söndag 17 maj 2009

Göteborg vilar idag...

Den stora hamn och kuststaden Göteborg går idag i ultrarapid. Det vill säga att det mesta går i snigelfart. Utom 9:an spårvagn. Jag förmodar att föraren, i det här fallet en medelålders kvinna, solbränd och tvåspråkig körde som om hon hade eld i brallorna. Det kanske hon hade, vem vet eller så var hon riktigt pinknödig (finns förartoa uppe i Angered) Som den värsta biltjuv for hon fram mellan hållplatserna och jag har aldrig åkt så fort från stan och hem till Angered, Swisss, sa det och så var det bara att kliva av. Kändes faktiskt riktigt bra. Att sitta och skumpa på en Italiensk spårvagn som gnisslar och skriker i kurvorna gör ingen människa glad...

I Finland och Ungern är spåvagnarna så smala att jag knappt kommer in. I Polen är de livsfarliga för där kan en dörr plötsligt öppnas mitt under full fart framåt. I Tyskland har de väldigt vackra och bekväma spårvagnar. Min nye gode vän Staffan han skriver mycket om fortskaffningsmedel av skilda slag. Han har provåkt de flesta spårvagnstyper tror jag. Hans blogg är väldigt rolig, kolla in får ni se. Jag gillar att testa den kommunala trafiken när jag är utomlands. Både bussar, spårvagnar, tåg och taxi. Dels får man se mycket av den plats man befinner sig på (om man är nykter vill säga) och så kommer man både fort och billigt undan.

I morgon har jag blivit utmanad i markförbättring. Utanför Borås finns det en golfbana som behöver luckras upp. Huruvida jag antar utmaningen får morgondagen utvisa, är inte riktigt taggad må jag säga. Har köpt in ett lager skadade bollar, lite mindre runda kanske man kan säga. Men vad f-n jag slår ju ändå bort ca. 80% av de bollar jag köper så varför skall jag då kosta på mig tre stycker för 149:- Ful är jag, men inte dum.
Märkte att den så kallade pitchen blivit krokig. Det fungerade tydligen inte att ha ölkassen hängandes på den över axeln när vi spelat klart sista omgången. Vi får väl se, jag får väl sikta in mig mer åt vänster när jag skall slå. Då bör bollvinkeln bli ganska bra, om jag träffar givetvis. Återvänder senare i afton, skall nu kolla igenom några band som skall redigeras under kommande vecka. Dagens lunch får kompensera allt gott jag stoppade i mig igår. Den gröna sparrisen köpte jag i Tyskland, närmare bestämt i Wardenmynde, så de så. Och så måste jag bara avsluta med att visa grannens lilla Amstaff, 8 veckor och så söt så söt....
Hur kan man önska livet av en sådan här liten kille? Förvisso är det hundarna som klär skott när idioter har hand om dem. Skulle det vara rätt så skulle även ägarna till kamphundar som slåss avlivas på samma gång som hunden. Det är ju dessa figurer som gjort hundarna till vad de blivit. Ett skrämmande exempel i går på Hjällbokalaset. En tunn liten skit med för stora byxor vallade omkring med en blandning av staffe och lövkratta, försedd med munkorg av tyg. Gång på gång gick han till anfall mot dem han mötte. En bekant (jag förmodar det) till killen gick fram och ..pang! så satt hunden med framtänderna i magen på grabben. Fördjävligt helt enkelt. Resande av livsfarligt vapen har jag för mig att det stod i polisskolans papper en gång i tiden. Men det kanske man har suddat bort idag. Pluggade ett tag, tänkte faktiskt bli polis för länge sedan, men insåg ganska snabbt att jag inte hade temperament som passade för det jobbet. Hade förmodligen blivit suspenderad redan på första uppdraget.
pappa B

"När inte Gud vill kan inte heller helgonen"
Skicka en kommentar