Här får lilla "Gull-Vivan" min fiskekamrats mamma stora kramen av prinsessan från Klimpfjäll och en guldcheck på 100.000 riksdaler. Den fina Volvon delades också ut men jag missade vem som fick den. Det var mycket folk samlade utanför Kulturhuset Blå Ställer klockan halv två idag...
Elitloppet fick en mycket värdig vinnare. Iceland med Johnny Takter i kärran blåste skiten av övriga fältet och dels gick mitt vinnartips hem och likaså min föraning om att den amerikanska superhästen Lucky Jim inte skulle vinna. Han kom inte ens till final, blev näst sist i sitt fösök, han och kusken fastnade i det tekniknät som de svenska kuskarna är bäst i världen på att lägga ut. Här kommer kapitel 3, sov så gott och så hörs vi i morgon.
Bulan och bibeln
Trots avsaknad av hår mitt uppe på skulten så hade kyrkoherde Hans-Georg Wikander klarat av slaget från ljusstaken ganska bra. Han tuppade visserligen av och det hade blött rejält. Han skulle be Alvar torka upp det under morgondagen. Lite yrsel kände han då han gick fram till badrumsskåpet för att ta en huvudvärkstablett. -Vem var det som hade slagit honom med ljusstaken, det kunde inte ha varit en vuxen människa för då hade nog skallen spruckit, tänkte han och svalde tabletten. Ett stort glas vatten och så sjönk han ner i ena soffhörnet. Tankarna flög iväg till Beda Hanssons mjuka oskuldsfulla sköte och han förbannade sig själv över sin oförsiktighet. Men när åtrån stiger en man åt huvudet då faller även den mest trogne tjänaren i Guds lag, offer för lustans begär. Kyrkoherden somnade sittandes kvar i sin soffhörna. Utanför skällde en hund och ett blått blinkande sken spred sig på vägen utanför prästgården.
-Vad ända in i helvete, avbryt förstärkningen! Vi kommer att bli utskrattade av hela förbannade kåren. Möller slog ut med armarna. Här sitter liket och sover i en soffa med en stor bula i skallen, vad ända in i helvete är det vi sysslar med? -Mord! Vi gapar över mord för att en pubertetstinn pojkdjävel i svartsjuka slagit ner en kyrkoherde med en ljusstake.
-Stoppa sökandet efter jäntungen också och se för djävulen till att inte någon från Vikås Nyheter får nys om detta, då blir vi upphängda i taskerna hela gänget. Möller slog igen dörren och gick fram till kyrkoherde Wikander. -Förlåt mitt språkbruk, men detta har upprört oss gemene man sa han och tittade Wikander rakt in i ögonen. Kyrkoherden vände bort blicken och såg ner på sina blodiga händer. Han hade glömt bort att tvätta av sig när han kom hem.
-Det är ingen fara med mig sa Wikander och kände plötsligt en våldsam smärta uppe i huvudet. -Ni har haft en väldig tur, detta hade faktiskt kunnat sluta verkligt illa, sa Möller och fortsatte att se rakt in i ögonen på kyrkoherden.
-Han fattar nog vad jag sysslade med, tänkte Wikander och kände skammen komma smygandes upp efter ryggraden på honom. Han kände hur händerna började darra och plötsligt frös han som om han suttit ute mitt i smällkalla vintern. -Jag mår nog inte riktigt bra, sa han och lutade sig tillbaka.
-Det tror tusan det, sa Möller. -Ni åker med oss ner till Vikås och besöker sjukstugan så de får titta till er ett par dagar. -Men…jag måste prata med Alvar han…Möller avbröt honom genom att snabbt resa på sig och beordra Fors att köra fram bilen till trappan. -Kom nu kyrkoherden, nu åker vi ner och kollar upp hälsoläget. I morgon kommer jag förbi sjukhuset så vi ha ett längre samtal. Oroa er inte. Han tog några snabba steg och försvann ut i den stora hallen. Wikander följde efter som en liten knähund. Hängde på sig sin svarta rock och kröp in i baksätet på Möllers stora svarta tjänstebil.
Han somnade nästan direkt, då bilen svängde ut från prästgården.
Jamal Ben Ali drev byns enda matställe, korvkiosken nere vid busstationen. Han var liten och rund, haltade lite efter en skottskada som han fick när han lämnade Irak. Efter ett par rundor på olika flyktingförläggningar såg han chansen att bli egen företagare när han kom till Skavträsk. Den tidigare ägaren av korvkiosken var gammal, kiosken i stort sett fallfärdig och varje gång millimeter från att bli igenbommad av hälsovårdsinspektionen. Nu var det så att en av männen på kommunen hade haft ett gott öga till korvgubbens dotter, den vackra Rose-Marie Blom, bibliotekarie på kommunbiblioteket inne i Vikås. Därför sågs det glest mellan fingrarna då alla fel skulle påpekas.
Jamal Ben Ali var djup förälskad i Vivan Tagel. Han var den enda kund i byn, som beställde rakning en gång i veckan och klippning var fjortonde dag. Fina pengar för Vivan som inte hade kö utanför sin salong. Hans känslor besvarades dock utan större glöd från Vivans sida. Visst, hon lät sina välpumpade bröst nudda arabens axlar och hon såg i spegeln hur han reagerade. Hon var välutrustad, byns svar på Dolly Parton, och Vivan var inte sen att utnyttja detta. Hennes vackra inredning både i salongen och i hemmet hade delvis bekostats av storbonden, kyrkofullmäktiges ordförande Gustavsson, som hon nu började bli väldigt uttråkad av. Han kom en gång i veckan och hur han kunde förklara detta för sin feta kärring där hemma det var oklart. Likt en minde säl klättrade han på henne, körde några snabba "ut och in" släppte en riktig brakis och föll sedan tungt ner över henne så hon nästan tappade andan. Hans huvud flämtade högt där det låg inbäddat mellan Vivans jättebröst. En gång i veckan fick hon fungera som spermakopp åt Gustavsson. Det enda som var bra med besöket var att det aldrig saknades pengar i hennes portmonä.
Den sista tiden hade hon allt mer börja fundera om det inte var dags att utöka sin privata verksamhet och låta den halte lille Jamal Ben Ali får suga sig fast vid hennes bröstvårtor någon kväll i veckan. Han hade pengar, hur han fått tag i dem visste hon inte och faktiskt så struntade hon i hur. Det var dags för henne att få ta del av förmögenheten.
När Jamal Ben Ali klev in i Vivans salong den här eftermiddagen så var det stora samtalsämnet, Mordet som inte var något mord.. -Hej Jamal, sa Vivan och tog ett djupt andetag så att de två melonerna nästan hoppade ut i det fria. -Är det både rakning och klippning som gäller idag, sa hon glatt? Jamal slog sig ner, fick ett lila skynke över sina axlar och han såg med intresserad blick i spegeln hur Vivan böjde sig ner i skåpet för att ta fram raklöddret. Den här gången visade Vivan upp hela sitt akterkapell, och de minimala stringtrosorna släppte säkert ut en bit av buskaget därunder. Det högg till i Jamals heliga regioner och han kände hur en svettdroppe sakta rann ner för hans panna och in i ögat. Det salta svettet fick hans öga att börja rinna och det sved som bara den. -Gråter du Jamal, sa Vivan och ställde sig ovanligt nära Jamals ena knä. Hon lät sin mus stryka utefter hans knä och nu var undergången för den lilla korvhandlaren nära.
-Ne.. ne fick lite smots i egat, sa han och han kände hur rösten var på väg att svika honom.
Vivan tvålade in honom och hon var väldigt mjuk och len på handen och hon tog väldigt god tid på sig. Hon gick över på framsidan och bad honom luta huvudet bakåt. Satte sig sedan längst ut på hans ena knä och samtidigt som hon tvålade så gned hon sitt underliv mot Jamals knä. Hennes överfyllda behag hamnade nästan i näsan på honom och hon kände hans andedräkt mellan brösten. -Jävla kåtgubbe, tänkte hon och förstod att här var flaggan på väg att hissas i byxorna på gubben. Hans solbrända ansikte ändrade färg och bleknade samtidigt som hans andhämtning ökade markant.
Vivan kände själv ett litet sting i skrevet och plötsligt insåg hon att korvhandlare Jamal Ben Ali hade fastnat i saxen och nu skulle den lilla araben få skjuta både pungen och plånboken tom...
Jaha, så var det med detta. Klarar ni av det här eller skall jag radera fortsättningen?
För lite mord? Jasså ja allt roligt skall ju inte komma på en gång, lite förspel skadar aldrig. Försök nu lära er vad alla personer heter och gör, det är banne mig inte det lättaste kan jag lova. Höres
pappa B
måndag 31 maj 2010
söndag 30 maj 2010
Elitloppet - idag smäller det..
Grannområdet Rannebergen har fått guldyra, igen! Dollarer skall delas ut på kulturhuset Blå Stället om några timmar. Några av mina vänner skall få lite semesterpengar vilket jag givetvis tycker är extra roligt. Förmodligen blir det fiskeutrustning för en del av summan.. Mördare och våldtäcktsmän går fria efter nattens illdåd och landet lagom väntar på sommar och sol.
..gjorde storstädning i skafferi och kylutrymmen i helgen och nu kan man åter få in ett paket mjölk utan att använda sig av skohornet. Bantningen innebär att syltburkarna aldrig tar slut och jag funderar skarpt på att göra en paus med bantandet och svälla ut igen över sommaren. Förhoppningsvis blir det varmare och då kanske man svettas bort några gram genom att ligga på lite extra i solen?
Elitloppet har aldrig tidigare mönstrat ett så jämt och starkt startfält. Om Iceland och kusken Örjan Kihlström lyckas tråckla sig vidare till final från ett mycket trångt läge i semiheatet så vinner de, nästan otippade årets Elitloppsfinal. Skall spela lite vinnare på dem om de finns med när bilen släpper finalfältet, var så säker.
Kvinnan jobbar idag med så jag får väl starta marktjänsten här hemma, dammsuga och starta diskmaskinen. Ha det så länge.
pappa B
..gjorde storstädning i skafferi och kylutrymmen i helgen och nu kan man åter få in ett paket mjölk utan att använda sig av skohornet. Bantningen innebär att syltburkarna aldrig tar slut och jag funderar skarpt på att göra en paus med bantandet och svälla ut igen över sommaren. Förhoppningsvis blir det varmare och då kanske man svettas bort några gram genom att ligga på lite extra i solen?
Elitloppet har aldrig tidigare mönstrat ett så jämt och starkt startfält. Om Iceland och kusken Örjan Kihlström lyckas tråckla sig vidare till final från ett mycket trångt läge i semiheatet så vinner de, nästan otippade årets Elitloppsfinal. Skall spela lite vinnare på dem om de finns med när bilen släpper finalfältet, var så säker.
Kvinnan jobbar idag med så jag får väl starta marktjänsten här hemma, dammsuga och starta diskmaskinen. Ha det så länge.
pappa B
fredag 28 maj 2010
Livet i Skavträsk fortsätter
Nu blir det familjestund i stillsamhet för pappa B så jag lägger in en snutt Skavträsk så ni har en stunds pyssel här på bloggen. Tack skall ni ha för att ni inte trakaserat oss ännu.
Ängeln på molnet
Hans-Georg Wikander stängde av sin dator och vek ihop sina svarta byxor som han hängde över galgen på sin betjänt i omålad björk. Det gjorde han med skjortan också och knölade ihop sina kletiga kalsonger efter betraktandet av ett gäng 13-åriga Thailändska flickor som visat upp sina hårlösa behag framför ögonen på kyrkoherden. Inte en kväll utan läckra småttingar på Internet. Han släckte den lilla lampan på nattduksbordet och kröp ner under täcket.
-Förbannade skvallerkärringar, tänkte han tyst för sig själv, Fransénskan och den lönnfeta fru Gustafsson som lät sina tungor fladdra som vimplarna runt byns fotbollsplan. Han slöt sina ögon och såg den lilla Beda Hansson framför sina ögon. . -Lilla, lilla Beda, tänk om du vore min, sa han tyst för sig själv innan John Blund hämtade hem honom efter en normal dag i vår herres tjänst. Att kyrkoherdens John Blund, var försedd med både horn och svans det är en annan sak. Gatlyktan utanför infarten till den stora prästgården smög i alla fall in en liten strimma ljus som lade sig på den broderade tavlan i silkestråd, föreställande en tunn liten änglaflicka som satt på ett moln. Hennes ansikte log och det var förvånansvärt likt den unga Beda Hansson.
Kommissarie Fritz ”pipan” Möller satt och lutade sitt huvud i händerna samtidigt som hans hjärna brottades med ett av lokaltidningens sudoku korsord. Pipan, som alltid hängde i Möllers mungipa var död. Det var sällan han hade fyr i den, mest hängde den bara där, som för syns skull. Assistenten Viktor Jonasson och två andra kollegor, Sven Fors och Hjallis Smedberg kallade sin kommissarie för ”pippan” när han inte hörde på. Anledningen till detta var att de hade kommit på kommissarien nere i förrådet då han frustande som en noshörning satte på städerskan som låg framstupa över en bänk med uttjänade skyddsvästar. Varken städerskan, Vera Littorin eller kommissarien visste om att de hade publik under akten, utan de gungade på som en trålare i hård storm. De tre poliserna hade smugit därifrån med ett minne som de bevarat i all hemlighet sedan dess.
Idag var det stillsamt i den lilla staden Vikås. En anmälning om en stulen EU-moppe det var allt. Hela polishuset låg som i dvala då telefonen med en illavarslande signal bröt tystnaden och alla fyra ryckte till.
-Satans, djävla telefon, sa kommissarien och borstade ner blyertsstiften från den avbryta pennan på golvet. Han lyfte telefonluren; -Hallå, kommissarie Möller, vem talar jag med?.
I luren hördes bara ett snyftande, sedan sa en lågmäld kvinnoröst -Han har inte kommit hem från sin konfirmationsfest. Han har varit borta hela natten.
-Vem fan är det som varit borta hela natten, och vilken konfirmationsfest är det frågan om, vem är ni förresten?. Kommissariens tonfall var kort och hårt, mest beroende på den avbrutna blyertspennan.
-Mitt namn är Svea Fransén och jag ringer från Skavträsk, sa kvinnan i telefonen. -Min son Alf är försvunnen.
-Försvunnen, sa kommissarien och ändrade tonfallet. Han fortsatte med sin sträva röst när han väl vaknat till liv mitt inne i sudoku-problemet av den ilskna telefonsignalen och blev nu betydligt behagligare.
-Ja, Alf vår son har konfirmerats idag och det skulle vara en fest efteråt. En fest hos specerihandlaren Fransén. Ja deras dotter och våran Alf gick i samma klass. Damen i luren snyftade märkbart och kommissarien insåg ganska snabbt att han borde nog låta Jonasson och Fors åka de nio kilometrarna ner till Skavträsk och tala med den upprörda kvinnan. -Kan jag få er adress så skall vi sända ner två poliser som kan hjälpa er med detta, sa Frits Möller och pipan i hans mun hoppade upp i mungipan, precis lika raskt som pitten på en brudgum. Han fick adressen, Vinylgatan 67, en gul tegelvilla med garage intill vägen. -Två mycket duktiga polismän kommer ner till er om bara ett par minuter, sa han och lade på luren.
Carl Gustafsson rättade till gylfen på gabardinbyxorna sedan han pissat klart. Det var inte mycket folk ute den här tiden på dygnet i lilla Skavträsk. Hans sena besök hos byns hårfrisörska, Vivan Tagel hade resulterat i en snabbis inne på TV-soffan. Hon var inte upplagd, hade hon sagt. Hennes mor skulle komma på besök nästa dag och hon var inte mogen för några mer avancerade sexlekar den här gången. Carl hade surnat till och tyckte att han blev illa behandlad. Gå hem till din feta kärring och lek med henne då, hade Vivan svarat och puttat av honom så han damp i golvet. Hon skrattade högt när hon tittade på honom där han satt med pitten i vädret och byxorna nerdragna till knäna.
-Den svajar betänkligt, är det korsdraget från balkongdörren som får den att gunga? Hon skrattade hysteriskt ända tills han fick krångla sig upp, fick upp byxorna, slet till sig sin kavaj och stegade ut i den mörka söndagsnatten.
Nere vid ingången till kyrkan ökade trycket i byxorna och han smög in bland buskarna bakom likboden för att lätta på det. Nu var han klar och styrde stegen mot sin bil, en ljusgrön, nästan spylik liten Fiat Uno. Bilen var egentligen hans frus, men han brukade låna den ibland då han skulle ner till Vivan Tagel för att få sig ett veckoskjut. Det var då han såg armen som stack upp ur diket. En tunn arm med en vit skjorta där handen krampaktigt höll om en silverljusstake. Ljusstaken var blodig och i diket låg Alf och grät. Lite längre bort cyklade en man iväg iklädd svart rock. Mannen hade just varit på pokerspel hos byns buse, Benny Andersson. En ganska oförarglig person egentligen men det var många som retade sig på honom. -Han drar dräggen till sig, sa alltid Svea Fransén.
Den cyklande mannen stoppades av de båda poliserna som ville veta om han hade sett den unga pojken i diket, men full som han var hade han varken sett eller hört något.
En ambulans tillkallades till platsen och den gråtande Alf omhändertogs av sjukvårdspersonal. -Jag har dödat kyrkoherden, kved Alf. -Vad sa du?, undrade polisassistent Viktor Jonasson. -Han har tagit min Beda. Jag såg hur han smekte henne under klänningen i kapellet, fortsatte Alf mellan gråtattackerna. -Jag blev så förbannad att jag tog närmaste ljusstake och drämde till prästaskrället. Den Jäveln!, skrek Alf.
Beda Hansson hade i samma stund försvunnit springandes från kyrkan in i skogen. Hon skämdes över att hon egentligen gillade det kyrkoherden hade gjort med henne. Första gångerna hade det visserligen gjort lite ont, men efter ett tag tyckte hon om hans varma händer som smekte hennes inre lårsida upp mot den heliga grottan. Båda var så upptagna av sin kärlekslek att de hade inte märkt Alf som kom insmygandes. Inte förrän kyrkoherden låg livlös på golvet och båda ungdomarna drabbades av panik och flydde från platsen. Först Beda och sedan Alf efter. Alf förstod inte att Beda inte ville bli befriad. Hon trivdes där hon var, mitt uppe i en orgasm. Nu låg hennes förförare livlös i kapellet och Beda var förtvivlad. Hon ville bara bort från jordens yta. Ingen visste var hon var.
Poliserna tittade villrådigt på varandra. Ska de springa efter Beda eller köra till kapellet där den livlösa kyrkoherden låg. Kommissarie Fritz Möller hade nu kommit till platsen och polisman Sven Fors informerade kort om läget. Kommissarie Möller sög på sin pipa och beordrade sedan assistent Viktor Jonasson och Sven Fors att tillkalla förstärkning i sökandet efter Beda Hansson. -Själv åker jag och Hjallis till kapellet för att undersöka kyrkoherden.
Väl framme, var kapellet tomt och endast en blodfläck på golvet vittnade om att brott hade begåtts. Från en sidodörr kom kyrkovaktmästare Alvar Jordén inklivandes. -Vad har hänt?, Möller svarade -Det har skett ett mord. Men vi vet inte var liket är. Har du sett något?, undrade Möller och vände sig mot Alvar Jordén som med oförstående blick svarade -Näe. -Jag vet ingenting.
Så där ja, nu kan ni gå och lägga er, så hörs vi i morgon igen.
pappa B
Ängeln på molnet
Hans-Georg Wikander stängde av sin dator och vek ihop sina svarta byxor som han hängde över galgen på sin betjänt i omålad björk. Det gjorde han med skjortan också och knölade ihop sina kletiga kalsonger efter betraktandet av ett gäng 13-åriga Thailändska flickor som visat upp sina hårlösa behag framför ögonen på kyrkoherden. Inte en kväll utan läckra småttingar på Internet. Han släckte den lilla lampan på nattduksbordet och kröp ner under täcket.
-Förbannade skvallerkärringar, tänkte han tyst för sig själv, Fransénskan och den lönnfeta fru Gustafsson som lät sina tungor fladdra som vimplarna runt byns fotbollsplan. Han slöt sina ögon och såg den lilla Beda Hansson framför sina ögon. . -Lilla, lilla Beda, tänk om du vore min, sa han tyst för sig själv innan John Blund hämtade hem honom efter en normal dag i vår herres tjänst. Att kyrkoherdens John Blund, var försedd med både horn och svans det är en annan sak. Gatlyktan utanför infarten till den stora prästgården smög i alla fall in en liten strimma ljus som lade sig på den broderade tavlan i silkestråd, föreställande en tunn liten änglaflicka som satt på ett moln. Hennes ansikte log och det var förvånansvärt likt den unga Beda Hansson.
Kommissarie Fritz ”pipan” Möller satt och lutade sitt huvud i händerna samtidigt som hans hjärna brottades med ett av lokaltidningens sudoku korsord. Pipan, som alltid hängde i Möllers mungipa var död. Det var sällan han hade fyr i den, mest hängde den bara där, som för syns skull. Assistenten Viktor Jonasson och två andra kollegor, Sven Fors och Hjallis Smedberg kallade sin kommissarie för ”pippan” när han inte hörde på. Anledningen till detta var att de hade kommit på kommissarien nere i förrådet då han frustande som en noshörning satte på städerskan som låg framstupa över en bänk med uttjänade skyddsvästar. Varken städerskan, Vera Littorin eller kommissarien visste om att de hade publik under akten, utan de gungade på som en trålare i hård storm. De tre poliserna hade smugit därifrån med ett minne som de bevarat i all hemlighet sedan dess.
Idag var det stillsamt i den lilla staden Vikås. En anmälning om en stulen EU-moppe det var allt. Hela polishuset låg som i dvala då telefonen med en illavarslande signal bröt tystnaden och alla fyra ryckte till.
-Satans, djävla telefon, sa kommissarien och borstade ner blyertsstiften från den avbryta pennan på golvet. Han lyfte telefonluren; -Hallå, kommissarie Möller, vem talar jag med?.
I luren hördes bara ett snyftande, sedan sa en lågmäld kvinnoröst -Han har inte kommit hem från sin konfirmationsfest. Han har varit borta hela natten.
-Vem fan är det som varit borta hela natten, och vilken konfirmationsfest är det frågan om, vem är ni förresten?. Kommissariens tonfall var kort och hårt, mest beroende på den avbrutna blyertspennan.
-Mitt namn är Svea Fransén och jag ringer från Skavträsk, sa kvinnan i telefonen. -Min son Alf är försvunnen.
-Försvunnen, sa kommissarien och ändrade tonfallet. Han fortsatte med sin sträva röst när han väl vaknat till liv mitt inne i sudoku-problemet av den ilskna telefonsignalen och blev nu betydligt behagligare.
-Ja, Alf vår son har konfirmerats idag och det skulle vara en fest efteråt. En fest hos specerihandlaren Fransén. Ja deras dotter och våran Alf gick i samma klass. Damen i luren snyftade märkbart och kommissarien insåg ganska snabbt att han borde nog låta Jonasson och Fors åka de nio kilometrarna ner till Skavträsk och tala med den upprörda kvinnan. -Kan jag få er adress så skall vi sända ner två poliser som kan hjälpa er med detta, sa Frits Möller och pipan i hans mun hoppade upp i mungipan, precis lika raskt som pitten på en brudgum. Han fick adressen, Vinylgatan 67, en gul tegelvilla med garage intill vägen. -Två mycket duktiga polismän kommer ner till er om bara ett par minuter, sa han och lade på luren.
Carl Gustafsson rättade till gylfen på gabardinbyxorna sedan han pissat klart. Det var inte mycket folk ute den här tiden på dygnet i lilla Skavträsk. Hans sena besök hos byns hårfrisörska, Vivan Tagel hade resulterat i en snabbis inne på TV-soffan. Hon var inte upplagd, hade hon sagt. Hennes mor skulle komma på besök nästa dag och hon var inte mogen för några mer avancerade sexlekar den här gången. Carl hade surnat till och tyckte att han blev illa behandlad. Gå hem till din feta kärring och lek med henne då, hade Vivan svarat och puttat av honom så han damp i golvet. Hon skrattade högt när hon tittade på honom där han satt med pitten i vädret och byxorna nerdragna till knäna.
-Den svajar betänkligt, är det korsdraget från balkongdörren som får den att gunga? Hon skrattade hysteriskt ända tills han fick krångla sig upp, fick upp byxorna, slet till sig sin kavaj och stegade ut i den mörka söndagsnatten.
Nere vid ingången till kyrkan ökade trycket i byxorna och han smög in bland buskarna bakom likboden för att lätta på det. Nu var han klar och styrde stegen mot sin bil, en ljusgrön, nästan spylik liten Fiat Uno. Bilen var egentligen hans frus, men han brukade låna den ibland då han skulle ner till Vivan Tagel för att få sig ett veckoskjut. Det var då han såg armen som stack upp ur diket. En tunn arm med en vit skjorta där handen krampaktigt höll om en silverljusstake. Ljusstaken var blodig och i diket låg Alf och grät. Lite längre bort cyklade en man iväg iklädd svart rock. Mannen hade just varit på pokerspel hos byns buse, Benny Andersson. En ganska oförarglig person egentligen men det var många som retade sig på honom. -Han drar dräggen till sig, sa alltid Svea Fransén.
Den cyklande mannen stoppades av de båda poliserna som ville veta om han hade sett den unga pojken i diket, men full som han var hade han varken sett eller hört något.
En ambulans tillkallades till platsen och den gråtande Alf omhändertogs av sjukvårdspersonal. -Jag har dödat kyrkoherden, kved Alf. -Vad sa du?, undrade polisassistent Viktor Jonasson. -Han har tagit min Beda. Jag såg hur han smekte henne under klänningen i kapellet, fortsatte Alf mellan gråtattackerna. -Jag blev så förbannad att jag tog närmaste ljusstake och drämde till prästaskrället. Den Jäveln!, skrek Alf.
Beda Hansson hade i samma stund försvunnit springandes från kyrkan in i skogen. Hon skämdes över att hon egentligen gillade det kyrkoherden hade gjort med henne. Första gångerna hade det visserligen gjort lite ont, men efter ett tag tyckte hon om hans varma händer som smekte hennes inre lårsida upp mot den heliga grottan. Båda var så upptagna av sin kärlekslek att de hade inte märkt Alf som kom insmygandes. Inte förrän kyrkoherden låg livlös på golvet och båda ungdomarna drabbades av panik och flydde från platsen. Först Beda och sedan Alf efter. Alf förstod inte att Beda inte ville bli befriad. Hon trivdes där hon var, mitt uppe i en orgasm. Nu låg hennes förförare livlös i kapellet och Beda var förtvivlad. Hon ville bara bort från jordens yta. Ingen visste var hon var.
Poliserna tittade villrådigt på varandra. Ska de springa efter Beda eller köra till kapellet där den livlösa kyrkoherden låg. Kommissarie Fritz Möller hade nu kommit till platsen och polisman Sven Fors informerade kort om läget. Kommissarie Möller sög på sin pipa och beordrade sedan assistent Viktor Jonasson och Sven Fors att tillkalla förstärkning i sökandet efter Beda Hansson. -Själv åker jag och Hjallis till kapellet för att undersöka kyrkoherden.
Väl framme, var kapellet tomt och endast en blodfläck på golvet vittnade om att brott hade begåtts. Från en sidodörr kom kyrkovaktmästare Alvar Jordén inklivandes. -Vad har hänt?, Möller svarade -Det har skett ett mord. Men vi vet inte var liket är. Har du sett något?, undrade Möller och vände sig mot Alvar Jordén som med oförstående blick svarade -Näe. -Jag vet ingenting.
Så där ja, nu kan ni gå och lägga er, så hörs vi i morgon igen.
pappa B
Lågt värde på begagnade människor?
Ett år och tio månader är en gammal tant värd. Inte mer eller mindre. Ahmad Akileh i Landskrona slog ihjäl tanten och skadade hennes man allvarligt. -Svenskarna är rasisster skriker hans hustru. Jo jag tackar jag. Hem med kärringen och släng ner lille Ahmad i ett begagnat gruvhål i Malmberget. Där kan mördaren sitta och fundera över vad som gått snett i hans liv. Nej nu skall han in för vård för miljoner kronor och jag ger mig fan på att den skadade farbron får betaola sina värktabletter ur egen ficka. Efter avklarad rehabilitering på anstalt så kommer mördaren att få ersättning för sveda och värk, kränkning och förlorad dagpeng hos AF eller migrationsverket.Sådana här typer svartmålar de invandrare som är bra och försöker göra rätt för sig när de kommer hit. För det finns faktiskt några sådan här i alla fall.
Inger 78 år vila i frid och när du kommer till himlen behöver du inte vara orolig. Där uppe finns det inga invandrare som gör dig illa. De skottar kol en trappa ner, tack och lov....
pappa B
Inger 78 år vila i frid och när du kommer till himlen behöver du inte vara orolig. Där uppe finns det inga invandrare som gör dig illa. De skottar kol en trappa ner, tack och lov....
pappa B
Turkiet eller Grekland vinner!
...på Göteborgskalaset får gamla farbröder som jag och gubben på bilden krama om damerna lite extra. Det e la allt gôtt!
Hysteriskt svammel, skrik och bombardemang, läderförsedda damer och herrar röd/svarta eller änglar, skit samma. Det blir förmodligen den vita slimmade, lätt rödhårige greken eller svartskäggige illavarslande flinande turken som tar hem årets Eurovisions titel.
Baladernas tid är förbi och för en tondöv herre (bägge öronen) från övre norrlands inland och fjälltrakter framstår detta som ett närmande till jordens undergång (nu fick jag till det). Borta är den tid då fyra herrar i likadana kostymer smygdoade bakom en raffig sångerska med ett fastklistrat leende på läpparna (bägge två) snyftade fram en sogesam visa om brustna hjärtan, svek och en massa annat dravel. Nu är det djävulen själv som styr, schlagern har övergått från skjorta och slips till att bli en krigszon där nitar och raketer avlöser varandra i ett förödande tempo.
I min lilla värd föreställer jag mig hur det skulle se ut om man någon gång önskade ta en svängom till dessa toner. Ser för mitt innre hur jag skumpar fram som en kåt bullterrier med spretande fingrar och gungande häck. Plötsliga krumsprång får nästan huvudet att ramla av och konversationen med en av de damer som jag egentligen dansar med (vet inte vilken) där jag frenetiskt försöker bjuda henne på en spetsad lemonad den går inte fram men hamnar hos trummisen som flinar brett med sina guldlamerade hörntänder och slickar sig om munnen. Jag är utsedd till kvällens roukie som skall rövgökas av hela bandet, bara för att jag försökte ta en svängom med Britta från Kullavik, och bjuda henne på en spetsad lemonad? Tur att det bara är en mardröm.....
Nu skall jag jobba en stund....
pappa B
Hysteriskt svammel, skrik och bombardemang, läderförsedda damer och herrar röd/svarta eller änglar, skit samma. Det blir förmodligen den vita slimmade, lätt rödhårige greken eller svartskäggige illavarslande flinande turken som tar hem årets Eurovisions titel.
Baladernas tid är förbi och för en tondöv herre (bägge öronen) från övre norrlands inland och fjälltrakter framstår detta som ett närmande till jordens undergång (nu fick jag till det). Borta är den tid då fyra herrar i likadana kostymer smygdoade bakom en raffig sångerska med ett fastklistrat leende på läpparna (bägge två) snyftade fram en sogesam visa om brustna hjärtan, svek och en massa annat dravel. Nu är det djävulen själv som styr, schlagern har övergått från skjorta och slips till att bli en krigszon där nitar och raketer avlöser varandra i ett förödande tempo.
I min lilla värd föreställer jag mig hur det skulle se ut om man någon gång önskade ta en svängom till dessa toner. Ser för mitt innre hur jag skumpar fram som en kåt bullterrier med spretande fingrar och gungande häck. Plötsliga krumsprång får nästan huvudet att ramla av och konversationen med en av de damer som jag egentligen dansar med (vet inte vilken) där jag frenetiskt försöker bjuda henne på en spetsad lemonad den går inte fram men hamnar hos trummisen som flinar brett med sina guldlamerade hörntänder och slickar sig om munnen. Jag är utsedd till kvällens roukie som skall rövgökas av hela bandet, bara för att jag försökte ta en svängom med Britta från Kullavik, och bjuda henne på en spetsad lemonad? Tur att det bara är en mardröm.....
Nu skall jag jobba en stund....
pappa B
torsdag 27 maj 2010
Danmark överlägset bäst...
Lilla vackra Anna gick inte alls hem hos den europeiska juryn, inte hos tittarna heller. Nåväl tjejen är ung och har framtiden för sig. Danmark kom med i sista stund och även Azerbajan som jag också gillade. Det kanske inte blir så mycket schlagersvammel i burken nu när inte det svenska bidraget kom med till final. En sak till, vi riskerar inte att vinna och få arrangera en ny festival på hemmaplan. Tack för det.
pappa B
pappa B
En story med lust och fägring stor, med byatänkande och grumlig kärlek
Denna berättelse är helt fejkad. Alla namn, orter är påhittade och tagna direkt ur fantasin. Om någon skulle se sin namne eller känna igen sig i vår berättelse så är det förmodligen bara att grattulera, eller om det är riktigt illa, beklaga. Vem vet om ni kommer att fortsätta kika in på min blogg i framtiden? Ni kanske lämnar mig för mer seriösa bloggare. Ja det återstår att se. Det kommer att visa sig här på bloggen tids nog. Vi, min skrivarkollega och jag hoppas att ni hänger med, ni får gärna sparka eller kramas. Vi klarar av att ta det, trots att vi är två "mjukisar"
Nu sätter vi igång, här kommer första kapitlet...
Skavträsk
Vårsolen sken vackert över den lilla byn Skavträsk . Kyrkklockorna i den gamla träkyrkan spred sin klagande klang över byn. Alla hemmavarande hade samlats på den dåligt rensade sandgången upp till kyrkan och en hes flyttfågel som just parkerat sig på en gren i närheten av Hjalmar Olssons sista vilorum försökte slå en drill. Det gjorde hemmansägare Boqvist också fast han stod hopkrupen under en av de kortvuxna björkarna som växte tätt bakom likboden.
Likboden ja, det kallades så det lilla vita trähus där man förr i tiden lade in de som passade på att sluta sina dagar mitt i den smällkalla vintern och det inte fanns tillräckligt med dynamit för att spränga upp graven. Nu för tiden hade vaktmästaren Alvar Jordén likboden som sitt egna lilla krypin. Där hade han försökt göra det lite mysigt med en avdankad fåtölj och ett litet bord där det stod en utsliten, men dock fungerande kaffebryggare. Några tidningar, mest sådana med vackra damer på, låg i en hög på en upp och ned vänd drickaback i ett hörn. På de utskjutande krokarna utefter väggen, på vilka man lade upp kistorna förr i tiden, där hängde hans arbetskläder.
Medan Boqvist och flyttfågeln drillade så kom konfirmanderna ut från kyrkan. Bleka och tärda såg de ut som ett spöktåg med pojkarna i sina vita kåpor och handelsman Ville Franséns lille gosse, Alf, som gick först med ett stort träkors i handen, liknade mera en förkrympt Ku Kux Klan medlem än en 14-årig skolpojke, som just fått sina första fjun på hakan och snoppen. Det var en erbarmlig syn. Sist gick prästerskapet själv. Kyrkoherden, Hans-Georg Wikander som hade allas vördnad i den lilla byn. Sin vana trogen hade han sitt kala huvud på sned och höll, nästan krampaktigt i bibeln där han hasade sig fram, sist i kön. Det såg nästan ut som om han gick i sömnen. Men inte alls, han hade blicken fast fäst på lilla Beda Hanssons vippande stjärt. Igenom den tunna vita klänningen kunde prästerskapet se de minimala trosorna, som den lilla 14-åringen inhandlat just till denna stora dag. Illavarslande tankar rusade genom prästens huvud. Inga vackra tankar minsann, men det var ju bara han själv som visste om dem.
Hemmansägare Wahlfrid Boqvist hade drillat färdigt bakom likboden och kom fram för att ta emot sin son Birger. Han dunkade pojkstackaren i ryggen med sin stora handflata, så att gossebarnet nästan gick på huvudet ute på kyrkgången. Det kramades, hurrade och klappades händer ute på kyrkbacken denna vackra våreftermiddag i april. Det var en strålande vacker dag i den lilla byn Skavträsk. En by som låg inbäddad mellan de två sjöarna Glasvattnet och Mjöllan. Men över denna vackra lilla vårscen fanns det ondska, blod och avundsjuka.
De huvudvärkskristna damerna som regelbundet träffades i församlingshemmet för att sy och brodera till förmån för de fattiga barnen i tredje världen, njöt av att snacka skit om bybor som inte fanns närvarande på symötena. Värst var Svea Fransén som med sin auktoritära ledarstil hade tagit kommandot över kärringarna i byn. Svea Fransén var gift med handelsmannen i byn, Ville Fransén. På kvällarna berättade Ville allt som hade hänt i speceriaffären under dagen, vilket Svea naturligtvis frossade i. Någon brist på fantasi hade hon inte heller. Särskilt om det fanns en rival som karlarna hellre lade ögonen på än hon själv, och det fanns det. Hon var dessutom danska vilket bara det var förfärligt. Ingen förstod vad hon sa men karlarna i byn blängde på henne med långa ögon så fort hon skulle till speceriaffären för att handla. Hanne Jensen hade förälskat sig i Lars Hansson. Handelsresande men som var starkt knuten till Skavträsk. Hela hans släkt var uppvuxna i den lilla byn och därför var det naturligt för honom att ta med sig Hanne Jensen från Köpenhamn till Skavträsk.
Hanne Jensen var en bildskön kvinna med välsvarvad kropp. Det gillades inte av Svea Fransén och hennes sytanter som alla var lite småfeta och inte särskilt modemedvetna. Hanne Jensen var deras stora samtalsämne.
”Jag förstår inte att danskan inte skäms. Förstår hon inte att man måste tala så att man begriper” sade Svea Fransén i Greta Gustafssons öra. ”Har du sett hur hon klär sig. Tror hon att det är en cirkus hon befinner sig på. Man får väl ändå klä sig som folk” svarade Greta Gustafsson vars man Carl Gustafsson satt som ordförande i kyrkofullmäktige när han inte arbetade på den stora bondgården i Skavträsks utkant. Kyrkoherden, Hans-Georg Wikander, försökte få stopp på skitsnacket. ”Man skall inte förtala människor som kommer till vår by” sade han till de båda damerna. ”Har kyrkoherden ögon för danskan, kanske?” undrade Svea Fransén och lade huvudet insmickrande på sned. ”Oh nej. Jag är Guds tjänare och vet bättre än att titta efter damer” svarade kyrkoherden som i all hemlighet hade tycke för småflickor. Tack vare Internet kunde kyrkoherden bevara sin hemlighet från byborna. Bara tanken på att Hans-Georg Wikander skulle vara pedofil var ju bara befängt. Men i de lugnaste vattnen vet man aldrig vad som döljer sig. Ordspråket säger ju att det är där de största fiskarna går.
14-åriga Beda Hansson förstod inte vad hon framkallade hos män. Hon var på väg att bli könsmogen och som alla små flickor som börjar växa upp till kvinnor vill de gärna bli sedda och tagna för att vara äldre än de egentligen är. Beda var dotter till Lars Hansson och Hanne Jensen. Hanne och Lars hade aldrig brytt sig om att gifta sig. De såg sig själva som moderna fria individer som föredrog att leva utanför den gamla kristna synen, även om de själva betraktade sig som hederligt folk.
Beda hade ärvt sin mammas frikostiga smak när det gällde mode. Varje gång familjen reste till släkten i Köpenhamn handlade Hanne in det senaste som modevärlden hade att erbjuda. Hon älskade att klä sin dotter och hade väl egentligen önskat att få bo i New York, Paris eller London istället för Skavträsk. Men åren hade gått och några tankar på att flytta fanns inte i Lars Hanssons värld. Skavträsk var platsen på jorden.
Den jämnårige Ville Fransén hade förälskat sig i Beda Hansson, vilket inte föll i god jord hos föräldrarna. Framför allt hade Svea Fransén aldrig accepterat att hennes son skulle förälska sig i en halvdanska. Lille Ville behöll sina hemliga känslor för sig själv eftersom han visste att mamman skulle bli vansinnig om hon fick nys om känslorna han hyste för den bildsköna Beda.
Där slutar vi för i kväll och fortsättning följer när som helst. Hästarna sprang inte alls som jag och mina kamrater hade hoppats och fortfarande får vi leva på drömmen för verkligheten om den stora vinsten lyser med sin frånvaro. Gå och lägg er nu så ni inte missar fredagen.
pappa B
Nu sätter vi igång, här kommer första kapitlet...
Skavträsk
Vårsolen sken vackert över den lilla byn Skavträsk . Kyrkklockorna i den gamla träkyrkan spred sin klagande klang över byn. Alla hemmavarande hade samlats på den dåligt rensade sandgången upp till kyrkan och en hes flyttfågel som just parkerat sig på en gren i närheten av Hjalmar Olssons sista vilorum försökte slå en drill. Det gjorde hemmansägare Boqvist också fast han stod hopkrupen under en av de kortvuxna björkarna som växte tätt bakom likboden.
Likboden ja, det kallades så det lilla vita trähus där man förr i tiden lade in de som passade på att sluta sina dagar mitt i den smällkalla vintern och det inte fanns tillräckligt med dynamit för att spränga upp graven. Nu för tiden hade vaktmästaren Alvar Jordén likboden som sitt egna lilla krypin. Där hade han försökt göra det lite mysigt med en avdankad fåtölj och ett litet bord där det stod en utsliten, men dock fungerande kaffebryggare. Några tidningar, mest sådana med vackra damer på, låg i en hög på en upp och ned vänd drickaback i ett hörn. På de utskjutande krokarna utefter väggen, på vilka man lade upp kistorna förr i tiden, där hängde hans arbetskläder.
Medan Boqvist och flyttfågeln drillade så kom konfirmanderna ut från kyrkan. Bleka och tärda såg de ut som ett spöktåg med pojkarna i sina vita kåpor och handelsman Ville Franséns lille gosse, Alf, som gick först med ett stort träkors i handen, liknade mera en förkrympt Ku Kux Klan medlem än en 14-årig skolpojke, som just fått sina första fjun på hakan och snoppen. Det var en erbarmlig syn. Sist gick prästerskapet själv. Kyrkoherden, Hans-Georg Wikander som hade allas vördnad i den lilla byn. Sin vana trogen hade han sitt kala huvud på sned och höll, nästan krampaktigt i bibeln där han hasade sig fram, sist i kön. Det såg nästan ut som om han gick i sömnen. Men inte alls, han hade blicken fast fäst på lilla Beda Hanssons vippande stjärt. Igenom den tunna vita klänningen kunde prästerskapet se de minimala trosorna, som den lilla 14-åringen inhandlat just till denna stora dag. Illavarslande tankar rusade genom prästens huvud. Inga vackra tankar minsann, men det var ju bara han själv som visste om dem.
Hemmansägare Wahlfrid Boqvist hade drillat färdigt bakom likboden och kom fram för att ta emot sin son Birger. Han dunkade pojkstackaren i ryggen med sin stora handflata, så att gossebarnet nästan gick på huvudet ute på kyrkgången. Det kramades, hurrade och klappades händer ute på kyrkbacken denna vackra våreftermiddag i april. Det var en strålande vacker dag i den lilla byn Skavträsk. En by som låg inbäddad mellan de två sjöarna Glasvattnet och Mjöllan. Men över denna vackra lilla vårscen fanns det ondska, blod och avundsjuka.
De huvudvärkskristna damerna som regelbundet träffades i församlingshemmet för att sy och brodera till förmån för de fattiga barnen i tredje världen, njöt av att snacka skit om bybor som inte fanns närvarande på symötena. Värst var Svea Fransén som med sin auktoritära ledarstil hade tagit kommandot över kärringarna i byn. Svea Fransén var gift med handelsmannen i byn, Ville Fransén. På kvällarna berättade Ville allt som hade hänt i speceriaffären under dagen, vilket Svea naturligtvis frossade i. Någon brist på fantasi hade hon inte heller. Särskilt om det fanns en rival som karlarna hellre lade ögonen på än hon själv, och det fanns det. Hon var dessutom danska vilket bara det var förfärligt. Ingen förstod vad hon sa men karlarna i byn blängde på henne med långa ögon så fort hon skulle till speceriaffären för att handla. Hanne Jensen hade förälskat sig i Lars Hansson. Handelsresande men som var starkt knuten till Skavträsk. Hela hans släkt var uppvuxna i den lilla byn och därför var det naturligt för honom att ta med sig Hanne Jensen från Köpenhamn till Skavträsk.
Hanne Jensen var en bildskön kvinna med välsvarvad kropp. Det gillades inte av Svea Fransén och hennes sytanter som alla var lite småfeta och inte särskilt modemedvetna. Hanne Jensen var deras stora samtalsämne.
”Jag förstår inte att danskan inte skäms. Förstår hon inte att man måste tala så att man begriper” sade Svea Fransén i Greta Gustafssons öra. ”Har du sett hur hon klär sig. Tror hon att det är en cirkus hon befinner sig på. Man får väl ändå klä sig som folk” svarade Greta Gustafsson vars man Carl Gustafsson satt som ordförande i kyrkofullmäktige när han inte arbetade på den stora bondgården i Skavträsks utkant. Kyrkoherden, Hans-Georg Wikander, försökte få stopp på skitsnacket. ”Man skall inte förtala människor som kommer till vår by” sade han till de båda damerna. ”Har kyrkoherden ögon för danskan, kanske?” undrade Svea Fransén och lade huvudet insmickrande på sned. ”Oh nej. Jag är Guds tjänare och vet bättre än att titta efter damer” svarade kyrkoherden som i all hemlighet hade tycke för småflickor. Tack vare Internet kunde kyrkoherden bevara sin hemlighet från byborna. Bara tanken på att Hans-Georg Wikander skulle vara pedofil var ju bara befängt. Men i de lugnaste vattnen vet man aldrig vad som döljer sig. Ordspråket säger ju att det är där de största fiskarna går.
14-åriga Beda Hansson förstod inte vad hon framkallade hos män. Hon var på väg att bli könsmogen och som alla små flickor som börjar växa upp till kvinnor vill de gärna bli sedda och tagna för att vara äldre än de egentligen är. Beda var dotter till Lars Hansson och Hanne Jensen. Hanne och Lars hade aldrig brytt sig om att gifta sig. De såg sig själva som moderna fria individer som föredrog att leva utanför den gamla kristna synen, även om de själva betraktade sig som hederligt folk.
Beda hade ärvt sin mammas frikostiga smak när det gällde mode. Varje gång familjen reste till släkten i Köpenhamn handlade Hanne in det senaste som modevärlden hade att erbjuda. Hon älskade att klä sin dotter och hade väl egentligen önskat att få bo i New York, Paris eller London istället för Skavträsk. Men åren hade gått och några tankar på att flytta fanns inte i Lars Hanssons värld. Skavträsk var platsen på jorden.
Den jämnårige Ville Fransén hade förälskat sig i Beda Hansson, vilket inte föll i god jord hos föräldrarna. Framför allt hade Svea Fransén aldrig accepterat att hennes son skulle förälska sig i en halvdanska. Lille Ville behöll sina hemliga känslor för sig själv eftersom han visste att mamman skulle bli vansinnig om hon fick nys om känslorna han hyste för den bildsköna Beda.
Där slutar vi för i kväll och fortsättning följer när som helst. Hästarna sprang inte alls som jag och mina kamrater hade hoppats och fortfarande får vi leva på drömmen för verkligheten om den stora vinsten lyser med sin frånvaro. Gå och lägg er nu så ni inte missar fredagen.
pappa B
Nu blommar gräslöken igen...
Skämt nummer ett!
Käringaskrället som står bakom hela den stora muthärvan i Göteborg har naturligtvis fått sparken från sitt arbete (tror annat) Men för att hon inte skall fara allt för illa så får hon samtidigt ett avgångsvederlag på 1,7 miljoner kronor. Med andra ord vill jag att alla ungdomar tar lärdom av detta. Se till att ni klättrar inom den kommunala eller statliga sektorn. Ställ till med en djävla massa elände, förfalska, förskingra och gå loss, världen runt på mutpengar. Ja visst, ni får sparken! Men vad gör det då ni får ett kraftigt avgångsvederlag, förmodligen bara därför att du tog bilder på ordföranden då han satte på miljöministern på koppieringsaparaten vi den sista årsfesten.
Skämt nr två!
En pedofil flydde ner till Thailand från åtalet. Han stod åtalad för att ha filmat nakna små barn. Nu är brottet preskiberat och då kommer pedofilen tillbaka och kräver 220.000 kronor för kränkande behandling, lidande och ersättning för att en polisman som flyttade hans beslagtagna bil, har kört sönder en fälg? Ni kan ge er fan på att den här runkegubben får sina pengar och fortsätter med sin snuskiga hantering. Nej, slå ihjäl fanskapet på ort och ställe och gräv ner skiten så fort som möjligt.
Skämt nr 3!
Vill det sig riktigt väl och Ockelbo sonen Daniel inte bara kliat Vikkan på ryggen utan kungen själv också så kan han tilldelas titeln Ers Kungliga Höghet. Det vore väl en skön spark i skrevet på både Niklas Silversköld uppe i Koberg som bara är en vanlig skiten friherre, liksom Hr Magnusson som inte ens är mer än en vanlig herre..
Skämt nr 5!
Röda Kors chefen får krypa in fem år bakom galler efter försingringen för att hålla familjens dyra lyxkonsumtion flytande. -"Johan af Donner har begått våldtäckt mot vår organsiation" skriker tvålgubben och rövhålet Bengt Westerberg i högan sky. Att han årligen plockar miljoner från samma företag, det räkans inte. Sluta stoppa pengar i den här organisationen. Stöd flyktingarna genom att köpa en portion kebab extra i stället.
Skämt nr 6!
Mona Sahlin och hennes rödgröna systrar och bröder säger att de skall kräva att USA lägger ner alla sina utländska befästningar. -Naivt, menar Calle Bilt. Ansvarsfullt kontrar käringa Sahlin med. Både barnsligt och helt vimsigt att tro att grabbarna i USA bryr sig om vad en liten skelögd kortbedragare och hennes trädkramande vänner säger. Det har lika stor effekt som att ställa sig uppe i Pakkobäcken och pissa och tro att det skall bli översvämning i Warsawa.
Få se vilket spektakel jag kan orda om i morgon. Nu blir det stilla rörelse i hemmet. Klämmer nog ner ett, eller kanske två glas rödvin framför burken och dagens
V65:a
Käringaskrället som står bakom hela den stora muthärvan i Göteborg har naturligtvis fått sparken från sitt arbete (tror annat) Men för att hon inte skall fara allt för illa så får hon samtidigt ett avgångsvederlag på 1,7 miljoner kronor. Med andra ord vill jag att alla ungdomar tar lärdom av detta. Se till att ni klättrar inom den kommunala eller statliga sektorn. Ställ till med en djävla massa elände, förfalska, förskingra och gå loss, världen runt på mutpengar. Ja visst, ni får sparken! Men vad gör det då ni får ett kraftigt avgångsvederlag, förmodligen bara därför att du tog bilder på ordföranden då han satte på miljöministern på koppieringsaparaten vi den sista årsfesten.
Skämt nr två!
En pedofil flydde ner till Thailand från åtalet. Han stod åtalad för att ha filmat nakna små barn. Nu är brottet preskiberat och då kommer pedofilen tillbaka och kräver 220.000 kronor för kränkande behandling, lidande och ersättning för att en polisman som flyttade hans beslagtagna bil, har kört sönder en fälg? Ni kan ge er fan på att den här runkegubben får sina pengar och fortsätter med sin snuskiga hantering. Nej, slå ihjäl fanskapet på ort och ställe och gräv ner skiten så fort som möjligt.
Skämt nr 3!
Vill det sig riktigt väl och Ockelbo sonen Daniel inte bara kliat Vikkan på ryggen utan kungen själv också så kan han tilldelas titeln Ers Kungliga Höghet. Det vore väl en skön spark i skrevet på både Niklas Silversköld uppe i Koberg som bara är en vanlig skiten friherre, liksom Hr Magnusson som inte ens är mer än en vanlig herre..
Skämt nr 5!
Röda Kors chefen får krypa in fem år bakom galler efter försingringen för att hålla familjens dyra lyxkonsumtion flytande. -"Johan af Donner har begått våldtäckt mot vår organsiation" skriker tvålgubben och rövhålet Bengt Westerberg i högan sky. Att han årligen plockar miljoner från samma företag, det räkans inte. Sluta stoppa pengar i den här organisationen. Stöd flyktingarna genom att köpa en portion kebab extra i stället.
Skämt nr 6!
Mona Sahlin och hennes rödgröna systrar och bröder säger att de skall kräva att USA lägger ner alla sina utländska befästningar. -Naivt, menar Calle Bilt. Ansvarsfullt kontrar käringa Sahlin med. Både barnsligt och helt vimsigt att tro att grabbarna i USA bryr sig om vad en liten skelögd kortbedragare och hennes trädkramande vänner säger. Det har lika stor effekt som att ställa sig uppe i Pakkobäcken och pissa och tro att det skall bli översvämning i Warsawa.
Få se vilket spektakel jag kan orda om i morgon. Nu blir det stilla rörelse i hemmet. Klämmer nog ner ett, eller kanske två glas rödvin framför burken och dagens
V65:a
En erotisk deckare, kan det va nåt?
Kommer inte ihåg om jag berättat att jag och en tuff och stilig kollega, kvinnlig sådan, givetvis. Vi håller på att skriva en erotisk deckare. Med andra ord mycket sex och ond bråd död. En så kallad kioskdängare. Långt ifrån litteraturens avspärrningar och snirkliga vägar. Här är det sex i alla former och travar av lik, inget ullidull eller finlir i salongerna, utan raka puckar mitt ibland präster, borgare och bönder.. Själva skrivandet går till så att jag skriver ett stycke sedan fyller min vän på och jag fortsätter och så vidare. Faktiskt mycket roligt. Ibland blir det stopp ett tag då min kollega är en mycket aktiv kvinna och ger sig ut på betydligt krångligare uppdrag.
Vi har haft tankar om att lägga ut korta avsnitt här på bloggen, men vet inte om det är en bra idé. Vad säger du?
Får jag en reaktion/kommentar från mer än 41 följare som jag verkar ha så klipper vi till. Då kommer det att mördas och gökas lite då och då här hos pappa B. Nu är bollen er, vill ni hänga med under vårt skrivande så kom med en liten kommentar.
Ni får resten av veckan på er att bestämma er. Känns det ok? Är ni pryd och mörkrädd så kommentera inte.
pappa B
OBS: Den är absolut barnförbjuden!
Vi har haft tankar om att lägga ut korta avsnitt här på bloggen, men vet inte om det är en bra idé. Vad säger du?
Får jag en reaktion/kommentar från mer än 41 följare som jag verkar ha så klipper vi till. Då kommer det att mördas och gökas lite då och då här hos pappa B. Nu är bollen er, vill ni hänga med under vårt skrivande så kom med en liten kommentar.
Ni får resten av veckan på er att bestämma er. Känns det ok? Är ni pryd och mörkrädd så kommentera inte.
pappa B
OBS: Den är absolut barnförbjuden!
Nu börjar det att brännas....
Just det. Elitloppet kommer närmare. Travfolkets stora fest på Solvalla. Egentligen borde jag satt mig på tåget och spenderat helgen bland alla travvänner runt ovalen på Solvalla. Fint främmande både från Italien, Frankrike, Tyskland, Canada och USA skall kämpa emot våra svenska havremopeder och det blir spännande att se vilka som är bäst trimmade inför uppgiften. Stora prispengar står på spel och Elitloppet räknas bland världens förnämsta travlopp och står högt i ranking hos de flesta toppkuskar och uppfödare världen över.
Blir det en svensk vinnar? Kan Torvald Palema med travkungen själv, Åke Svanstedt i kärran gå till final från sitt spår 1? Ganska lätt tror jag. Kommer storfavoriten, den mycket starke och snabbe Lucky Jim som rest ända från USA med sin drivne kusk, Andy Miller (7000 segrar i ryggsäcken)att sopa banan med sina konkurrenter? Jag tror inte det. Detta kommer inte att bero på hästen utan på kusken som inte är van att styra enligt den svenska taktiken. Jag tror att han sitter fastklkämd som trea i mål om han inte släpper på allt vad som finns från start för att vara säker på att inte fastna när upploppet kommer. Den tyske outsider vinnaren i Olympiatravet, Copper Beech från drömläget, spår 2 i första försöktet kommer att skrälla igen och i försök två så dyker plötsligt Iceman och Örjan Khilström upp och skräller från sitt taskiga ytterläge bakom bilen. Två luringar som jag absolut kommer att ha med på kupongen vid söndagens V75:a.
Men..vi har ju en V75:a på lördag också och den är inte heller att leka med. Vi spelare i det lilla men naggande goda spelbolaget, "Fölet" vi lämnar in dryga 700 rader och spanar upp mot stallbacken på Solvalla och djupt in i ögonen på fru Fortuna. Måtte det bli som vi har streckat, amen.
Nu skall jag ner på stan och svammla runt lite. Vi får väl se vad dagen har i korgen. Höres i eftermiddag. Ha det så fint tills dess.
Vem vinner Elitloppet Olle?
pappa B
Blir det en svensk vinnar? Kan Torvald Palema med travkungen själv, Åke Svanstedt i kärran gå till final från sitt spår 1? Ganska lätt tror jag. Kommer storfavoriten, den mycket starke och snabbe Lucky Jim som rest ända från USA med sin drivne kusk, Andy Miller (7000 segrar i ryggsäcken)att sopa banan med sina konkurrenter? Jag tror inte det. Detta kommer inte att bero på hästen utan på kusken som inte är van att styra enligt den svenska taktiken. Jag tror att han sitter fastklkämd som trea i mål om han inte släpper på allt vad som finns från start för att vara säker på att inte fastna när upploppet kommer. Den tyske outsider vinnaren i Olympiatravet, Copper Beech från drömläget, spår 2 i första försöktet kommer att skrälla igen och i försök två så dyker plötsligt Iceman och Örjan Khilström upp och skräller från sitt taskiga ytterläge bakom bilen. Två luringar som jag absolut kommer att ha med på kupongen vid söndagens V75:a.
Men..vi har ju en V75:a på lördag också och den är inte heller att leka med. Vi spelare i det lilla men naggande goda spelbolaget, "Fölet" vi lämnar in dryga 700 rader och spanar upp mot stallbacken på Solvalla och djupt in i ögonen på fru Fortuna. Måtte det bli som vi har streckat, amen.
Nu skall jag ner på stan och svammla runt lite. Vi får väl se vad dagen har i korgen. Höres i eftermiddag. Ha det så fint tills dess.
Vem vinner Elitloppet Olle?
pappa B
onsdag 26 maj 2010
Såg ni sossebluffen på TV?
Som det sig bör så tar en del av mediafolket fram dynggrepen när det börjar närma sig valet. Tidigare har ju hela det röda blocket spytt galla över moderaternas fusk angående för många redovisade medlemmar. Nu sitter socialdemokraterna med taskerna i postlådan, för samma sak. Dessutom är det en av de populära turkiska ledamöterna som har viftat omkring med olika medlemslistor i samband med att han skulle nomineras på partiets lista. Det här sitter fint och nu får Miss Toblerone problem att städa i den egna garderoben. Sån här gillar jag.
Miljöpartiet hoppar omkring på ett ben mellan rött och blått och ryktet säger att alla miljöpartister som sprang Göteborgsvarvet följde den blå linjen. Man lär så länge man lever. Ja visst ja, det gjorde vänsterpartisterna också.
Sängdax och i morgon laddar pappa B för ihopsättning av det system som skall få plånboken lite rundare på lördag och kanske söndag med, vi får väl se.
Mys lite med gumman nu och visa att du uppskattar alla hennes timmar på jobbet, timmarna vid spisen och i tvättstugan. Ge henne en riktigt go puss, mitt på näbben. Det är hon faktiskt värd. Och för Guds skull glöm inte bort att det är Mors Dag på söndag! Natti
Miljöpartiet hoppar omkring på ett ben mellan rött och blått och ryktet säger att alla miljöpartister som sprang Göteborgsvarvet följde den blå linjen. Man lär så länge man lever. Ja visst ja, det gjorde vänsterpartisterna också.
Sängdax och i morgon laddar pappa B för ihopsättning av det system som skall få plånboken lite rundare på lördag och kanske söndag med, vi får väl se.
Mys lite med gumman nu och visa att du uppskattar alla hennes timmar på jobbet, timmarna vid spisen och i tvättstugan. Ge henne en riktigt go puss, mitt på näbben. Det är hon faktiskt värd. Och för Guds skull glöm inte bort att det är Mors Dag på söndag! Natti
Heja Ryssland!
Enligt svensk press så skulle gårdagens semifinal i schlagersång vara rena skiten. Döm om min förvåning då jag satte mig i skinnsoffan med ett glas saft och en bunt salta pinnar för att avnjuta spektaklet. Ryssland, hur djävla bra som helst. Islands korpulenta mamsell gick inte heller av för hackor, ja det fanns några bidrag som inte alls lät så illa i pappa B:s numera stora öron. Däremot tror jag att vår egen lilla Anna hon har ingen given plats i finalen, och skulle hon kravla sig vidare i morgon så kommer hon absolut inte bland de 10 bästa, det är jag ganska säker på.
Det är bara att konstatera att schlagereuropa har både kört förbi och ifrån oss rejält. Och att i ren panik sända iväg fjolårets bidrag, det var en rejäl pungspark åt hela den svenska schlager trojkan. Det är konstigt att fikusarna fortfarande går upprättya efter den sparken.
Idag har jag varit nere på stan och retat gallfeber på en sur gubbe med käpp. En otrevlig man i min ålder som absolut skulle sitta där ett ungt par hade satt sig. Otrevlig som bara den gick han på och när de unga två började resa på sig för att slippa mer utskällning, hoppade pappa B i i leken. Med låg ljudnivå och på stillsam norrländska förklarade jag för gubbtjyven att han skulle vara evigt tacksam för att han levt så länge som han hade gjort. Detta med tanke på bristen av vett under den melerade hatten, och hans otroligt otrevliga uppträdande. Jag förklarade även att ett av de största misstagen som gjorts under tidigt 40-tal det var när hans far tvingade ner hans mor i kökssoffan och producerade en sån skit till avkomma. Men blicken fast förankrad i gubbens blaskiga ögon stod jag och betraktade honom en lång stund. Med ett svagt grymtande hasade han sig iväg längst bak i spårvagnen och jag fick en tacksam blick av den unga tjejen. Grabben skrattade högt och klappade mig på axeln. Nu mår jag faktiskt mycket, mycket bättre....Kommer tillbaka senare under den här dagen.
pappa B
Det är bara att konstatera att schlagereuropa har både kört förbi och ifrån oss rejält. Och att i ren panik sända iväg fjolårets bidrag, det var en rejäl pungspark åt hela den svenska schlager trojkan. Det är konstigt att fikusarna fortfarande går upprättya efter den sparken.
Idag har jag varit nere på stan och retat gallfeber på en sur gubbe med käpp. En otrevlig man i min ålder som absolut skulle sitta där ett ungt par hade satt sig. Otrevlig som bara den gick han på och när de unga två började resa på sig för att slippa mer utskällning, hoppade pappa B i i leken. Med låg ljudnivå och på stillsam norrländska förklarade jag för gubbtjyven att han skulle vara evigt tacksam för att han levt så länge som han hade gjort. Detta med tanke på bristen av vett under den melerade hatten, och hans otroligt otrevliga uppträdande. Jag förklarade även att ett av de största misstagen som gjorts under tidigt 40-tal det var när hans far tvingade ner hans mor i kökssoffan och producerade en sån skit till avkomma. Men blicken fast förankrad i gubbens blaskiga ögon stod jag och betraktade honom en lång stund. Med ett svagt grymtande hasade han sig iväg längst bak i spårvagnen och jag fick en tacksam blick av den unga tjejen. Grabben skrattade högt och klappade mig på axeln. Nu mår jag faktiskt mycket, mycket bättre....Kommer tillbaka senare under den här dagen.
pappa B
tisdag 25 maj 2010
Ingen fara, jag lever...
..även om det inte är med full energi. Håret spretar åt alla håll, ansiktet påminner om en grusgrop utanför Lakaträsk. Morgonståndet får man inga applåder för utan det liknar mest en förskrumpen bratwürst som legat på tok för länge i kylskåpet. Foten värker som fan och livet har garanterat varit betydligt bättre.. Men skit samma det är bara att valsa vidare.
Inte blir det något fiske heller (jobbar just nu med nästa nr av den stora tidningen Innerstaden, hinner inte fiska) Hästarna på travet vill inte alls springa som jag vill och båten ligger fortfarande på mage uppe vid sjön Anten (hoppas jag). Det är så illa just nu att jag inte ens ids djävlas med de politiska valarbetarna. Funderar skarpt på att ta någon form av "Time out", slänga mig på tåget och dra upp till Porjus. Bara fram och tillbaka några dagar. Sätta mig upp och ner på en stubbe och värdera om livet en aning...
Belmondo står fortfarande med vinterdäcket kvar och fjädern släppt på vänster fram. Har inte fått tummen ur och köra upp den till verkstaden. Å fan vet när jag får det, åker ju spårvagn just nu och det funkar rätt skapligt...
Elitloppet på söndag, det blir en sjutusandes tillställning. Skall storfavortiten Lucky Jim från USA, sopa banan på Solvalla med sina konkurrenter? Jag tror det inte men skulle inte bli förvånad om "Tarzan" Melanders häst, Iceman hankar sig vidare till finalfältet på lördag och vinner hela skiten. Hade jag haft möjlighet att göra ett rejält stort system skulle jag stoppa in en hel del värstingar för att få en bra utdelning.
Flera har mailat och undrat om vi inte kan göra ett travbolag på bloggen? Jag vet inte, administrativt går det ju att fixa via mail till de som är med, men sen skall det ju betalas in andelar och det brukar alltid krångla till det.
Just nu är vi ett litet gäng "Fölet" heter vi, 7 glada fiskegubbar som lägger 200/månaden och så spelar vi för ca. 50:- i veckan = 350 kronor runt 650 rader. Förra veckan var det nystart och vi fick en sexa och 18 femmor, men utdelningen blev bara 42:- kronor på sex rätt, femmorna gick vidare till Jackpot. Vi får hoppas att det går bättre nu på lördag. Det är nog detta jag saknar just nu. Lite krydda i tillvaron. Någonting som river loss innanmätet på gubbskrutten och får blodet att röra sig lite snabbare. Just nu är frenesin på blodet minimalt och det är sannerligen ett under att den minsta lilla skvätt orkar upp till huvudet.
Nu skall jag tömma ett ålderstigen SIM-kort och föra över lite nya kontakter på det. Vi höres framöver
pappa B
lördag 22 maj 2010
Äntligen hemma från en plats som vår herre passerade, liggandes på rygg...
Ven, på den här ön finns det inga Miljöpartister, inte en chans. Här bor Sveriges lyckligaste företagare som bara arbetar tre månader om året. De vill inte ha mer kunder, inte visa upp sig i media och inte heller utvidga sina verksamheter. Om man säger att smålänningen vänder på sina kronor och dalmasen suger på ramarna då vet i fan vad man skall säga att skåningarna på Ven sysslar med. Nåväl räddningen kom då vi fick boende i Malvagården och sedan träffade på Rakel och hennes gubbe. Rakel putsade fönster och hörde att jag var norrlänning, sedan var kontakten klar. Hon hoppade ner från fönsterputsningen (in i huset) och satte på kaffepannan på stubben och snart dracks det rykande svart kaffe på deras terrass. På gäsmattan låg deras 15-åriga tik och viftade på svansen. Det finns många snygga hus på Ven, här är ett av dem. Lite till åren kommet, men med hela fönster och dörren på sned. Båtar finns det också gott om och den friska havsluften blandas kraftigt med diselångorna från öns gamla traktorer som släpade runt turisterna på långa överbygda traktorsläp, där de flinande skumpade fram och inanadades diselångorna och tycker att ölivet är toppen. Miljötänkande pratar man aldrig om på den här platsen och durumvetet som växer här spetsas med ångorna från traktorerna. Skall ni till Ven så ta med er en egen cykel och ett paket smörgåsar för det är dyrt som skam att låna en av de gula cyklarna (80 kronor dagen + 10 kronor för en cykelkorg) som man hyr ut. Maten likaså, om man inte vill ta sig en enkel hamburgare eller korv nere vid hamnen hos prinsessan från Kävlinge. Det är både gott och OK prismässigt. På resturangerna är det svindyrt. Kom ihåg att affärsmännen på ön de skall göra hela sin årsinkomst på endast tre månader så det gäller att ta i av bara fan om man skall gå runt. Sketost, förlåt Getost finns det att köpa och getabonnen är en glad och trevlig prick. Affärsmannen i byn har vunnit en himla massa pengar på lotto vid två tillfällen. Han leder Kärringaligan på ön och är även öns okrönte spelkung. Trots de stora vinsterna så håller han låg profil och beklagar sig gärna över hur dåligt affärerna går... Här ligger en svunnen tid och tynar bort. När ägaren tog sin sista snus så såg även hans båt sin tid gå förlorad. Som ett minnesmärke från den tid som var ligger nu skutan Hven och multnar bort medan livet går vidare på ön. Sorgligt men sant! Under tiden satsar den nya generationen på att producera destilerade drycker till skyhöga priser och har ambitionen att en gång i tide slå Mac Myras svensk producerade wirre i fråga om spänst och kvalité. Någonting som man inte kommer att lyckas med, tror jag. Däremot har de konstverk av mohammedkonstnären LV som snart bli extra värdefulla när herr konstnären möter sin skapare på grund av totalmeningslösa karrikatyrer av profeten. Tycko Brahe kyrkan ful som styrk med högt torn och mager som en anoroxiker står som det sig bör högst i byn. Hr Möller som dagen till ära blev bjuden på lunch av Sparbankens direktör i Backafallsbyn var en trevlig prick som hade en del att berätta. Fler sådana gubbar och man hade kunnat stå över en båt in till fastlandet.. Här sitter Bosse och Rakel, Två glada människor som både hade glimten i ögat och stark kaffe att bjussa på. Sen sjöng Rakel och jag duett på Gällivarevisan. Då tystnade de vårkåta duvtupparna att joddla för ett ögon blick. De sista verserna fick Rakel ta själv, och kolla här. Detta blir fianlen från Ven, en värdig sådan.
Nu har jag varit på den här ön två gånger. Detta är en gång för mycket. Skulle bli förvånad om jag återkom en gång till. Det skulle i så fall vara för att hjälpa prinsessan från Kävlinge med disken.... pappa B
Nu har jag varit på den här ön två gånger. Detta är en gång för mycket. Skulle bli förvånad om jag återkom en gång till. Det skulle i så fall vara för att hjälpa prinsessan från Kävlinge med disken.... pappa B
onsdag 19 maj 2010
Snacka om felaktiga signaler!
De ansvariga i Sociala Resursnämnden i Göteborg borde avsättas med omedelbar verkan. Hur ända in i vassen får man vara så korkade att man tar till sådana här metoder mitt framför ögonen på alla de duktiga och positiva ungdommar som finns i kommunen. En Insändare från folkpartisten, även kandidat till regionfullmäktige i Göteborg, Kent Wetterskog i dagens tidning skriver följande, jag citerar;
"Den 6 maj beslutade Sociala Resursnämnden, att tio ungdomar ska erbjudas en veckas vistelse i Nicaragua på Göteborgs kommuns bekostnad. För omkring en miljon kronor är det meningen, att ungdomarna ska byta livsstil eller i vart fall hejda en dålig personlig utveckling.
Vad säger vi nu till andra ungdomar när de ser, att tio värstingar fåt åka till Nicaragua och andra får inte ens åka gratis på spårvagnen? Än mindre får de någon semesterresa betald.
Kommunen sänder helt enkelt en signal, att det ibland kan vara "lönsamt" att vara kriminell.
I Nicaragua förekommer det rikligt med knark, korruption och allehanda karteller. Är det verkligen dit vi skall vända oss för att ge våra ungdomar "vård och fostran", slut på citatet.
Bra att någon i den politiska skaran i staden i alla fall reagerar. Tack för det Hr Wetterskog. De andra verkar bara glida med och kvittera ut sina arvoden, sen får det ske vad som helst och man sitter som de tre aporna med händerna för öron, ögon och mun. Nä djävlar i min lilla låda. Ställ in den här resan och låt de tio missanpassade ungdomarna åka upp till Kiruna och jobba en vecka i gruvan, få lite ont i musklerna och lite skit under naglarna. Betlat, aldrig i livet, de kan göra samhället den tjänsten för allt de kostat hitintills. Någon ordning måste det bli i den här ankdammen och allt velande och tramsande måste få ett slut...
"Den 6 maj beslutade Sociala Resursnämnden, att tio ungdomar ska erbjudas en veckas vistelse i Nicaragua på Göteborgs kommuns bekostnad. För omkring en miljon kronor är det meningen, att ungdomarna ska byta livsstil eller i vart fall hejda en dålig personlig utveckling.
Vad säger vi nu till andra ungdomar när de ser, att tio värstingar fåt åka till Nicaragua och andra får inte ens åka gratis på spårvagnen? Än mindre får de någon semesterresa betald.
Kommunen sänder helt enkelt en signal, att det ibland kan vara "lönsamt" att vara kriminell.
I Nicaragua förekommer det rikligt med knark, korruption och allehanda karteller. Är det verkligen dit vi skall vända oss för att ge våra ungdomar "vård och fostran", slut på citatet.
Bra att någon i den politiska skaran i staden i alla fall reagerar. Tack för det Hr Wetterskog. De andra verkar bara glida med och kvittera ut sina arvoden, sen får det ske vad som helst och man sitter som de tre aporna med händerna för öron, ögon och mun. Nä djävlar i min lilla låda. Ställ in den här resan och låt de tio missanpassade ungdomarna åka upp till Kiruna och jobba en vecka i gruvan, få lite ont i musklerna och lite skit under naglarna. Betlat, aldrig i livet, de kan göra samhället den tjänsten för allt de kostat hitintills. Någon ordning måste det bli i den här ankdammen och allt velande och tramsande måste få ett slut...
Etiketter:
fel signaler,
semester,
Sociala Resursnämnden,
värstingar
Inte illa pinkat av en ålderstigen Porjusbo!
Idag drar vi igång med en halv blodgrape och ansiktet vrider ihop sig så att man får skruva på sig toppluvan. Nåväl, 19,2+ utanför dörren gör att jag slipper krångla med luvan. Kortärmad T-shirt och avklippta jeans det gäller denna sköna onsdag. Vet ni vad? Jag har nu svävat ut i 87 olika länder och har haft 24.893 unika besökare på dessa platser. Helt fantastiskt tycker jag. Sen har jag mina aningar om att Chilipojken som smyger in här ibland, säkert har passerat 100 länder och är nog upp i närmare 50.000 unika, den luringen. Fast jag är stolt över mina siffror ändå.
I morgon drar jag till Ven med en kollega. Han skall göra en film om ön och behöver assist då det gäller foto. Då kallas den här gubben in, ofta med mycket kort varsel. Skall bli roligt. Gula cyklar, häst och vagn, det är vad som gäller på ön som ligger utanför Landskrona. Färja över och så en kulinarisk upplevelse är vad som väntar. Givetvis kommer ni att få rapporter från mina förehavande där ute i havet, var så säker....Blir bara där två dagar så jag återvänder förhoppningsvis till Nordost redan på fredagskvällen, lagomt till fredagsmyset här hemma....
pappa B
I morgon drar jag till Ven med en kollega. Han skall göra en film om ön och behöver assist då det gäller foto. Då kallas den här gubben in, ofta med mycket kort varsel. Skall bli roligt. Gula cyklar, häst och vagn, det är vad som gäller på ön som ligger utanför Landskrona. Färja över och så en kulinarisk upplevelse är vad som väntar. Givetvis kommer ni att få rapporter från mina förehavande där ute i havet, var så säker....Blir bara där två dagar så jag återvänder förhoppningsvis till Nordost redan på fredagskvällen, lagomt till fredagsmyset här hemma....
pappa B
Till Skolstyrelsen i Sverige:
Skippa blockflöjten, satsa på bongotrummor istället. Ni har ju redan krökt ryggen och börjat avskaffa examensdagen från vår svenska kyrka. Vissa utlänningar tar anstöt av att vara där. "Den blomstertid nu kommer" har man bytt ut i vissa skolor mot någon Afrikansk skördesång. Inte fan kan väl ungarna lära sig spela den på blockflöjt? Nej, andvänt dessa som grillpinnar på nästa skogsutflykt då halalkycklingarna skall grillas och satsa på bongotrummor. Då får även de värsta fröna ge utlopp för sin frustration över att de fått komma hit och kan dunka och slå bäst tusan de vill.
Psalmböckerna och bibeln brinner bra under grillen, satsa på koranen redan i förskolan. Läs den inte som den är skriven (då är det en rätt skaplig bok, jag har läst delar av den) utan läs den som alla gör som slår sina barn, skjuter sina släktingar för att de inte vill gifta sig med sina kusiner och låter kvinnorna komma 25 steg efter, förseglade från topp till tå, när gubben går och lämnar in trav- och tipskupongerna. Varför försöka klamra sig fast vid något som ni redan vill ta bort. Vi som gillar att hissa flaggan, vi kan ju köpa oss en norsk en och hisa upp den istället? Det är ju en vacker en dessutom. Inte Finland och Danmarks för de är för vissna. Sydafrika har en vacker flagga de med, den kanske vi kan ta. Nu går jag och lägger mig, inlindad i mitt påslakan som föreställer vår blå/gula fana. Där vaknar jag så sakteliga med pinnen i vädret i morgon bitti. Appropå pinne, jag har stukat foten!
pappa B
Psalmböckerna och bibeln brinner bra under grillen, satsa på koranen redan i förskolan. Läs den inte som den är skriven (då är det en rätt skaplig bok, jag har läst delar av den) utan läs den som alla gör som slår sina barn, skjuter sina släktingar för att de inte vill gifta sig med sina kusiner och låter kvinnorna komma 25 steg efter, förseglade från topp till tå, när gubben går och lämnar in trav- och tipskupongerna. Varför försöka klamra sig fast vid något som ni redan vill ta bort. Vi som gillar att hissa flaggan, vi kan ju köpa oss en norsk en och hisa upp den istället? Det är ju en vacker en dessutom. Inte Finland och Danmarks för de är för vissna. Sydafrika har en vacker flagga de med, den kanske vi kan ta. Nu går jag och lägger mig, inlindad i mitt påslakan som föreställer vår blå/gula fana. Där vaknar jag så sakteliga med pinnen i vädret i morgon bitti. Appropå pinne, jag har stukat foten!
pappa B
tisdag 18 maj 2010
Nya Frölunda Torg lagomt, inte mer...
Idag hamnade jag ute i Västra Frölunda. En plats som aldrig tilltalat mig speciellt mycket, även om jag bodde där ett tag på 70-talet (första omgången i Göteborg)Nu har man satsat på en mastodont utbyggnad och man är snart färdig med etapp 1. Ser mäktigt ut på utsidan, men under tak är det inte något som får känslorna att svalla nämnvärt. Man har behållit lite av rymdstilen från den gamla delen, med mycket cirklar och öppna ytor vilket gör det luftigt och inbjudande, med mer är det inte, än så länge. Givetvis skulle jag vara en rediger grabb och promenera bort till tidningens kontor i det vackra vädret (18 plusgrader) och genade över en arbetsplats. Där tog plötsligt vägen slut och jag damp på huvudet i en djup grop. Fick tyngden (fortfarande rätt rejäl trots LCHF-metoden) rakt över högerfoten så nu linkar jag fram och det blir till att ta fram käppen jag fick i 40-års present. Den med flaskhållare och ringklocka på...Undan för hundan!
Här har man bygga den bostadel som skall ligga på den tidigare P-platsen. Hur många lägenheter det kommer att bli har jag ingen aning om och spelar roll, vi tänker inte flytta dit i alla fall. Tacka vet jag Nordost. Nu när solen börjar skina och värmen kommer blir det ännu mer likt ökenländerna. Tjosan, nu skall jag smörja in 43:an med Zon och lägga mig med foten i vädret. Höres kanske lite senare så jag får klaga lite mer.
pappa B
Här har man bygga den bostadel som skall ligga på den tidigare P-platsen. Hur många lägenheter det kommer att bli har jag ingen aning om och spelar roll, vi tänker inte flytta dit i alla fall. Tacka vet jag Nordost. Nu när solen börjar skina och värmen kommer blir det ännu mer likt ökenländerna. Tjosan, nu skall jag smörja in 43:an med Zon och lägga mig med foten i vädret. Höres kanske lite senare så jag får klaga lite mer.
pappa B
Nu fick vi liv i greven, Järnberg!!
Naturligtvis kvicknade han till, den stelbente blåblodige med pipskägget fullt av elakheter. Jag visste att en bild på min lunch ALLTID sätter sprutt på det blåblodiga svallet. Och det är klart, äter man numera bara blodpudding och härsken lingonsylt på godset så blir man lätt förbannad då man ser att tjänstefolket numera har råd till bättre föda än herrskapet.
Att han varit rädd för skatt under hela sitt liv, det är ingen hemlighet för oss som tjänat dräng hos fanskapet, eller hur Järnberg, min vän. Han drog alltd dubbel skatt på våra utbetalningar för då trodde han att han själv blidkat skatteguden. Nåväl, må han sitta där uppe på sitt gods och morra. Kanske jag hälsar på honom till sommaren och retar upp honom ännu mer, vi får väl se.
Här kommer det en tuff kille som motvikt på alla vackra damer jag stoppat in här. Känns han igen. "Vilden" från den skånska steppen? Här värmer Ricky Bruch upp under en Finnkamp, kommer inte ihåg när (det kan säkert greven kommentera) Strilande regn på stadion och en för dagen väldigt glad och snäll Hr Bruch.
Nu skall jag ner till staden, ha det så väldigt bra alla som här inträden.
pappa B
PS: Jag håller på att färdigställa en filmsnutt där vi får se grevens förträffliga kunskaper i flugfiskets ädla konst. Den är värd att spara till eftervärden.
Att han varit rädd för skatt under hela sitt liv, det är ingen hemlighet för oss som tjänat dräng hos fanskapet, eller hur Järnberg, min vän. Han drog alltd dubbel skatt på våra utbetalningar för då trodde han att han själv blidkat skatteguden. Nåväl, må han sitta där uppe på sitt gods och morra. Kanske jag hälsar på honom till sommaren och retar upp honom ännu mer, vi får väl se.
Här kommer det en tuff kille som motvikt på alla vackra damer jag stoppat in här. Känns han igen. "Vilden" från den skånska steppen? Här värmer Ricky Bruch upp under en Finnkamp, kommer inte ihåg när (det kan säkert greven kommentera) Strilande regn på stadion och en för dagen väldigt glad och snäll Hr Bruch.
Nu skall jag ner till staden, ha det så väldigt bra alla som här inträden.
pappa B
PS: Jag håller på att färdigställa en filmsnutt där vi får se grevens förträffliga kunskaper i flugfiskets ädla konst. Den är värd att spara till eftervärden.
måndag 17 maj 2010
Dagens lunch - nötbiffar med oliver
I dag måste jag få lite sprutt på den ålderstigne greven i Hälsingland. Han verkar har snöat in, i kampen om att freda sitt gods från inkräktare, och det har kommit mig tillhanda att han syns, smygandes omkring på sina ägor med hagelgeväret i hand. Inte likt honom för han lider av en obotlig skotträdsla. Nåväl, jag lägger ut en bild på min lunch, det brukar sätta sprätt på gubbaskrället, förlåt grevaskrället menar jag givetvis.
Nötfärsbiffar med vitlök och finhackade oliver på en bädd av grönsaker. Färska nyspritsade ärtor ger extra sting åt de övriga grönsakerna på tallriken. Dessvärre hade jag ingen norsk akvavit så jag slog upp en lite Vermth Bianco som substitut för den norska snapsen. Nu mår jag som en borgmästare och skall sätta mig framför den andra burken (detta är "Skogarnas Konungs" dator) och scanna lite diapositiv.
Ha det så länge mina vänner.
pappa B
Heja NORGE!
Idag dansar hela den norska befolkningen och alla norrmän världen över. Det är ju den "Syttonde maj" Norges Nationaldag. Någonting som vi svenskar ALDRIG kommer att kunna plagiera. Vi tog bort en helgdag för att göra vår Nationaldag den 6 juni till en helgdag? Vilket annat land hade gjort så. Inte ett enda. Sen har vi detta med att fira dagen. Jodå, vi knäar runt med tofsar runt benen (Dalarna)tre gubbar över 70-år gnider på fårsträngarna, en kärring i fotsida bomullsklänning knäpper på en aukustisk gitarr och sittandes på en stol med slutna ögon sitter en gubbe och spelar dragspel. Svensk kultur som alla skall gilla (utom jag). Några sitter i bästa fall ute på balkongerna och smygsuper en stund om vädret tillåter. Några svenska flaggor vågar vi inte hissa upp,för då kommer grannem Mohammed Abdulla Ohlsson och skriker att vi är rassister och kastar utländska grönsaker på vår ytterdörr, rispar in kors i lacken på vår bil och tänder rökelser i brevinkastet. Nä vi små, grå svenskar skall egentligen skita i allt vad firande heter, vi kan inte den konsten, inte ens när vi själva fyller år. Istället får vi försöka hänga med på en kant då andra länder firar sina stora dagar. Själv har jag köpt en packe med utländska flaggor på en fartygskonkurs så jag kan hänga med lite var stans. I morgon skall jag fira den Somaliska soppans dag och då kommer jag att gå omkring och vifta med den Somaliska flaggan.Skall även skaffa ett radband på Kvibergs marknad nästa helg då jag fått min pension.
Jag sällar mig till kören och hurrar trefalt för våra grannar. Världens vackraste land med sina lusekoftor, fårsalami och urtrevliga människor + alla vackra norskor som bor lite var stans i världen. Här kommer en, lilla söta Linn. Förvisso ser hon lite sliten och misshandlad ut på den här bilden. Men så skulle det ju vara. Normalt är hon en kämpe flott jente som pappa B liker väldans mye. Så de så! ETT TREFALDIGT LEVE FÖR NORGE! hurra, hurra, hurra....
pappa B
Jag sällar mig till kören och hurrar trefalt för våra grannar. Världens vackraste land med sina lusekoftor, fårsalami och urtrevliga människor + alla vackra norskor som bor lite var stans i världen. Här kommer en, lilla söta Linn. Förvisso ser hon lite sliten och misshandlad ut på den här bilden. Men så skulle det ju vara. Normalt är hon en kämpe flott jente som pappa B liker väldans mye. Så de så! ETT TREFALDIGT LEVE FÖR NORGE! hurra, hurra, hurra....
pappa B
Tur att man har mycket vackert att titta på...
..speciellt när vädrets makter inte bjuder på några större skönhetsupplevelser. Nåväl jag har ju min fantastiska kvinna, mina barn och några mer eller mindre fungerande växter i fönstren här hemma. De är vackra. Som tur är så har jag dessutom hundra tals mycket vackra flickor att vila ögonen på i mina arkiv. Här till exempel, en riktig vassing, frk Johansson på den tiden. Under mina år som fotograf så har jag till stora delar vigt mitt liv åt kvinnor, resor och det goa livet i synnerhet och fortsätter med detta i allämhet..Har tävlat internationellet under många år och de framgångar som gett resultat med eftersmak har alltid kommit på bilder av vackra damer, med eller utan kläder, unga eller mer ålderstigna.
Alluminiumfolie kan man ha stor nytta av ibland, speciellt vid fotografering av damer. De kan gömma sig bakom en bit eller linda in sig i en bit. Med andra ord ett bra material, inte bara då det gäller matlagning och förvaring. Detta är också en av mina favoritbrudar. Jag blir alltid lite förälskad i mina modeller, ja tag det nu stilla. Inte så att jag faller på knä och bedyrar dem min kärlek, inte heller hoppar jag på dem. Men..vi arbetar så tätt och nära inpå varandra så det blir en märklig kemi för att få till den där riktigt bra bilden. Är lite svårt att förklara så det låter vettigt. ...detta är stranden i Almuêcar, Spanien. Hit till den lilla provinsen utanför Granada spenderade jag och 9 journalistkamrater några dagar. Vi var nersända för att vi skulle göra en bok om området. Vi skulle skriva var sin artikel med bilder och den skulle sedan tryckas upp på svenska, enbart till den svenska turist- och resemarknaden. Det var den unge borgmästaren i Almunêcar som hade kommit med den idén (jag passade bland annat på att dansa Flamenco med hans vackra hustru). Hon överlevde, han med. Idag har man byggt in den lilla fiskebyn mellan stora lägenhetskomplex och hotell. På bilden ser ni klippan ute i havet som fiskarna hade som riktmärke när hav och vind var upprörda och inte nådiga. På morgonen (jag är alltid uppe tidigt) så kom de små fiskebåtarna iland med sin fångst och näten lades ut på stranden för att lagas och torka. Jag skall försöka hitta dessa bilder så ni får se deras arbete lite längre fram.
Efter den resan funderade jag mycket allvarligt på att köpa ett litet hus där nere och skita i Sverige och hela menageriet. Av detta blev tyvärr inget. Nu sitter jag här vid en dator, mitt i Angered och gnager på en morot. Så det kan bli! Gå och lägg er nu era nattugglor....
pappa B
Alluminiumfolie kan man ha stor nytta av ibland, speciellt vid fotografering av damer. De kan gömma sig bakom en bit eller linda in sig i en bit. Med andra ord ett bra material, inte bara då det gäller matlagning och förvaring. Detta är också en av mina favoritbrudar. Jag blir alltid lite förälskad i mina modeller, ja tag det nu stilla. Inte så att jag faller på knä och bedyrar dem min kärlek, inte heller hoppar jag på dem. Men..vi arbetar så tätt och nära inpå varandra så det blir en märklig kemi för att få till den där riktigt bra bilden. Är lite svårt att förklara så det låter vettigt. ...detta är stranden i Almuêcar, Spanien. Hit till den lilla provinsen utanför Granada spenderade jag och 9 journalistkamrater några dagar. Vi var nersända för att vi skulle göra en bok om området. Vi skulle skriva var sin artikel med bilder och den skulle sedan tryckas upp på svenska, enbart till den svenska turist- och resemarknaden. Det var den unge borgmästaren i Almunêcar som hade kommit med den idén (jag passade bland annat på att dansa Flamenco med hans vackra hustru). Hon överlevde, han med. Idag har man byggt in den lilla fiskebyn mellan stora lägenhetskomplex och hotell. På bilden ser ni klippan ute i havet som fiskarna hade som riktmärke när hav och vind var upprörda och inte nådiga. På morgonen (jag är alltid uppe tidigt) så kom de små fiskebåtarna iland med sin fångst och näten lades ut på stranden för att lagas och torka. Jag skall försöka hitta dessa bilder så ni får se deras arbete lite längre fram.
Efter den resan funderade jag mycket allvarligt på att köpa ett litet hus där nere och skita i Sverige och hela menageriet. Av detta blev tyvärr inget. Nu sitter jag här vid en dator, mitt i Angered och gnager på en morot. Så det kan bli! Gå och lägg er nu era nattugglor....
pappa B
söndag 16 maj 2010
Svenska framgångar i Oslo
Oslo Grand Prix avgörs i dag på Bjerke travbana. Nu Pagadi i lopp 5, DD-1 och Mahrajah i lopp 6 DD-2 är skyhöga favoriter. Men...förvisso tror jag att No Pagadi(5)står upp och nyper segern före Marshland (1) och Örjan Khilström (som har superflyt just nu)
Däremot tror jag inte till 100% på Mahrajah (4) även om det är Örjan som styr här också. Alla experter har plötsligt glömt bort Copper Beech (5) och Condrad Lugauer som slog hela gänget och fler därtill nere på Åby för ett par helger sen. Jag tror på en ny skrällseger för det här ekipaget. Skall ni lira så iväg med er. Totokassorna stänger klockan 14.00 då det gäller spelet idag. En riktig rökare som blåser bort de flesta kuponger från V75:an är Spring Erom (6) med Goop junior i kärran i det sista loppet. Jag har redan spelat, tvärt emot experterna, sitter just nu och tittar i huskataloger och resebroschyrer hi, hi:o). Skulle behöva en ny bil också....
pappa B
Däremot tror jag inte till 100% på Mahrajah (4) även om det är Örjan som styr här också. Alla experter har plötsligt glömt bort Copper Beech (5) och Condrad Lugauer som slog hela gänget och fler därtill nere på Åby för ett par helger sen. Jag tror på en ny skrällseger för det här ekipaget. Skall ni lira så iväg med er. Totokassorna stänger klockan 14.00 då det gäller spelet idag. En riktig rökare som blåser bort de flesta kuponger från V75:an är Spring Erom (6) med Goop junior i kärran i det sista loppet. Jag har redan spelat, tvärt emot experterna, sitter just nu och tittar i huskataloger och resebroschyrer hi, hi:o). Skulle behöva en ny bil också....
pappa B
Lilla vackra Anna...
I kväll har jag scannat in 156 bilder. Från sv/v negativ, och dia. Bland dessa så är 83 stycken bilder på vackra flickor, 15 från Portugal resten fördelade över ett stort spekrum av händelser och rackartyg jag varit med om. Tösabiten på bilden heter faktiskt Anna. Idag vet jag inte var i världen hon befiner sig. Förmodligen i någon storstad, gift, hemmafru kanske eller...ja jag vet faktiskt inte. Tror inte att hon jobbar framför någon kamera idag, hon var inte taggad i överkant på modell jobbet.
Nu sover hela styrkan och jag skall också dra mig mot John Blund. Förhoppningsvis syns vi under morgondagen. Sov så gott hela världen och glöm inte att drömma mysiga drömmar hela natten.
pappa B
Nu sover hela styrkan och jag skall också dra mig mot John Blund. Förhoppningsvis syns vi under morgondagen. Sov så gott hela världen och glöm inte att drömma mysiga drömmar hela natten.
pappa B
lördag 15 maj 2010
Koltrasten drillar så vackert
Idag visade thermometern 16,4 grader och det hade småregnat en lång stund. Trollen på Liseberg och då passade kvinnan och jag på att ta en promenad runt Mölnesjön och sedan svängen över Rannebergen. Koltrasten drillar så vackert och när vi svängde av i den bortre änden av sjön så hoade göken, nu är sommaren inte långt borta...
pappa B
pappa B
Frigörelsens tid är inne!
Kommer ni håg 60-talet? Ja, det är klart att ni som var på alerten just under den tiden gör detta. Det var då man tände lyset i det tabubelagda svarta sovrummet och släppte in både dags- och elektriskt ljus över den svenska erotiken. Det var eran då det knullades frisk på bänken i parken, under balkongerna och plötsligt var det hur inne som helst att visa att sex både var skönt, roligt och underhållande (för de som tittae på). 2010-talet blir det år då HBT-rörelsen sliter bort presseningen över bög- bi- och trans tabut i Sverige. Idag är det inne att våga visa att man sätter på en kille om man är kille, att man jonglerar med en liten brutta om man är brutta och att man kan göra det med både och om man så önskar. Att stappla fram på högklackat med helskägg och lösbröst, skrämmer ingen nu för tiden och att en grovarbetare med snaggat hår och skäggstubb skriker i facett när han/hon får en tegelseten på foten, det reagerar man inte på numera. Hela den här vändningen sker under stort jubel, fantastiska artistuppbåd där plötsligt mer än varannan säter på varandra under den regnbågsfärgade flaggan. Människor med homofobi stryker förbi med nedsänkt huvud och låssas inte se vad som försigår ute på gatorna. Det här är bra, har man nu släppt kärleken lös från svarta stängda sovrum så släpp ut bögarna, transorna och flatorna från sina trånga små rum. Slut med tisslandet och tasslandet bland arbetskamrater och idrottskompisar. Det finns företrädare, främst inom underhållningsbranschen men även inom delar av idrotten som vågar stå upp för sina känslor. Heder åt dessa. Jag tänker på Jonas G och han lille finne, Christer Björkman samt boxardrottningen Bettan Andersson (se bild). De har inte smusslat nämnvärt med sina läggningar utan öppet förklarat var de står.
Jag antar att efter den här veckan så svämmar Göteborg över av killar som över en natt blivit bögar, tjejer som plötsligt kommit på att fan, det är ju tjejer jag vill ha sex med och hur många män försöker inte att slita snoppen av sig för att bli kvinna samtidigt som en hoper kvinnor frenetiskt rakar sig framför spegeln för att få helskägg och platta ut brösten? Jobbigast blir det för frisörerna och skönhetssalongerna. Mindre grabbar att klippa då de vill att håret skall växa och mindre hårväxt att rycka bort med vaxtråden hos kvinnorna som vill anlägga helskägg och "muchse". Men mina vänner detta är tidens gång.
Under tiden så får "rävlusen" Westerberg lite mindre lön men fortsätter ändå att sko sig på välgörenhet. Gudrun Schyman larvar sig med några Vagina, vagina-special föredrag. Snacka om fittan rakt ut i stället för detta hymmel. Nu är ju barrikaderna bortblåsta hissa alla flaggor i topp, ta er ett glas rödvin, sätt på grannen, skit samma om det är gubben eller gumman. Men..ge fan i katten och småbarnen. Dessa är vikta åt de katolska prästerna.
pappa B
Jag antar att efter den här veckan så svämmar Göteborg över av killar som över en natt blivit bögar, tjejer som plötsligt kommit på att fan, det är ju tjejer jag vill ha sex med och hur många män försöker inte att slita snoppen av sig för att bli kvinna samtidigt som en hoper kvinnor frenetiskt rakar sig framför spegeln för att få helskägg och platta ut brösten? Jobbigast blir det för frisörerna och skönhetssalongerna. Mindre grabbar att klippa då de vill att håret skall växa och mindre hårväxt att rycka bort med vaxtråden hos kvinnorna som vill anlägga helskägg och "muchse". Men mina vänner detta är tidens gång.
Under tiden så får "rävlusen" Westerberg lite mindre lön men fortsätter ändå att sko sig på välgörenhet. Gudrun Schyman larvar sig med några Vagina, vagina-special föredrag. Snacka om fittan rakt ut i stället för detta hymmel. Nu är ju barrikaderna bortblåsta hissa alla flaggor i topp, ta er ett glas rödvin, sätt på grannen, skit samma om det är gubben eller gumman. Men..ge fan i katten och småbarnen. Dessa är vikta åt de katolska prästerna.
pappa B
Idag värmde solen en liten stund...
Idag var det faktiskt riktigt gott väder. Ingen strålande sol, men inga kalla vindar heller vilket gjorde det behagligt värre på vår morgonpromend runt Mölnesjön och Rannebergen. Här fiskar man regnbåge, gädda och abborre och under den senaste tiden har det fångats bra med regnbåge i sjön. Dessvärre är det här som på så många andra platser en hel del "tjuvfiskare" som både fiskar utan giltigt fiskekort och de som plockar upp mer än de tre laxfiskar man får ta upp per dygn. Tråkigt, men de fiskepoliser som finns här upp sätter hårt emot och bra är detta.
Vallgravsmetet 2010 har genomförts utan större deltagarantal. Målsättningen för "Skogarnas Konung " och pappa B var att deltaga och kämpa väl. Men..med 5 grader och spridda skurar så avstod vi. Det får bli nästa vår i stället. Det var 110 deltagare i seniorklassen men bara 46 i juniorklassen. Sämre anslutning än i fjol. Speciellt med tanke på juniorklassen. Vallgravsmetet är ju i grund och botten en tävling som skall locka nya entusiaster bland ungdommarna. Segraren i seniorklassen lyckades få upp 1095 gram medan segraren bland juniorerna vägde in444 gram. Joakim Lind heter den lycklige juniorsegraren. På bilden visar "Skogarnas Konung" stolt upp en snorgärs som han fick i fjol. En liten ful fisk, men stark som bara den. Jag fick också upp en minuterna efter och jag trodde att det var en stor abborre på kroken. Nej då det var allt en sån här ful liten en det med, fast mindre. Nu sover hela huset utom jag och det är faktiskt hög tid att dra sig mot sängkammaren. Vi höres och synes i morgon.
Vallgravsmetet 2010 har genomförts utan större deltagarantal. Målsättningen för "Skogarnas Konung " och pappa B var att deltaga och kämpa väl. Men..med 5 grader och spridda skurar så avstod vi. Det får bli nästa vår i stället. Det var 110 deltagare i seniorklassen men bara 46 i juniorklassen. Sämre anslutning än i fjol. Speciellt med tanke på juniorklassen. Vallgravsmetet är ju i grund och botten en tävling som skall locka nya entusiaster bland ungdommarna. Segraren i seniorklassen lyckades få upp 1095 gram medan segraren bland juniorerna vägde in444 gram. Joakim Lind heter den lycklige juniorsegraren. På bilden visar "Skogarnas Konung" stolt upp en snorgärs som han fick i fjol. En liten ful fisk, men stark som bara den. Jag fick också upp en minuterna efter och jag trodde att det var en stor abborre på kroken. Nej då det var allt en sån här ful liten en det med, fast mindre. Nu sover hela huset utom jag och det är faktiskt hög tid att dra sig mot sängkammaren. Vi höres och synes i morgon.
pappa B
Etiketter:
fisk,
mete,
pojke,
snorgärs,
Vallgraven,
vallgravsmete
torsdag 13 maj 2010
Rena rama nöjet - kolla själv
Kvinnan och jag hörde av en god vän att han hade bytt försäkringsbolag på sin begagnade bil och det skillde otroligt mycket mellan de olika bolagen. -Rena djungeln att jämföra försäkringsbolag, jag höll på att ge upp till slut, sa han och vi tittade på varandra. Visst vi har också snackat om detta med försäkringar både på villavagnen, bilarna och kanske den lilla plastekan också.
(när man bor i Angered måste saker och ting vara försäkrade).
Det personliga skyddet tror vi att vi har skaplig koll på, men....Vad gjorde vi då idag åt detta? Jo jag, som har stora öron, hade givetvis hört talas om att flera jämför försäkringsbolag på Insplanet, en oberoende sida på internet där man kunde jämföra alla typer av försäkringar. Sagt och gjort, jag tog plats framför skärmen och klickade in mig. Och tro det eller ej, här öppnades en sida som vi satt framför i mer än en timme och kollade våra bilförsäkringar. Kvinnan sparade (hon förstör det säkert på annat) mer än 600 kronor på att byta bolag. Gamle Belmondo, just nu trehjuling, ger mig 296 kronor mer att spela V75 för och resten skall vi inte snacka om, Vi skall kolla rubbet, var så säker. Gratis var det dessutom, kan det bli bättre?
Dagens V75:a sket sig då ett stalltips jag fått av en säker källa, galopperade bort sig när tempot höjdes och så kom två av mina streck tvåa, vilket gjorde att jag återigen satt och glodde på en kupong med 4 rätt. Attans jäklar, sju rätt gav över 5 millar, det hade suttit det
onsdag 12 maj 2010
Äntligen en positiv händelse i dag..
Tänk vad en liten chokladbit kan åstadkomma. Bueno från Kinder löste alla mina problem idag. Det är nog den godaste choklad jag stoppat in i ansiktet någonsin. Det var "Prinsessan" som övertalade mig att smaka och jag gick tillbaka och köpte fem stycken. Sedan åkte mungiporna upp åt rätt håll och nu är det full sprutt på gubben igen. Tog en bild på underverken och du, passa på att köpa en själv när du går ut på stan nästa gång.. Förmodligen tar de snart slut för allt gott har ju en tendens att försvinna eller så hittar någon miljösnok giftiga ämnen i chokladen. Hej vad det går.
pappa B
PS: Ja, jag vet att avsmalningsmetoden fick sig en törn i och med detta men det skiter jag i!
pappa B
PS: Ja, jag vet att avsmalningsmetoden fick sig en törn i och med detta men det skiter jag i!
Kan detta var riktigt, då är det banne mig grädde på moset!
Fick precis höra på telefon av en mycket upprörd dam som under många år arbetat ideellt åt Röda Korset och andra hjälporganisationer att när en invandrare kommer hit och söker upphållstillstånd, då får de den dagen de blir godkända, alla sina bidrag retruaktivt. Detta gäller hela familjen! Är det så i verkligheten så förklarar det ju varför alla flyktingar från krig och djävulskap i världen åker omkring här i Sverige i nya Volvo V70, Mercedes 500 och BMW 5-serien!
Då är det dessutom rena slöseriet med våra tillgångar då de flesta invandrarärenden tar onödigt lång tid att reda ut. Nu skall jag banne mig undersöka detta riktigt ordentligt, redan under morgondagen.
Idag har det varit en dyster dag. Skitväder utanför fönstret, 5,4 grader och ihållande regn. Ingen fin maj än så länge. Strul och djävulskap i stort gör inte saken bättre. Nu slappar jag resten av dan, var så säker. Skall försöka få kontakt med mellantösen och snacka lite affärer med henne och hennes gubbe. De har bra produkter som skall ut i världen. Ha det så länge
pappa B
Idag har det varit en dyster dag. Skitväder utanför fönstret, 5,4 grader och ihållande regn. Ingen fin maj än så länge. Strul och djävulskap i stort gör inte saken bättre. Nu slappar jag resten av dan, var så säker. Skall försöka få kontakt med mellantösen och snacka lite affärer med henne och hennes gubbe. De har bra produkter som skall ut i världen. Ha det så länge
All heder åt kvinnan på Tjörn!
-Med facit i hand förstår jag att det varit en kriminell person jag varit gift med. Så avslutades det handskrivna brev som en kvinna på Tjörn skickade in till Göteborgs Kommun. Där blev det liggande i 10 månader innan skandalen var ett faktum. Idag lämnar stadsjuristen fallet då han är jävig av personliga skäl. Även kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthen (s) är orolig om även hon räknas som jävig då hon tidigare hade ett förhållande med den konsult som är rådgivare åt byggmästaren. Skandalerna läggs på hög och nu har politikerna i Göteborg verkligen "rest en stolpe" i den blå postlådan. Miljon efter miljon travas på den hög av mutor som kommer fram för var dag som går.
Hela det här rasket har skott sig på skattebetalarnas pengar och förmodligen ändå sovit gott om natten. den frånskilda kvinnan på Tjörn hon sände brevet till Göteborgs kommun. Flera brev och ett annonymt flygblad har också figurerat i den här härvan. Fem brev totalt, som av en eller annan anledning blivit liggande utan åtgärd. På det brev som kvinnan skickade svarade ingen på kommunen, trots att det innehöll grova anklagelser. När inget svar kom kontaktade hon GP som föreslog att hon skule göra en polisanmälan.
Varken dagstidningen GP (ryggkliare av stort format) eller polisen var intresserade. Då kontaktade kvinnan SVT och "Uppdrag granskning".
När programmet sändes i TV briserade bomben! Själv blev Janne Josefsson bortkörd av Securitas vakter när han ville ställa frågor om mutskandalen. Detta drog ett ännu mörkare skimmer över hela affären där det framstod att man inte ville ha en närmare granskning av det som försigick. Sista bollen har inte rullat färdigt än och det kommer förmodligen att bli ganska tomt i kommunalhuset och i stadsförvaltningens kontorslokaler när allt detta är färdigt. Under förutsättning att det inte uppdagas en ny situation där det visar sig att alla inblandade har varit gifta, haft ett förhållande, öppet eller smygande med varandra, är släkt med någon av de inblandade. Då kommer det hela att sluta i Sveriges största familjetragedi också. Kanske lika bra det. Har man stort skräp så plockar man bort dammsugarmunstycket och använder bara slangen...
pappa B
Sverige - landet lagomt på väg i botten!
Elbolagen gör rekordvinster och det folkägda Vattenfall satsar sina vinster på kol- och kärnkraft i Tyskland? Hurra, höj priserna för det svenska folket och skänk vinsterna till den typ av energi som mer än hälften av oss kämpar för att bli av med, ge vinsten till tyskarna (de kanske inte kommer och tar oss om det poppar upp en ny liten Hitler i framtiden). De röd/gröna (vilket gräsligt namn) ger sig nu in med näbbar och klor i familjelivet. Nu bestämmer regering och riksdag hur familjerna skall leva. Vem fan har sagt att jag skall ha pappaledighet, det bestämmer väl för hundan jag och min fru, inte några bleka sopprötter till politiker? Lagfäst pappaledighet och det är bara en tidsfråga om vad och när vissa folkgrupper får se och höra vissa program på TV och radio. Fast det kanske aldrig hinner hända, det blir ju mindre och mindre med svensk TV för den delen. Barnprogram från Etiopien, musikkavalkad från Irak och kulturdebatt med Somalia som värd. Svensktoppen presenteras på hindu och alla artister sjunger på arabiska. Heja moder Svea, du är mer än en relik i framtiden, du har blivit ett frimärke på ett vykort till regeringen i Polen.
Jag kan tänka mig att de styrande och företrädarna för SAMTLIGA politiska partier i landet lagomt gapskrattar å de nötter som de styr och ställer med. Vi alltså. Vi små bleka, lönnfeta och rädda svenskar som svansar omkring med kepsen i hand, vi vill inte synas, inte höras och egentligen vill vi inte finnas till över huvudtaget. Vi mesiga, dumma och tafatta svenskar vi köper allt, suger in oss alla fagra löften som kommer från högre ort, ler lite fånigt och suckar tungt när det blir tvärtemot vad som utlovats. Tur att vi inte valde euron som valuta säger många. Vilken djävla otur att vi överhuvudtaget gick med i EU säger jag. Vad har vi där att göra, en hoper mesar försöker vifta med handen och få någonting sagt. Jo när vi besöker damrummen eller herrtoaletterna i Bryssel, då kan vi skrika och domdera för det är ofta skit vi snackar.
Nej, visst är jag stolt innerst inne i mitt hjärta, stolt för att jag faktiskt är svensk. Det vågar jag däremot inte visa för då är jag plötsligt nazist, rasisst eller något annat isstiskt. Om jag lever så pass att jag ser att mina barn kan stå på egna ben, då lämnar jag den här sandlådan. Jag säljer allt jag har, tar med mig lite extra kläder och drar. Vart vet jag inte, men jag har inga planer på att släppa min sista fis i det här landet. En tändsticksask med lite av min aska kan de sända upp till skattemyndigheterna för de är de enda här i riket som jag har lite otalt med.
Nu skall jag gå ner och fika tillsammans med alla påskkärringar i Angereds Centrum. Få en pratstund med en finne som varit här i 37 år och inte kan mer svenska än en 3-åring. Sånt gillar jag. Kanske jag kan reta upp någon röd/grön mes i en valstuga också, det ger mig en extra kick. Ha det så fint och glöm inte att lyfta på hatten åt överheten....
pappa B
Jag kan tänka mig att de styrande och företrädarna för SAMTLIGA politiska partier i landet lagomt gapskrattar å de nötter som de styr och ställer med. Vi alltså. Vi små bleka, lönnfeta och rädda svenskar som svansar omkring med kepsen i hand, vi vill inte synas, inte höras och egentligen vill vi inte finnas till över huvudtaget. Vi mesiga, dumma och tafatta svenskar vi köper allt, suger in oss alla fagra löften som kommer från högre ort, ler lite fånigt och suckar tungt när det blir tvärtemot vad som utlovats. Tur att vi inte valde euron som valuta säger många. Vilken djävla otur att vi överhuvudtaget gick med i EU säger jag. Vad har vi där att göra, en hoper mesar försöker vifta med handen och få någonting sagt. Jo när vi besöker damrummen eller herrtoaletterna i Bryssel, då kan vi skrika och domdera för det är ofta skit vi snackar.
Nej, visst är jag stolt innerst inne i mitt hjärta, stolt för att jag faktiskt är svensk. Det vågar jag däremot inte visa för då är jag plötsligt nazist, rasisst eller något annat isstiskt. Om jag lever så pass att jag ser att mina barn kan stå på egna ben, då lämnar jag den här sandlådan. Jag säljer allt jag har, tar med mig lite extra kläder och drar. Vart vet jag inte, men jag har inga planer på att släppa min sista fis i det här landet. En tändsticksask med lite av min aska kan de sända upp till skattemyndigheterna för de är de enda här i riket som jag har lite otalt med.
Nu skall jag gå ner och fika tillsammans med alla påskkärringar i Angereds Centrum. Få en pratstund med en finne som varit här i 37 år och inte kan mer svenska än en 3-åring. Sånt gillar jag. Kanske jag kan reta upp någon röd/grön mes i en valstuga också, det ger mig en extra kick. Ha det så fint och glöm inte att lyfta på hatten åt överheten....
pappa B
tisdag 11 maj 2010
25-öres direktörer och upphottade kärringar!
Nu börjar det spritta i naturen. Björkarnas löv är aningen större än musöron (nu nappar fisken) och en och annan plasteka ses guppa på vågorna lite här och var utefter vår västkust. Ni som inte haft förstånd, eller möjlighet att komma ner hit för att uppleva allt det fantastiska. Salta kalla vindar, lukten av tång som får det att vända sig i magen på en.Det salta vattnet som svider så förbannat i ögonen. Den helknasiga dialekten ute på öarna där man iar så det står härliga till och så all den förbannade sill och ansjovishysterin som råder. Lika illa är det med allt snack om makrillen. En fet likätare som bara smakar tran.
Mitt ibland allt detta så samlar sig seglarfolket i sina märkeskläder. Skitförnäma 25-öres direktörer som glider omkring mellan bojarna på bryggorna i multi-miljonsnipor som de inte klarar av att manövrera. Kärringar i den övre medelåldern som fortfarande tror att de är 25, spökar ut sig i tajts där åderbråcken putar ut som elkablar runt bena på dem. Korta kjolar så att hela hängröven hänger ut som en påse och nästan släpar i backen. Inga parkeringsplatser men ofta en busslass med "lapplisor" p-vakter heter det visst numera. Det fina folkets ouppfostrade ungar, tonåringar som lever på sina föräldrars dåliga samvete och plastkort spyr ner både gator och torg. Hänsynslösa far de fram som en hord av kåta råttor och ställer till det. Mitt i allt detta sitter pappa B på en brygga och metar torsk! Vilken syn. Och dessutom får jag sällan någon fisk.
Men det finns oaser för en sådan här själ. Ibland hälsar jag på hos Erik A, en god vän med ett stort hjärta och ärlig uppsyn. Hans lilla fru och han har sitt sommarhus i hennes barndomshem. Där kan man sätta sig och slappa bakom gödselgluggen och ta sig en liten wirre medan getingarna och en halvpigg flugsnappare far ut och in i sina respektive bon. Där trivs jag väldigt bra. Bilderna på blomstren är från deras lilla ställe. På hösten brukar Erik ta mig med ut i svampskogen. Han vet var det gula guldet finns och han är snäll och delar med sig till mig. Vi har varit ute och dörjat makrill, "Skogarnas Konung", Erik och jag. I hans stora fina, breda träbåt med en riktig tuff-tuff inombordare i. Snart är det dags att slå Erik en signal, vi skulle egentligen varit ute och vinterfiskat i år men det blev inte, tyvärr. Fast vi får hoppas att det blir is nästa vinter med. "Skogarnas Konung" gillar Erik. -Han är en snäll och trygg människa, Erik, säger han och lägger huvudet på sned. Jag håller mitt upprätt men säger samma sak.
Fan vad jag gillar Göteborg och västkusten!
pappa B
Detta får ni INTE missa!
Jag antar att flera av er som är läsare av mitt svammel någon gång funderat över att göra en fotobok? De flesta av er är väldigt duktiga fotografer dessutom och nu har jag fått ett super erbjudande som man inte skall tacka nej till om man vill göra slag i saken.
Jag har handlat billiga middagar hos den här annonsören och det fungerar perfekt. Kolla in detta, gör din egen fotobok för 50 kronor istället för 250:- Det är faktiskt sant, men erbjudandet gäller bara fram till klockan 23.59 idag! Alla mina annonyma, Synnöve, Erika passa på här och nu.
Nu eller aldrig!
pappa B
Jag har handlat billiga middagar hos den här annonsören och det fungerar perfekt. Kolla in detta, gör din egen fotobok för 50 kronor istället för 250:- Det är faktiskt sant, men erbjudandet gäller bara fram till klockan 23.59 idag! Alla mina annonyma, Synnöve, Erika passa på här och nu.
Nu eller aldrig!
pappa B
Inte bara bilpriser och värderingar, kolla bara....
Jag kikade in på nätet för att göra en snabbkoll på vad jag kunde tänkas få för min och "Skogarnas Konungs" Belmondo. Belmondo är en Pegueot 406 årsmodell-97. I våra ögon en pärla och vårt raggaråk. I andras ögon, ja det talar vi inte om här på bloggen. Hur som helst så hittade jag ett riktigt bra pris på sajten Bil priser. Där fanns det väldigt mycket att kolla och inte bara prisuppgifter utan mycket annat roligt att läsa. Bland annat det här. Håll nu i hatten mina damer och herrar för här går det undan;
Skyddsglasögon på när Ferrari blir berg- och dalbana
När Ferrari bygger berg- och dalbana så bygger de rejält. I dag avtäcktes Ferraris berg- och dalbana Formula Rossa i Abu Dhabi och det är skyddsglasögon på som gäller. 0-100 km/h går på 2 sekunder blankt.
Nu är Formula Rossa äntligen redo att visas för allmänheten. Det handlar inte om någon ny racingbana men nästan lika bra eller kanske till och med lite bättre. Formula Rossa är nämligen en berg- och dalbana som byggs i anslutning till Ferrari World i Abu Dhabi. Formula Rossa är huvudattraktionen i världens största inomhusnöjespark som byggs i Ferraris regi. Allt handlar om Ferrari.
När Ferrari World öppnas för besökare under hösten kommer Formula Rossa att vara en av världens snabbaste berg- och dalbanor. På vissa ställen ska tågen som är designade som Formel 1-bilar komma upp i 240 km/h och utsätta de åkande för krafter upp till 1,7 G. Färden börjar med att vagnarna dras igång av ett system liknande det när jaktflygplan lyfter från ett hangarfartyg. Vagnarna skjuts iväg med hjälp av 20 800 hästkrafter och inom 2 sekunder är farten 100 km/h och inom 5 sekunder är vagnarna 52 meter över marken. Därefter följer drygt två kilometer av skarpa svängar och stora höjdskillnader. Som vi kan se i ett av videoklippen måste alla passagerare använda glasögon som skydd mot fartvind och sandkorn.
Ferrari World byggs på Yas Island i Förenade Arabemiraten. Mitt bland alla skrytbyggen och ökenprojekt är Yas Island dedikerade för underhållningsanläggningar av olika slag. Ferrari-bygget blir utan tvekan det mest utmärkande och taket, som enligt uppgift är världens största sett till ytan, syns tydligt från luften.
Det här måste man ju på något vis få en chans att testa innan man fäller ihop vingarna. Eller, vem vet, man kanske gör det under testen. Snacka sen om den skramliga Bergbanan på Liseberg, det är ju numera en piss i Missisippi.
pappa B
Skyddsglasögon på när Ferrari blir berg- och dalbana
När Ferrari bygger berg- och dalbana så bygger de rejält. I dag avtäcktes Ferraris berg- och dalbana Formula Rossa i Abu Dhabi och det är skyddsglasögon på som gäller. 0-100 km/h går på 2 sekunder blankt.
Nu är Formula Rossa äntligen redo att visas för allmänheten. Det handlar inte om någon ny racingbana men nästan lika bra eller kanske till och med lite bättre. Formula Rossa är nämligen en berg- och dalbana som byggs i anslutning till Ferrari World i Abu Dhabi. Formula Rossa är huvudattraktionen i världens största inomhusnöjespark som byggs i Ferraris regi. Allt handlar om Ferrari.
När Ferrari World öppnas för besökare under hösten kommer Formula Rossa att vara en av världens snabbaste berg- och dalbanor. På vissa ställen ska tågen som är designade som Formel 1-bilar komma upp i 240 km/h och utsätta de åkande för krafter upp till 1,7 G. Färden börjar med att vagnarna dras igång av ett system liknande det när jaktflygplan lyfter från ett hangarfartyg. Vagnarna skjuts iväg med hjälp av 20 800 hästkrafter och inom 2 sekunder är farten 100 km/h och inom 5 sekunder är vagnarna 52 meter över marken. Därefter följer drygt två kilometer av skarpa svängar och stora höjdskillnader. Som vi kan se i ett av videoklippen måste alla passagerare använda glasögon som skydd mot fartvind och sandkorn.
Ferrari World byggs på Yas Island i Förenade Arabemiraten. Mitt bland alla skrytbyggen och ökenprojekt är Yas Island dedikerade för underhållningsanläggningar av olika slag. Ferrari-bygget blir utan tvekan det mest utmärkande och taket, som enligt uppgift är världens största sett till ytan, syns tydligt från luften.
Det här måste man ju på något vis få en chans att testa innan man fäller ihop vingarna. Eller, vem vet, man kanske gör det under testen. Snacka sen om den skramliga Bergbanan på Liseberg, det är ju numera en piss i Missisippi.
pappa B
måndag 10 maj 2010
Kolla på Guldgubben....
Kolla vad kaxig han ser ut? Länsman i Rannebergen, nu blir det svårt att få något vettigt ut av honom under den närmaste veckan. Men, det är ju smällar man får ta. Vi har ju vinterns abborrjakt i färskt minne fortfarande och vet vad som händer när ordningen i ledet återställs. Fast vi, som känner Länsman vi bugar djupt och grattar. För visst är det en sjutusandes prestation att skriva av experternas tips, hålla tummarna och de sätter hästarna, sen är det bara är att hämta ut kulorna.:o)
Idag fick jag höra något som förstärker min tro på SD:s inträde i den svenska riksdagen. På väg hem från centrum träffade jag en fd. granne. En parant dam på 84 år som är mycket pigg, men har svårt med framkomligheten. Hon berättade för mig att hon var på väg in till stan i helgen och det stod en barnvagn mitt framför ingången till spårvagnen. Hon bad vänligt den unga mamman att vara snäll och flytta sig lite så hon kunde komma upp och in i vagnen. Mamman tittade på sin väninna och sa spydigt -Djävla svensk kärring. -Nu får det vara nog, jag är född och har arbetat i hela mitt liv i Sverige och så skall jag få detta slängt rakt i ansiktet av en ung invandrarmamma, sa hon till mig. -Nu får det vara slut på fjäskande för invandrarna!
Vad säger man? Är det detta som alla våra bidrag och insatser går till. Vi släpper på alla gränser då det gäller invandrarna, de får göra precis som de vill och skulle vi vilja fira att vi är svenskar och hissar vår svenska flagga då klassas vi omedelbart som rasister? Träffade två gubbar i min ålder som delade ut reklamblad för socialdemokraterna. Jag ställde dem frågan om de på allvar visste vad de sysslade med. Hade det funnits flugsnappare i närheten hade de byggt bo i deras munnar direkt. När jag gick vidare efter mitt korta men kraftfulla påpekande stod de som två fastvuxna fågelholkar. Dagen efter fanns de inte vid den lilla röda stugan längre. Hoppas att de tog till sig mitt budskap, eller i alla fall fick sig en tankeställare.
pappa B
Idag fick jag höra något som förstärker min tro på SD:s inträde i den svenska riksdagen. På väg hem från centrum träffade jag en fd. granne. En parant dam på 84 år som är mycket pigg, men har svårt med framkomligheten. Hon berättade för mig att hon var på väg in till stan i helgen och det stod en barnvagn mitt framför ingången till spårvagnen. Hon bad vänligt den unga mamman att vara snäll och flytta sig lite så hon kunde komma upp och in i vagnen. Mamman tittade på sin väninna och sa spydigt -Djävla svensk kärring. -Nu får det vara nog, jag är född och har arbetat i hela mitt liv i Sverige och så skall jag få detta slängt rakt i ansiktet av en ung invandrarmamma, sa hon till mig. -Nu får det vara slut på fjäskande för invandrarna!
Vad säger man? Är det detta som alla våra bidrag och insatser går till. Vi släpper på alla gränser då det gäller invandrarna, de får göra precis som de vill och skulle vi vilja fira att vi är svenskar och hissar vår svenska flagga då klassas vi omedelbart som rasister? Träffade två gubbar i min ålder som delade ut reklamblad för socialdemokraterna. Jag ställde dem frågan om de på allvar visste vad de sysslade med. Hade det funnits flugsnappare i närheten hade de byggt bo i deras munnar direkt. När jag gick vidare efter mitt korta men kraftfulla påpekande stod de som två fastvuxna fågelholkar. Dagen efter fanns de inte vid den lilla röda stugan längre. Hoppas att de tog till sig mitt budskap, eller i alla fall fick sig en tankeställare.
pappa B
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)