tisdag 12 april 2011

Möte med Brian och badande busstur

B Det här det blev en helt fantastisk dag liksom de två övriga. Den här bussturen bjöd ju på en riktig överraskning vill jag lova, plötsligt körde bussdrivern som även var sjökapten rakt ner i floden Maas och vi gled iväg som den värsta Ostindiefarare. En tur runt min flytande bostad och så upp och hem på parkeringen igen. Snacka om tjutande japaner inne i bussen! Den här bussresan med Splashtour har säker förvånat många resenärer både små och stora. Bussbåten är den enda i världen och jag undrar hur lång tid det tar innan den börja serietillverkas i Kina, Korea eller Japan. Hur som haver var det en jäkla rolig upplevelse, den saken är klar. Efter den kombinerade väg och vattenresan så intogs en förtjusande lunch på Rotown. Här serveras bland annat den världsberömda Monchous Cake (inte den man blir en glad prick av, den finns på andra ställen i staden). Superlunch igen och så bar det iväg för att beskåda de beryktade Kubushusen, där det faktsikt lever helt normala, arbetande eller studerande människor. Här har Kamprad och Co inget att hämta. Möblemanget måste anpassas efter lutningar och vinklar och det är inte mycket normalt som passar in. En visningslägenhet finns och givetvis klättrade jag upp för alla tre smala trappor för att få mig en titt. Kunde snabbt konstatera att detta är ingenting för en lönnfet, ålderstigen pensionär från Göteborg (tacka vet jag fyran hemma i Angered) Vi tog en lång promenad ut på landsbygden för att ta oss en titt på bygget av den nya ridstadion där VM i dressyr snart kommer att avgöras. Hästar och gäss till förnbannelse och givetvis snurrade det några väderkvarnar ute på bygden. Vi pausade på en fullknakad restaurang invid den lilla sjön och vattnade oss för att orka promenera tillbaka till asfaltdjungeln igen. Våren hade kommit till Rotterdam, den kom tillsammans med mig och löven hade slagit ut och gräset var grönd. Kortärmade damer och herrar visade upp sig med ett leende på läpparna och även pappa B fick slita av sig jröjan och visa kroppen. Ingen dog av skratt!
Mötet med Brian Nielsen!

Detta hade Kim organiserat, mötet med den dansk/svenske mnaratonlöparen Brian Nielsen, Vi träffades på restaurang Spaghettata där Brian skulle få chansen att ladda upp inför nästa dags Maraton. En super trevlig lättviktare under 60 kilo med pigga ögon och skitsnabba fötter. Dessutom snackade han inte Stockholmska utan framförde sitt språk på en charmig dansksvenska. Han springer för Fredrikshof i Stockholm och hans mål inför morgondagen var att kuta runt de 4,2 milen på tider runt 2,28? Hu jeda mig för att ha så bråttom genom en så fin stad, man hinner väl inte se mycket av det vackra då. Dessutom skulle han flyga hem direkt efter loppet också. Detta möte skulle bli någonting riktigt roligt, det visade sig dagen efter det att Brian genomfört sin mara. Hem till mitt flytande rum med taxi och efter en öl uppe i SS Rotterdams pub så slocknade den lille norrlänningen, och fällde sina blaskiga blå och smög iväg en försynt liten fis under täcket! pappa

2 kommentarer:

Anonym sa...

Fick du inte lust att löpa maraton tillsammans med denna freidiga dansk,jag hade inte klarat av ett maraton ens om jag hade försökt att gå runs på ett par dar.
Sigge.

pappa B sa...

Jo faktiskt det fick jag Sigge, det röck allt i de gamla benen. Men med facit i hand så hade man väl varit sängliggandes resten av året efter 4,2 mil på asfalt.