
Kolla bara på Hr Fredriksson. Han skulle ha varit borta från landslaget för flera år sedan, redan då han och bror hans började strula med elitgruppen. Nej då, nu får gubben hasa sig runt med huvudet på sned och blir ompysslad och grattad över att ha kommit 35:a, 15 sekunder efter sämste Japan. Lika illa är det med Björn Lind. Svensk skidåkning har inte råd att låta två "oldboys" kosta pengar från en organisation som behöver alla medel de kan skrapa ihop. Dessutom är det skrämmande att svensk skidåkning totalt har tappat bort återväxten både på dam- och herrsidan. Just nu liknar det mer en pensionärsförening än en elitgrupp med längdåkare från landet som legat i topp under många år bakåt i tiden. Nu verkar den svenska truppen ha fått ett tjockt lager sand under laggarna. Jag hoppas innerligt att ungtupparna Marcus Hellner, Emil Jönsson och långe Jesper Modin får sina riktiga genombrott undet det stundande OS:et. Sen hur det går det får väl tid och resultatlista utvisa. Kanske kan någon av de äldre damerna och herrarna klämma in sig bland de 25 bästa och då blir hela landslagsledningen på gott humör. En annan sak jag tänkt på är varför alla vinnare får en bukett blommor? Vad fan skall man med dem till då man bor på ett hotell och lever i en kappsäck. Skänk bukett pengarna till barnen i skidåkarbyn istället.
pappa B
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar