söndag 19 februari 2012

Känner mig lite sliten...

...inte i kroppen men i knoppen. Jag funderar på om det inte skulle vara bra med en hemhjälp? En liten pigg rackare som ilade omkring mellan rummen med dammsugaren farande efter sig som en trogen hund. Själv skulle jag ju kunna sitta i massagefåtöljen med benen höjda så jag inte var i vägen. Har hört att går lätt som en plätt att hyra sig en hemhjälp. Bara kontakta Hemtjänst Stockholm så kommer den farande.

Vilken lycka, tänk att slippa dammsuga, skura, diska, vattna blommorna plocka i och ur diskmaskinen, bära ut soporna i ur och skur, damma alla förbannade prydnads saker som står som små arméer både högt och lågt. Att slippa stå med ett ben på stegen och det andra fladdrandes i luften bara för att ta ner och sätta upp julgardinerna...Vilken lycka!

Och sug på den här då! Maten står på bordet då trollen kommer farande från skolan, olika rätter att välja på, för det passar aldrig med samma mat åt bägge två och mig själv. Bara om det är HAMBURGARE, detta förbannade, utplattade hästkött som etsat sig fast i deras minne och som verkar vara världens lösning på matproblemen....fet blir man dessutom.

Men med handen på hjärtat tänk om man fick en sådan där elak jäkel som började köra med en? -Ställ inte skorna där, flytta på din jacka, släng inte plastpåsen i den soppåsen....Hu jeda mig, då gick jag ju i spinn och bet damen i låret. Förklarades som gubbsjuk men vid mina sinnens fulla bruk och fick inträda i de kriminellas värld. Samhällstjänst var inte att tänka på, fotboja helt utesluten utan det blev att dra på sig den randiga velourdräkten och sitta cell ett par månader. Samtidigt påfördes jag ett kraftfullt skadestånd, så att alla mina drömmar om ett lugnt och stillsamt liv i något avlägset skatteparadis fortsatte att bara vara en dröm...

Fast det skulle nog vara rätt skönt ändå. Möta kvinnan med ett glas rött i hallen och sedan krypa ner i nybäddade sängar efter att ha intagit en utomordentligt vällagad middag. Barnen hade gjort sina läxor städat upp efter sig och låg nerbäddade och snusade i sina respektive rum. Ingen av dem låg utfläkt i skinnsoffan och sprättande popcorn över hela rummet. TV:n på högsta volym, stereon med Leonard Cohan uppskruvad till max och sjungandes med på senaste poplåten, som spelades i iPhones hörlurar. Ytterkläderna ligger i en hög på golvet, och jag med..
Jag tror jag ringer i morgon!
pappa B 
Skicka en kommentar