Ett par timmar på stan...

Idag har jag jobbat nere i centrum. Pratat tidning och insett att företagen i Göteborgs innerstad har det för djävligt bra. Ingen behöver vara med och synas i ett media som går ut i 250 000 exemplar, just i och runt innerstaden i Göteborg. Är inte detta ganska fantastiskt. Tänk om alla affärsmän i ytterområderna hade haft det lika väl förspänt? Att man inte behäver profilera sig när man har ett läge mitt i stan med förmodligen rätt kraftiga hyror det är en gåta. Men...jag skiter i vilket, det är inte jag som driver deras svajande finanser.
...blir märkbart chockad då jag upptäcker hur morgondagens svenska män ser ut. Inte undra på att våra svenska flickor väljer en tvålfager utlänning för produktionen av hennes lilla bäbbe. Vem tusan vill lägras av en biffig rastafrisse med nedhasade byxor?
..i särklass det bästa transportmedlet i Göteborg. Går åt alla håll, ända ner till havet vid Saltholem och sedan kan man glida ut på havets våg för samma kupong. Helt fantastiskt. Nackdelen är att de flesta av chaufförerna (för att inte tala om de som kör vanliga bussar) är skitsura och snorkiga. Service och charm är två begrepp som varken personal eller chefer på Västtrafik känner till. Helst de som passerat 50år, de har hamnat i dubbelt klimakterie hela gänget.
..Två sötingar på samma bild. Jag hittade dem nere vid Centralstationen. Linda heter matte och Tyra heter den lilla chihuahuan. Tänk vilken praktisk hund. Krånglar det till sig eller blir lite trångt så stoppar man bara ner hundaskrället i handväskan. Skäller gör de som bara den och bits också, Hornper tar den ficktjuv som stoppar handen i den handväskan.
Om de två kom från Göteborg vet jag inte, men jag tyckte att de var söta som skam och tog en bild.
..fullt ös, medvetslös. Nu studentas det både högt och lågt i stan. Väljer man inte att skaka runt på ett lastbils- eller traktorflak så kan man ta sig en tur med Paddans båtar. Här var det tryck så det sjöng genom hela stan och jag undrar hur stora skallar de flesta av dem har i morgon bitti.

Så över till fenomenet; -Varför stannar alla kärringar i entren för att babbla? Jag lovar er att idag tänkte jag göra en test av detta. Gick in i 8 modebutiker och två heminredningsbutiker. Letade upp två damer i 45-års åldern, de flesta gungande fram av för mycket lådvin och chips i finsoffan. ALLA! Lägg märke till alla 20 stannade mitt utanför ingångarna när de lämnade butikerna. De som kom för att gå in fick problem och de som skulle ut likaså. Vad är det som får dessa kvinnor att slå på bromsen och börja tjattra så fort de lämnar eller ska in i en butik? I den näst sista affären en textilaffär så var det två mamseller med en totalvikt på ca 250 kilo som vaggade som skånska gäss ut från affären och de hade precis kommit ut i friska luften så blev det tvärstopp. Man började prata om hur falukorv skulle stekas för att inte bränna vid i stekpannan? Det är sant! Det gick inte att komma förbi. Jag gick fram och knackade den minsta av damerna på axeln; Förlåt, bor ni här sa jag. Bägge två tystnade och granskade mig från topp till tå. Med ett förvånat uttryck i ansiktet, delade de på sig en bit så jag kunde kila mig emellan. -Näää, hurså sa hon jag knackat på. -Ja ni står ju här utanför entrén och steker korv, är det inte bättre att ni går hem och gör det så att folket i affären kan komma ut, sa jag och lade upp ett fånigt leende. Då vaggade de iväg upp mot Drottninggatan....
pappa B