckades. Hittade inget bakpulver men det kan kvitta. Nu blir det spännande att se om de går att äta. Skall ju enligt LCHF-ivrarna vara det perfekta brödet. Det var ingen konst att snurra ihop det här men jag skall nog se till att putta i lite bakpulver om det blir något mer bak.
pappa B

Blåröd himmel och bakning på G

Ja här var håret fortfarande grått och skinnet i ansiktet hängde inte ner överallt. Gubben har changserat en aning sedan bilden togs under en filmproduktion nere i Rügen för ett par år sedan. Det enda som finns kvar är de vinröda Björn Borg skorna, de funkar fortfarande rätt skapligt. I kväll blev utsikten från storarumsfönstret rödblått. Ganska fint faktiskt, även om det var en fönsterruta emellan.
Kvinnan och "prinsessan" är på väg hem från Jerusalem. Jag tänker försöka mig på att baka klockan 10 minuter över nio på kvällen. Hur detta kommer att sluta får vi se. I morgon ,förhoppningsvis kommer snickaren med nya skåpluckor så att vi kan få ordning på vårt kök igen. Det är svårt att ha ett provisoriskt kök i vardagsrummet skall ni veta. Trädgprdsbordet har fått komma in i värmen och sladd dosor över hela golvet håller micron och kaffemaskin, vattenkokare och andra elektriska makapärer igång.
Återkommer med baket om det inte bara blir kolbullar....
pappa B

Lite folk i gymmet idag.....

Min fight mot en bättre vikt och ett längre liv fortsätter:

Söndagar verkar var en stillsam dag nere på Sportlife. Idag var den mest gubbar i min storlek och åldersklass som kämpade. Men det fanns några riktigt vältränade killar där också, Trevliga, och jag fick kontakt med trevlig vältrimmad man, som gav mig väldigt goda råd om konst och vikten av att veta vad man fyller på tanken med. Tack skall du ha, jag fick inte reda på vad du heter men jag uppskattar verkligen vårt snack. Jag hoppas att vi syns fler gånger och då kanske jag har krymp lite sen idag.
Två kilometer på bandet 6 i lutning och 5 i hastighet känns i benen, 500 meter rodd, rak i ryggen och på tyngsta belastningen. Sedan maskiner för resten av spolen(kroppen). Mår faktiskt riktigt bra skall ni veta och är nöjd med mig själv också.

Nu skall jag leta reda på laddaren till min videokamera som jag tycks ha slarvat bort. Tänkte lägga upp en liten videosnutt från gårdagens stora mingelparty nere på Valand. Där vilade inga ledsamheter bland medlemmarna på Sportlife och deras vänner. Hej vilket drag och både god mat och fin underhållning bjöd man på. Men...det var attans vad dåliga våra regionchefer är på att sjunga! Sara och jag får tjuvträna lite duett till nästa fest.
pappa B

Malmö - porten ut mot världen?

Skåningen är stolt och dryg, precis som spretfågeln till höger. Men de är glada och har ett stort hjärta. Har du förmågan att komma innanför storvästen på dem så får du en fin kamrat och god vän. De tycker dessutom väldigt mycket om god mat och dryck. Gärna i stora lass. För mig som kommer från motsatta delen av landet från början, var detta ett fenomen första gången jag placerade min 43:or på skånsk mark. Detta hände i Simrishamn och jag skulle göra ett reportage om en stor hundman - Börje Möllerström - gammal tullare, stor som ett hus och med en mäktig stämma som rullade över hela Österlen när han vrålade till. Under de första fem minuterna av vårt möte, förstod jag inte vad han sa så frågade jag försiktigt -Do you speek english. Gubben sprättade upp, hans mullrande skratt fick en flock kajor att lyfta och så tittade han ner på mig och sa; -Pågadjävul förstår du inte skånska. Sen pratade han skånsk svenska och vi blev väldigt goda vänner ända fram till dagen då han gick till de sälla jaktmarkerna.
Det skånska landskapet är väldigt vackert och de som påstår att det är helt platt, de har aldrig varit i Skåne. Här finns både kullar och dalar, rejäla bokskogar och gula rapsfält så långt ögat kan se. En fin landskapskombination som jag personligen tycker mycket om. Under årens lopp har min skara av vänner utökas med några fler skånska pigor och pågar, personer med glimten i ögat och vassa tungor. Här får man inte ge dem någon puck för då gör de rackarna mål direkt. Sen var det detta med Malmö. Rikets tredje stad med en enda sevärdhet. Ett skruvat hus. Redan när man krånglat sig in till centrum så känner man den internationella prägel som både Stockholm och Göteborg saknar. Om detta ligger i luften eller om det är typen av byggnader, folkets sätt att vara, närheten till Danmark eller vad det nu är som skapar denna atmosfär, det låter jag vara osagt. Utbudet av mat och boende är stort men det är inte alltid det lättaste att hitta. Restauranger Malmö de kan hjälpa dig att hitta de som serverar det du är sugen på. Men om du nu är smart och klickar på länken så får du en ovärderlig hjälp med detta. Skåningarna vill bli danskar, alla som jag känner och deras bekantas bekanta likaså. Men jag vet inte om danskarna vill ha skåningarna, de anser nog att de är lite för mycket försvenskade sedan sist. Om nu Skåne skulle bli danskt och Östersund och uppåt skulle bli norskt då blev resten av Sverige lika litet som Monaco?

Jag tycker att du skall ta med familjen och ta en helg i Skåne, snurra runt lite ute på Österlen,titta på det skruvade huset i Malmö, äta gott av den världsberömda skånska maten innan det blir danskt för då får du betala tull uppe på Hallandsåsen. du skall ju aldrig inbilla dig att du kommer till Danmark gratis, nä du! Och det fungerar bra med engelska om du skulle få problem med språket.
pappa B

lördag 10 september 2011

Dagens träningstimme avklarad...

Hade tänkt köpa en liten bit havskatt idag men tyvärr så var den slut. Nåväl jag får tina upp några abbprrar istället till söndagsmiddag, det funkar det med. Surteabborren går inte av för hackor den heller.

Dagens gymbesök blev tufft! Mycket folk på golvet idag, nya löpband monterades liksom roddmaskiner Snart kan jag alla de maskiner som finns och jag har kört ett riktigt hårt pass med armarna (känns fortfarande) rygg, axlar och bröst. (Om ett år kan jag använda kvinnans bh).
Det känns helt fantastiskt och jag mår faktiskt som en prins. Ikväll blir det party!

Lilla Amanda, 8 år och hennes kompis satt fast högst upp i Lisebergs Pariserhjul i 20 minuter. Kallt och blåsigt. När de väl kom ner så var det ingen som brydde sig om att tala med flickorna. Någon ersättning kunde de inte heller räkna med då bägge två hade Guldpass. Skamligt och vad vore Liseberg utan alla barn? Inte ett skit. Till slut så insåg nog ledningen att detta var åt skogen för Amanda fick en stjärnvinst från Plopphjulet. Detta är utan tvekan mitt riktiga bottennapp den här veckan, tummen ner för Liseberg.

Sovande spårvagnsförare i tjänst, sätter skräck i hela stan. Nu gäller det att vara på sin vakt när man äntrar spårvagnarna. Man kan ju hojta till när man kommer in så att förarna piggnar till. Olyckan som inträffade här om dagen kunde ju ha varit ännu värre om bägge vagnarna hade haft fart. Nu stog ju en stilla i alla fall.

Om två timmar skall jag fotografera fotboll på Mossens IP och därefter hem under vattenspridaren, släta till kavajen och ge mig ut på äventyr. Kvinnan och "Prinsessan" är uppe i Jönköping och jag och "Skogarnas Konung" är ensamma hemma. Han klarar sig bra medan jag är ute och luftar mig lite, sen blir det TV-soffan fram på småtimmarna innan vingarna fälls ihop.
pappa B

fredag 9 september 2011

12 årig singel-skotte, mild och god!

Singleton 12 årig single wirre från Skottland sitter som en smäck i höstblåsten efter en ganska stillsam fredagskväll. Först lite räkor med familjen i skinnsoffan och sedan lite pyssel framför datorn medan resten slummrar i soffhörnen. "Skogarnas Konung" är vaken, han skall spela in en film med sina kompisar på datorn i natt så han har släkt ner och hängt upp skylten på sin dörr -STÖR EJ- och det måste man ju respektera. Själv känner jag mig i fin form och är lagom uppladdad för festen på Valand i morgon. Skall bli roligt att träffa mer folk från Sportlife, med andra ord, träningskompisar från annat håll i stan.
Har läst om svenska fångar i Etiopien, pirater i Somalien och blir bara förbannad när jag ser hur de behandlar sina fångar. Vi kanske skulle börja behandla de somalier och etiopier som finns bakom galler här hos oss på samma vis? Calle Bild smyger omkring runt i världen och småfiser, han framstår mer och mer som en grå skuggfigur som gå långt uppe på trottoarerna. Det är mer klös i käringen hans, och jag tror att flera av hans moderatkompisar tycker att han har blivit en jäkla get den sista tiden.
Om ni känner att ögonlocken börjar falla igen så kryp ner under täcket så syns vi i morgon igen. Kram och godnatt på er hela gänget.
pappa B

Så det kan bli här i livet....

Lilla Monica på FB kommer då och då men någon lurig historia. Kolla den här faktiskt ganska kul, eller hur?

En man och en kvinna hade varit gifta i 30 år och bestämde sig för att återuppleva sin bröllopsresa och åkte till Florida där de hyrde en lägenhet.
På morgonen vid frukostbordet efter en het natt tittade kvinnan ömt på sin make, med lidelse, och sa:
- Vet du, det bränner lika mycket i bröstvårtorna på mig när jag ser dig nu, som för 30 år sedan!
- Inte så konstigt, svarade mannen, den ena hänger i teét och den andra ligger i gröten


Man kanske inte skall vänta så länge på firandet. Jag och min kvinna har snart 30-års dag och var och hur vi än planerar in det så kommer inte följande episod att hända. Här trillar ingenting ner i tekoppen eller gröttallriken.
pappa B

Nu börjar skogen brinna....

Visst är det vackert. Höstvyn över Porjus selet fotograferat från utsiktsplatsen uppe på Porjusberget. Det här kan mina kamrater som bor och lever där hemma titta på varje kväll om de skulle vilja. Jag däremot plockar fram den här bilden då och då, jag har publicerat den här på blogen förra året och jag kommer säkert att publicera den här fler gånger. Rakt under trädtopparna ligger den lilla pionjärbyn. Här bor fortfarande Krobbe,lill-Kjelle Viklund och hans bror Kent, Mia Bellenbro, damen det svänger om har sin jordkällare här och dit in smiter Åke när käringen blir för djävlig, lill Mickel kämpar på och flera "smågrabbar" har vuxit upp och ser till att byn blommar. Flera av mina gamla kamrater lever fortfarande kvar här och har inga tankar på att flytta söderut. Ibland när jag längtar "hem" så brukar jag sätta mig och titta på lite gamla bilder från byn. det känns fint att veta att det fortfarande finns de som vill hålla byn vid liv. De smågrabbar och småtjejer som tultade omkring när jag lämnade Porjus de är idag vuxna med både barn och barnbarn, några har stannat kvar men väldigt många, inte minst 40-talisterna flyttade tidigt.
Langtar jag hem? Ja det gör jag, ofta, men att nu flytta upp med hela familjen och ingenting ha att göra där det känns inte bra. Utkomsterna är begränsad för en skrivande och fotograferande gubbe, oavsett vad hjärtat säger. Jag får fortsätta sitta och titta på mina gamla bilder och minnas. Det viktigaste för mig är att byn lever vidare, och när jag år tid och möjlighet då åker jag hem en sväng. Det är här, nedanför Porjusberget som jag har mina rötter och ingenting kan hugga av dem.

Mums sa juryn, när David vann SM

Det första jag sa när jag klev in på pizza Mums idag på morgonen och skakade hand med David Smith. -Hej du ser ut som en av mina barndoms idoler, en riktigt indian. David skrattade glatt och sa att han var en stor hövding. En glad kille med glimten i ögat en fullfjädrad (nu blev det roligt) yrkesman som från att ha varit lite av en värsting i unga år nu representerat Sverige i Pizza-VM i Italien.
Men vägen dit har varit lång och genom att ha gått den från ruta ett så har David skaffat sig en mycket gedigen utbildning i matlagandes svåra konst. Som 21-åring öppnade han sin första restaurang, en Tex-Mex variant som efter några år fick honom att tänka om och satsa på pizza istället. Hans kollegor i matbranschen tyckte att detta var ett steg bakåt, pizza är väl ingenting att satsa på menade de. Detta gav David blodad tand och han skulle visa dem att de hade fel. -Jag tyckte att man kunde göra pizzor som var lika mycket mat som någonting annat. Med fina svenska råvaror och rätt tillagade så skulle han visa att de hade fel.

Resultatet lät inte vänta på sig. Svensk Mästare 2010 och svensk representant vid VM i Italien i april i år. Hans "Kärlekspizza" fick hela den stor juryn i SM att smälta och den tog han även med sig till Italien. Han blev uttagen i elitgruppen som gick vidare och ur den plockades sedan de tre vinnarna ut David hamnade på en hedrande fjärdeplats.
-Det var mina svenska råvaror som bäddade för mina framgångar, säger han och betonar vikten av allt det goda som vi producerar här i landet.

Efter ett halvt års vila från köket har han återigen ställt sig framför ugnen. Tillsammans med sin bror Jesus, sin söta fru Marya skall David nu baka så det står härliga till.
"Kärlekspizzan" den som fick juryn att sucka och rulla med ögonen vad är det för speciellt med den? David skrattar, -Jo du förstår att den är speciell med färska skaldjur, speciallagrad ost, massor av rostade grönsaker, en sallad på rosenblad och örter (David vill blanda in lite av sin egen kultur från Ecuador, där familjen arbetade på en rosenplantage) plus en stor portion kärlek. Den serveras givetvis på pizzeria MUMS men man måste var två och man måste beställa minst en dag i förväg.. Den kostar 250:- men då dukas det upp med fint porslin, en vacker förrätt i form av ett osthjärta med kräftklor på så att man kan sitta där och pilla lite och se varandra djupt i ögonen innan själva pizzan kommer. -Vi bjuder även på en liten alkoholfri välkomstdrink och så får man en egen servitör under hela kvällen. Kaffe och en liten chokladkaka komme in som dessert.

Jag har bestäm mig, hit tar jag gumman när vi firar 30 år i samma säng, det händer vilket ögonblick som helst.
pappa B

onsdag 7 september 2011

Så här ser det ut...

... en liten del av vårt fina gym i Angered. Förutom att det är trevliga gubbar och gummor, pojkar och flickor på golvet så är även personalen supertrevliga, fast hårda med pappa B. Idag körde jag en timme med bara rygg,axlar och mage. Ja de muskellösa armarna fick sig en liten omgång också men jag får vara försiktig så jag inte får träningsvärk i tentaklarna för då orkar jag ju inte dra på mig byxorna på morgonen, och höja wirreglaset på kvällen.

Nu återstår bara lite experthjälp för att ta reda på vad jag skall stoppa i mig. Fungerar ju som en dålig kompost. Stoppar i sig nästan allt och förbränner dåligt.
Nu skriker alla. SLUTA MED WIRREN! Det kan ni glömma, jag har flera fina flaskor i skåpet som under mysiga former skola tömmas. Potatis,ris och makaroner har jag nästan skippat, även om suget efter en liten mandelpotatis poppar upp då och då. Vitt börd har bannlysts från mitt frukostbord. Ägg äter jag som godis, sallad som en get och frukt som en schimpans. Sen då?
Ser ni vilken fin väg jag har hem till lyan. Nu är hösten här och alla träd börjar skaka av sig sina löv. Idag friskade vinden på rätt skapligt dessutom och då brukar lövfällningen gå mycket fort. Skall jaga ut på en tur i skogen innan helgen kommer.
På lördag blir det fest! Då kör Sportlife årets största medlemsfest på Valand. Givetvis skall jag vara på plats med kameran och föreviga mina klubbkompisar och allt roligt däromkring. Vi hörs nog senare i kväll när jag retat upp mig på någon eller någonting. Eller jag kanske bara tittar in och säger hej! Kan ju vara snäll i bland, det sa i alla fall min mamma och pappa och det säger även mina små barn ibland.
pappa B

Här kommer MS Langas och MS Storlule!

Det här måste ni titta på. Här kommer Langas, båten som forslade turister under 50-talets slut från Jaurekaska upp till Saltoloukta. För oss som var småpojkar på den tiden var detta ett stort fartyg och det var med stora ögon som man beundrade de två plåtjättarna som flöt omkring på våra fiskevatten, MS Storlules transport från Luleå upp till Porjus finns också att beskåda. MS Storlule var båten som tog turisterna mellan Luspebryggan och Jaurekaska.

MS Langas
MS Storlule

pappaB

Pigg som en näktergal....

Det är tusan vad träningen tar snabbt. Fem dagar och nu jäklar kan man börja se antydan till muskler på gubben.
Inte den minsta lilla krämpa bara lite ömmande axlar vilket innebär att mitt pass på Sportlife igår gjort nytta. Armana, fortfarande muskellösa klarade trycket bra i går, likaså wirretunnan på kroppens framsida. Skall öka vikten en aning på magmonstret idag.

Pissväder ute och hantverkare i köket får en inte att vilja lämna lägenheten med språng. Blir nog sittandes här och övergår till fortsatt scanning av mina neg och dia ett par timmar.
5-0 en herrans tur att man vaknade upp och började lira lite fotboll i VM-kvalet mot lilla San Marino. Hade den här matchen blivit oavgjord hade Sveriges chanser till VM-spel varit borta. Och handen på hjärtat, vad har det här gänget i VM att göra? Betald semester i blå kortbrallor, så känns det när man ser de här elva aktörerna skutta runt på gräsmattorna i Europa. Brasilien, Argentina, Tyskland, Italien, England och Frankrike samt alla okända lag från sydligare kontinenter. De kommer att spela av oss de blå kortbrallorna så det skriker om det...Stanna hemma och träna istället...

Reportage skall skrivas till -Vi i Guldheden- under dagen och levereras ner till hertingen Larsson för publicering. I övrigt ligger jag lite lågt idag, borde ta på mig stövlarna och knalla ut i skogen och kolla svampbeståndet men jag ids ta mig tusan inte göra det. Gymmet? Ja, det är klart att jag skall ta ett nytt mage,axlar, ryggpass idag med. Fattas bara.
pappa B

tisdag 6 september 2011

Rygg, mage och armar...

...det räckte idag. Värmde upp en stund på bandet för att inte den här förlegade kroppshyddan skall gå sönder direkt. Sedan körde jag faktiskt ett ganska tungt pass som jag säkert kommer att känna av i morgon. Kvinnan var också på plats och var med på gymintro och drabbades givetvis av samma lilla Sophie som höll på att ta livet av mig.
-Vilken trevlig tjej, sa hon när vi gick hem. Umm, sa jag och nickade. Alla på Sportlife i Angered är trevliga. -Ja, men hon var så glad och pigg, fortsatte hon. Ummm sa jag. Fullt medveten om att jag inte längre är bäst där hemme. Käringaskrället körde också "plankan" i en minut. -Jag hade nog kunnat pressa en stund till sa hon och log illmarigt mot mig. Attans! God natt, en utslagen man behöver gå och lägga sig tidigt.
pappa B

"En kropp utan krämpor är en skattefri förmögenhet"

Fuskfotografen? Vilket skitsnack...

Tror ni att den här bilden är äkta eller en "fuskbild"? Ja, kolla nu noga. Söta Alexandra är förvisson 100% äkta men sen då? Ja det här kan ni ju fundera på fram till Jul, då kanske jag avslöjar sanningen.

Hur har tidningarna och en del folk inom Jägarförbundet och andra organisationer inom Naturvårdsverket mage att gå ut och kalla Terje Hellesö för "fuskfotografen" Han hade två manipulerade bilder i sin senaste bok -Det sanna livet - (på väg ut till bokdiskarna)Det handlade om en mårdhund och ett lodjur som skulle varit fotograferat i Mullsjö. Förvisso så är den ena bilden en skär lögn för det har väl aldrig och jag hoppas att det aldrig kommer att finnas mårdhundar i Mullsjö eller någon annan stans för den delen heller. Den parasitbäraren kan vi vara utan.

Svensk press, de redliga svenska samvetet,de gaphalsar som nu tagit ett rejält struptag på Terje de har under årtionden publicerat och använt sig av manipulerade bilder. I sina annponser, artiklar, böcker broschyrmaterial mm mm. Då har man aldrig kräkts över tekniknen.
Jag vågar påstå att 99% av alla naturbilder har varit manipulerade på ett eller annat sätt och i ännu högre utsträckning sedan den digitala tekniken gjorde entré inom fotografin. Bakgrunder har tonats upp och ner, träd, grenar, telfontrådar ja just name it har tagits bort. Bilderna har skärpts upp eller tonats ner, himlar har ändrat färg och fan vet vad man läggas till eller tar bort. Kameran ljuger aldrig, sa man förr idag är det det så att råmaterialet tar kameran men sen då?

Tror dessa myndigheter att svensken är så urbota dum att han inte fattar detta?
Att Terje Hellesö fått sig ett ordentligt brännmärke i pannan det är en sak, men att hänga ut honom ensam som fuskfotograf det är att ta i. Jag har fuskat jag med, massor av gånger, titta bara på kantarellerna i förra inlägget. Hela den svenska fotografkåren som kallar sig naturfotografer borde ställa upp till Terjes försvar, men jag antar att, liksom så många andra så gör man som ett av sina motiv, strutsen, man stoppar huvudet i sanden. Jag sitter dock rak i ryggen och med huvudet fullt synligt, jag är också en fuskare även om det i mitt fall inte rör naturbilder. Jag fotar nästan aldrig sådan bilder. Och skulle jag göra det så visst fan skulle jag bättra på en del. Men åtskilliga är de skönhetsfläckar, rynkor och veck som jag har "fixat till" på mina modeller. Hur många oönskade telefonstolpar, störande människor och annat som jag plockat bort på en del reportagebilder går inte heller att räkna.




Vilken av de här två bilderna är den riktiga då? Ja kanske det är den till vänster eller kan det vara så att den dramatiska himlen och bungyjumphopparen är den rätta? Ja därom tvistar de lärde men jag vet för det är jag som är fotografen. Det är jag till övervägande delen av bilderna på min blog också. Är någon annan bakom kameran så berättar jag det.
pappa B





Sluta nu upp med fjantandet, Terje har fått sitt märke i pannan, bilderna har tagits bort ur boken, sägs det och varken mårdhundar eller annat springer numera omkring i Mullsjö....
pappa B

måndag 5 september 2011

Skogens gula guld!






















Tänk vad mycket man kan göra med vårt gula guld - kantarellen- svamparnas "kändis" nummer ett. Inte enbart varma mackor, stuvningar, såser och annat gott i köket. Nej man kan göra festliga bilder också om man vill. Vilken av de här skulle du vilja ha som en liten tavla på köksväggen, låt mig få höra, då kanske det kommer en signera liten bild från mig. Kom igen nu.
pappa B

Phu, idag var det tufft....

En timme på Sportlife, rygg, mage och axlar fick största smällen. Benen är lite hårt ansatta och de muskler som inte finns gör sig tillkänna efter IKEA-promenaden här om dagen. Nåväl lite benpress, men med ganska snäll vikt fick det bli och en kilometer gång i mycket högt temp och brant lutning. Känns mycket bra faktiskt.

"Länsman" och jag tog en p-fika och jag hoppas att han också blir lite intresserad av träningen (bra inför långpromenaderna på isarna i vinter). Gubbarna har kaklat om köket och plockat bort alla skåpsluckor och lådor. Målare och snickare återkommer under morgondagen. Fint blir det minsann.

Vad hade Sverige i VM ata göra?

När man sitter så här i efterhand och tänker tillbaka så blir man ju både förtvivlad och förbannad. Jag blir det i alla fall. Att sända ner en trupp elitidrottsmän/kvinnor till ett VM långt borta i Korea kostar naturligtvis skjortan. Dessutom har samtliga i truppen träninsgbidrag för att kunna träna utan att arbeta. Ledare och allt omkring det hela kostar också en massa pengar. Av dess deltagare bör ju vi vanliga lönnfeta döingar kunna förvänta oss ett eller annat resultat, eller hur. I tidningar och TV horsas dessa upp och medaljerna bara ramlar in över oss i TV-sofforna. Javisst är det så, men inte tusan är det våra blågula pojkar och flickor som skördar dessa, nej minsan nästan ingen kom ens till semifinal utan fick lämna arenan långt innan dess. Ta stavhopparen Ali Jang till exempel, han borde inte ens ha fått en biljett i handen, likaså höjdhopperskorna. Resultaten oavsett var de slutar blir till guld här hemma oavsett prestationerna. Vi är så förbannat bra, bara vi deltager. Fru Andersson, solbränd och fin, stark och seg som ett kontaktlim, hon kutade runt på maratonbanan och log. Hon presterade, och när hon kom hem till Sverige igen så vann hon maran uppe i Stockholm! Hon var värd all den uppbackning som hon fick och får. Hon skall ha det även i fortsättningen.

Resten borde lika gärna ha stannat hemma och fortsatt träna. Ge dessa onödiga uppgifter till unga, lovande talanger och tränarna istället. Christian Olsson, vad duktig han var, sprättade iväg 17,27 tror jag det var. Sen då, jo då fick han lite ont och nöjde sig med detta. Tacka fan för det, han får ju inte överanstränga sig då kanske han inte orkar kvalhoppa inför OS i London nästa år. Plocka bort honom direkt!
Fru Tregaro likaså, sätt in en metatablett i rumpan på henne så hon får lite fart fram till ribban. Hon kommer aldrig att hoppa över 2 meter med den fart hon har idag.
Det borde hennes man/tränare ha sett för länge sen.
Klüftan då? Ja hon linkar på, klappar sig på låren och frustar som en ilsken noshörning, trampar iväg med ganska god fart men bromsar in när hon får syn på plankan och så blir det runt 6,40. Detta kan ju i bästa fall leda till fortsatt hoppande, men fram till medaljerna är det ytterligare ett skutt. Isakssons pojke hade faktiskt lite bakom pannbenet även om jag inte trodde det. Han gränslade Klüftan och fick det bra på köpet och nu behöver han inte hoppa stav något längre. Det var han ju dessutom inget vidare på.

Bästa svenska, hon tävlade i slägga för ett annat land. Heja vad vi är bra. Nej för tusan men jag säger ett stort och varmt grattis, och tack för lite djävlaranamma, Isabell Andersson du är min hjälte i friidrotts-cirkusen. Kram på dig!
pappa B

Nu är det slut på gaml......

Nu skall hela köket rivas och ett nytt skall komma på plats. Två vilda snickare lägger beslag på inredningen, sedan kommer målaren och kakelexperten. Jag sitter bara med öppen mun och imponeras av deras fantastiska skicklighet. Själv kan jag knappast slå i en spik och såga av en bräda.
Men när det finns experter så varför skall jag sabba det hela.
"Skogarnas Konung" sjuk och nu måste det till rejäla tag för att få ordning på grabben min. "Prinsessan" pigg som en arg näktergal har redan studsat ut i regnet.

Själv sitter jag och laddar upp för P-fika med Länsman som återvänt till verkligheten och det känns faktiskt riktigt roligt att återse den fulingen igen.
Sedan bär det av ner i källaren på Sportlife för en ny omgång maskinell träning och formatering av cylinderkroppen.

söndag 4 september 2011

Vilken är bäst, eller minst dålig?

Från början är detta en färgbild, tagen nere på galoppbanan vid vår senaste tävling. Grabben i hatt tycker jag är väldigt elegant med sin lila rosett, stop och ett väldigt aristokratiskt utseende. Jag har lekt lite i Photoshop och nu vill jag höra vad ni tycker.







Här kommer version två. Lite färg kanske inte skadar trots allt då det mesta ändå är bortskalat. Tycker att den här bilden skulle platsa på något skivomslag, eller ett bokomslag, vad säger du?







Bild tre är ett mellanting som jag tycker är svårbedömd. En ganska rolig variant men vad ger den betraktaren för intryck. Får jag nu höra era omdömen, ni som är inne här och smyger. Då blir jag glad.
pappa B

"Prinsessan" höll på att knäcka gubben...

-Pappa har du något speciellt för dig i eftermiddag, sa hon då vi kom tillbaka från Andelsägarträffen nere hos Pia i Åsa. -Njaää, vad tänker du på, svarade jag.
-Tänkte att vi kunde göra en långpromenad, bara du och jag, sa hon och lade sitt vackra lilla huvud på sned.
-Javisst, svarade jag och i samma ögonblick så visst jag att jag förmodligen skulle få vara med om en betydligt längre promenad än jag förutsatt. Mycket riktigt. Iklädd sina träningskläder, pannband och joggingskor stod hon snart i hallen och stampade. -Är du färdig snart? Jag hoppade i min snart utslitna Salmingoverall, kom ner så pass att jag kunde knyta mina snart utgångna Adidas dojor och startade min app, Nike+ på telefonen. -Vi promenerar ner till IKEA och så äter vi köttbullar där så slipper vi laga mat. Mamma är ju borta och "Skogarnas Konung" kan äta kyckling hemma, sa hon och satte näsan i vädret.
-Jaha, sa jag och såg nog ut som en fågelholk i ansiktet, hon hade räknat ut allt detta i förväg insåg jag. Nu var det försent att backa ur.

Hon for iväg som en hermelin och jag sade till på skarpen att skulle vi orka IKEA tur och retur så fick hon sakta ner. Phu... vi kom fram, käkade köttbullar och drack två glas dricka var, åt barnportion så vi fick varsin glass in alles 98 riksdaler och med två enkronor skramlande i byxfickan började vi återfärden mot Angered.
Trot eller ej men det gick betydligt snabbare hem, hela tre minuter kortare tid och vi klarade sträckan tur och retur på två timmar och 50 minuter. Jag sade när vi startade att klarar vi asfalten och Angeredsbron under tre timmar då är vi duktiga. Det grejade vi och idag känns mina fötter som tvä stekta ägg, låren spänner och höften/midjan som egentligen inte finns den har jag hittat idag. En jäkla tur och hemma i svalen så tittar hon upp på mig och säger; -Du det här trodde jag aldrig att du skulle fixa pappa!
Tack för det televerket!
Vi har bestämt att vi skall göra om detta nästa lördag om vi har tid. Det blir spännande att se om jag har det hm...
pappa B

lördag 3 september 2011

Idag blir det Stall Höiom

Andelsägarträff nere hos Pia i Åsa kommer säkert att bli någonting i hästväg! Nu fick jag allt till det, eller hur?

Idag skall Pia ha "Öppet Hus" och jag tror att det mesta kommer att kretsa vad vi skall försöka göra med vår lilla "Groda" när säsongen är slut. Hur och om vi skall försöka köpa hästen och bilda någon form av konsortium, hur mycket vi skall lägga, hur många vi skall vara osv.
Jag kommer givetvis att ta med mig kameran ner och återge denna fina dag här på blogen. Ät nu en rejäl lunch klockan 12, tag en lång promenad och sätt er sedan och slappa med ett gast gott vin och lite onyttiga snacks. Då mår ni som ni förtjänar.
Bernt

Jäklar vilket roligt spel!

Det här är dagens spel! Just nu lirar jag mot en ung, smart kvinna någonstans i landet (tror jag) Hon kör hårt med gubben och jag hoppas att jag kan vinna matchen. Att spela Alfapet (Wordfeud) på mobilen är den senaste flugan och det stavas och knåpas överallt i samhället.På bussar, i väntrum, hemma och givetvis på jobbet (när chefen inte ser) i reklampausen på TV, ja överallt där det finns några minuter över. Hoppas bara att den här trenden slår igenom hos den yngre generationen som då övar upp sina ordförråd och rättstavning på ett roligt sätt.

Nej...nu måste jag fortsätta matchen mot Ladyliz79 så hon inte tar över det hela. Hej på en stund
pappa B