fredag 30 april 2010

Tyst som i en Egyptisk gravkammare...

Inte ens en TV-apparat knastrar och går. "Skogarnas Konung" och hans kompis drog till Liseberg redan klockan 12. "Prinsessan" kom direkt från skolan, slängde upp läxböckerna på köksbordet, lade huvudet på sned och undrade om jag hade några kronor. Ute i hallen stampade och fnittrade kompisarna. Målet: Liseberg! 31 kronor och en undran om det inte fanns några pengar kvar från det hon fick tidigare i veckan; -Tre kronor, det blir man inte mätt på, kom svaret blixtsnabbt. Snabbt plockades det ner en extra tröja i väskan och så var även hon ute ur lägenheten...Så nu sitter man här i ensamhet och filsoferar. Har slagit upp ett glas rödvin, ja jag vet att det är för tidigt men det skiter jag i. Har rört ihop lite ägg, rökt skinka och några gröna ärtor, tänkte kombinera rödvinet med den gröngula miniomeletten. Kvinnan har återvänt till Göteborg, verkade inte så sliten på telefon men kan inte undvara jobbet utan blir väl sittandes där till 18-19 i kväll, som vanligt.

Har gjort ett besök hos en mycket charmerande (och vacker) kvinna idag. Annika på A Valt av Annika, nere på Drottninggatan 22 i Göteborg. Vi käkade glass och jordgubbar, en ynnest i livet som fotograf med massor av år på nacken. Smycken av absolut finaste form och fabrikat har hon att erbjuda och hit kommer man inte bara en gång utan flera. Ett strålande glatt bemötande och servicmainded utan att bli påträngande gör att man får en "här har jag varit förr" känsla. Så...mina göteborgska vänner, present till kvinnan, barnen, svärmor eller varför inte till er själv, gå dit och hälsa på, ni ångrar er inte.
I övrigt är Göteborgs företagare riktiga snikenpellar. Just nu har de chansen att vara med och synas i en tidning som kommer att delas ut i 250.000 exemplar i Göteborgs innerstad. - -Njaäää vi satsar inte så mycket på marknadsföring, det är nog bra som det är. En kvarts miljon hushåll har chansen att se deras budskap, tycker man då att en 8-dels annons för 5.750 kronor är dyrt då skall man sitta där som en rugguggla och hoa i sin butik. Ännu värre är det med handlarna i den stora Saluhallen. Där kunde man gå in med en liten ruta under en gemensam rubrik som Saluhallen själva köpt in och betalt 1.250:- för sin egen ruta. -Nää vi skiter i det. En del tyckte till och med att det var dyrt? Hur tusan kan sådana personer överhuvudtaget överleva i en värd som trots alla krig och bedrövelser går framåt. Bakåtsträvande, skitdryga småhandlare som tror att de är storfräsare. Skit ner er hela gänget och jag hoppas verkligen att de som insett deras budskaps vikt i den här publikationen får en svallvåg av kunder både direkt efter utgivningen men även på en längre sikt. Syns man inte finns man inte, det är det väldigt få handlare i Göteborgs Innerstad som insett. Återkommer i skymningen... Ops..kvinnan i tamburen, nu snöar det i morgon, klockan inte 17.00 och hon är hemma.
pappa B
Skicka en kommentar