fredag 11 februari 2011

Hon kom farande med KinnekulleExpressen...


Hanna, -skönheten från Kvänum- dök upp som en liten vårsol på café Liba igår middag. Det vackra det står mamma Barbro för till 100% men glimten i ögat och räven bakom örat, det tillskriver jag "Länsman", utan att blinka. Hans lilla favorit kom och hälsade på för att dels göra pappa och mamma glad men även för att lägga sig hos tattueraren i Rannebergen. Aj., aj det skall inristas ett hjärta med en taggig slinga runt ovanför hennes vänstra bröst. Jag undrar nu om han tänker skriva in pappa B inne i hjärtat eller om någon annan får den platsen? Fast det hade ju varit retligt för hennes gubbe och inte minst "Länsman" om hon skrev mitt namn där. Jag kanske skall ringa till tattueraren och fråga vad det kostar? Nåväl, grann och glad är tösen och jag skulle inte bli förvånad om mamma Barbro också ritar in en liten ros någonstans!

Kamrat Lars, "Skogarnas sons" gudfar hälsade på igår. Han var ungkarl då tanten hade gett sig iväg upp till Säfsen för att åka skidor på längden. Denna vackra plats med lyxiga stugor, fina backar och 115 kilometer superspår för längdåkning. En av våra svenska pärlor. Vi skröt och tömde en flaska med irländska destilerade drycker och den gode Lars sover fortfarande tungt. Jag har kokat havregrynsgröt för länge sedan, puttat ut frugan och fått trollen till skolan, träffat "Länsman" och P-fikat på Liba. Tagit en sväng upp och kollat asiaten och sitter nu vid datorn. Det är inget gry i ungdommen nu för tiden. Hur gammal han är? Två år yngre än mig, par i sexor!
I kväll blir det skidskytte damernas sprint och då sitter jag limmad i skinnsoffan. Morgondagen tillbringas ute på Mjörns is om inte vädret slår om och blir alldeles bedrövligt. Ett ruskigt gäng bestående av "Länsman", MacMyra, Mannen med lodenrocken, tryckar´n och pappa B (den enda seriösa i gänget) skall rycka storabborre..
Givetvis kommer det svidande bevis från fisketuren under morgondagen och jag antar att jag återvänder hit en gång till innan det blir dags för John Blund.
pappa B

Egyptens president är som en seg råtta, han ger sig fan på att han inte skall lämna vare sig landet eller sin post. Detta gör att landet fortfarande svajar och det är faktiskt synd om alla de stackare som kämpar för att få slut på diktaturen i landet.
Skicka en kommentar