onsdag 17 juli 2013

Nedförsbacke hemåt, eller är det bara en galen känsla?

Faktiskt så känns det som om det lutar neråt då man vänder tillbaka mot Göteborg. Vi vet ju att det är platt, men ändå. Nåväl, sitter på motorvagnen och rullar så sakteliga söderut. Passerar Pakkobäcken, Vajkijaur, Jokkmokk och rullar över Polcirkeln och vidare ner mot Moskosel där vi skall käka lunch. Självklart väljer jag palt, utan lingon men med ett stort glas mjölk. Palten smakar utsökt och jag ångrar att jag inte bad om en till. Det är långt mellan palt koman nu för tiden skall ni veta.

Alla andra resenärer åt dagens och stirrade med uppspärrade ögon på de två ljusgrå kulorna på min tallrik. Vad var detta för mat? Paltkokerskan kunde sin sak och mätt och belåten klev jag ombord på motorvagnen igen.
Skönt att slå sig ner och höra tågets dunkande ljud och sväva bort från verkligheten en stund.

Motorvagnen rullade förbi Arvidsjaur, Avaviken och Renviken och bromsade upp i lilla Slagnäs. Här skulle jag kliva av. Ett besök i samelägret -Båtsuoj- var första stoppet. Lotta som äger lägret stod vi den lilla stationen och väntade på mig och vi gav oss i väg i hennes bil, in i skogen.

Lotta och Tommy framför entrén till deras sameläger.
Hon och hennes man Tommy har byggt upp lägret på den egna marken efter att ha funnits i centralorten där administration och andra delar av verksamheten tog över. -Vi valde att flytta på oss och bygga upp lägret på vår egna mark och sköta oss själva säger Lotta när hon svänger in på gården. Tommy möter upp och jag tar mitt pick och pack och följer med honom de 300 metrarna ner till kåtan där jag skall bo i natt. Lösa hundar och renar far fram runt fötterna och jag förmodar att turisterna upplever detta som någonting helt fantastiskt.
Lotta berättade att hon väntade på två bussar med besöksgrupper så hon hade lite extra att stå i.

Det gick ingen nöd på mig, illa Louise tog hand om mig, satte kaffepannan på elden och snart hade jag en träkåsa full av rykande hett kokkaffe i handen. Det började småregna så vi gick in och satte oss på renskinnen i den stora kåtan och pratade medan regnen drog förbi. En ung duktig tjej som ville starta en djurpark någonstans i norr.
Turisterna började fylla på runt eldstaden och snart fräste suovas på stekjärnet över elden. En makalös doft spred sig mellan tallarna nykokt kaffe och stekt renkött. Jag bara andades och njöt.
pappa B

2 kommentarer:

Vero sa...

Åh det ser mysigt ut. Har själv varit en del uppe i Nattavaara och känner igen naturen.

Själva så har vi valt vår semester nedåt i landet i år. Börjar med östkusten och sen får vi se om mcdäcken håller för vidare färd genom skåne och mot västkusten.

Trevlig resa hemåt.

pappa B sa...

Tack för det Vero. Jag har anlänt till hemmet hel och välbehållen och längtar redan tillbaka hem igen :) Lycka till med Österlen och övriga turen.