tisdag 22 december 2009

Granen står så grön och grann i stugan..

..grannen jagar runt och kysser frugan. Hopp tralalla, å hopp tralalla. Min fru alltså, men vad gör väl det, jag har ju pussat henne så många gånger och man skall ju dela med sig av det goda här i världen. Det säger i alla fall de som har pengar och förespråkar alla välgörenhetsorganisationer.... Fast de skänker sällan själv några större summor...igår vecklade vi ut plastgranen och lade på plastdekorationerna. Tjo och tjim i stugan och även den mörkgröna plastbusken blev stilig i år igen. Plastgran? Hur ända in i friden kan en man från de djupa skogarna i norr köra med plastgran. Det undrar jag själv också...ibland. Men vad praktiskt, inte ett djävla barr på golvet.
Inte sticker man sig i fingrarna när man skall försöka släpa den brunröda torkade kviststången ner till soprummet och där bli bemött med bister blick av sopgubbarna som hatar döda julgranar. Och dessutom kostar en julgran runt 400 riksdaler i Göteborg idag. Det kostade inte vår plastgran när vi köpte den för 13 år sedan. Visst jag har granar på egen mark nere i småland. Men då skall jag dit, hugga granen och hem igen då kostar den också en djävla massa pengar. Bättre vi lägger 400 kronor på god mat....det viktigaste är alla små paket under granen. Det kläms, skakas och lyssnas och inte en siffra är rätt när gissningen börjar. Önskelistan brukar ha en eller två fullträffar resten är hemlisar som blir lika uppskattade år efter år. "Prinsessan" har väldigt många kompisar och får paket av dem (hon vet nästan vad det är i alla) "Skogarnas Konung" har inte så många kompisar förutom alla snälla fiskekompisar i klubben som har gett honom en hel del paket. Han är mycket nyfiken skall ni veta. Jag vet att jag får en wobbler och en deoderant + någon skämtartikel. Sen är det bra för pappa B, det räcker.
I kväll skall jag koka min världsberömda rödkål, portionera ut den till dem som alltid vill ha en burk till jul. Sen blir det rast vila igen. Tänkte ta hem miljonerna på V75 den här gången också, det sista som lämnar oss är ju hoppet.
Vi höres
pappa B
Skicka en kommentar