onsdag 9 juli 2008

Enastående jobb och fantastiskt resultat...


Hon var säkerheten själv, en typisk adlig dam, lilla slottsfrun på slottet Ulrichshusen. Fast egentligen undrar jag om hon verkligen varit det från början eller bara blivit ingift i kalendern?
Hur som haver så var slottet mer eller mindre en ruin utan tak när Alla (slottsfrun heter faktiskt så) och hennes man Helmuth von Maltzahn såg det för första gången. De köpte rucklet, med dyra lån och både egna och bankens pengar restaurerade de upp hela huset, som nu tronar lagomt högfärdigt på kullen ovanför vallgraven.

Här på Ulrichshusen finns det musikaliska centrat för Festspiele Mecklenburg-Vorpommern. Här har man gjort om den stora ladan/vagnslidret till en koncerthall. Här ljuder smäktande tongångar ut över den stora slottsparken under ljumma sommarkvällar.
Här på slott Ulrichshusen blev Kennet dålig i magen av en fläskkotlett som inte var ordentligt stekt (jag lämnade halva). Här var stämningen god och fru von Maltzahn på ett strålande humör
















Historien om den lättstekta kotletten
Den pressade potatisen glänste som en 40 w lampa där den låg på tallriken. Omringad av lättbrynta champinjoner och lite grovklippt persilja. I direkt anslutning till detta låg kotletten. Den hade faktiskt en rätt skaplig färg och verkade ha fått en ordentlig duvning i stekpannan. Men....skenet bedrog. Under det knapriga skalet levde grisen och värst utsatt av detta blev vår trogne ledsagare och stundom perfekte reseledare Kenneth (hade ansvaret genom Sverige och Danmark, värsta biten). Under de första milen på kullerstensvägarna lät hans mage som ett trumsolo av självaste Gene Krupa. Efter 4 liter avslagen CocaCola stillade sig magen och Kenneth kunde så småningom falla i djup sömn och drömma söta drömmar om sin lilla röda sportbil och sin undersköna kvinna.
Slutet gott allting gott.... Morgondagen skulle visa sig full av överaskningar!
pappa B

4 kommentarer:

Anonym sa...

Härliga bilder och beskrivningar, men var finns du nu och hur mår ni?

Vila kan du göra i korvskinnet sade hästkarl'n till hästen sin!

Anonym sa...

Tja!
Fasrgubben, kommer du ihåg kvinnan jag pratade om som hade så vackra, sensuella bilder? *hehe* jag har gett henne din blog, så hon kan kika in här och kanske hon skriver och visar dig några av sina bilder...Jag har ingen aning om vad du kommer tycka om dom men jag tycker om hennes bilder!!!

Tror man kan göra mera av det än dom bilder hon har...

Krama småttisarna...
//Äldsta

Anonym sa...

Låter spännande, be henne höra av sig.
författarinnan; Sitter just nu i hemmet och skall försöka skriva ihop en hel del slottshistoria under resten av veckan.
Kvinnan och "Skogarnas Konung" åker till mormor och morfar och jag och "Prinsesan" blir hemma.

Anonym sa...

Du och princessan kan väl komma och smaka av blåbärspajen. Jackrusseln är på semester men vad gör väl det, här finns mycket att njuta av! Så tar ni tidningen med er.