Njaa, morgon har det varit ett bra tag. Junior är på avslutningsfest i skolan, stilig värre i svarta byxor och svart skjorta, stora grabben. Den lilla loppan och hennes kompis sussar så gott skaföttes inne i hennes rum. Kvinnan är på jobbet och jag sitter här och knackar på tagenterna. Skall träffa gubbarna för en P-fika om en stund, lite tjôtande och så lite V75-spel blir det nog.
Som ni ser så skall jag skotta lite snö efter fikat. Vi bor högst upp och får på så vis ta hand om stora delar av den snö som faller. Gör jag inte det så får grannarna vår balkong i skallen och händer detta så får nästa granne både våran och deras balkong i sin skalle. Ansvaret och snön vilar tungt på mina axlar och vår balkong.
Tänk att snart är den här stressperioden äntligen över, hysterin lägger sig och alla blir som vanliga igen. Jag gillar inte den här helgen så mycket, har aldrig gjort det, inte ens när jag var liten. Alla fegar ut och tycker det är så mysigt med julen. Vadå mysigt? Levande ljus kan man ha varje dag året runt om man tycker det som är mysigt. Grisröv, rödkål, prinskorvar och köttbullar kan man också äta året runt, det gör vi dessutom. Sill det kan man inte äta över huvudtaget så det kan kvitta. Sprit, skumpa och rött vin går också att intaga över hela året. Ge bort presenter kan man väl göra utan att det bör vara en speceill anledning, eller? Och vem fan har hittat på dumheten att släpa in granar och dunka fast dessa i en järnfot? Sen skall man pryda den med glaskulor som hunden tuggar i sig. Ljusslingor som exploderar och sätter fyr på hela graneländet. När skummet i brandsläckarn tar slut ser det ut som ute, en snöklädd gran mitt i vardagsrummet. Svärmor drabbas av en allergichock för hon tål inte barr. Kattskrället jagar runt efter den mekaniska råttan, som den fått i julklapp och far själv upp i det som återstår av granen med ett väsande, när hunden får syn på dem. Där hänger hon och gungar i toppstjärnan som kortsluter hela hyreshuset och snart står varenda granndjävul och hytter med nävarna utanför ytterdörren. Visst är det mysigt med jul. På efterfesten sätter yngsta barnet mandeln som gömts i risgrynsgröten i vrångstrupen och likt en moderat valaffisch i ansiktet körs hon till Akuten som har stängt för att fira jul. Ungen får vändas upp och ner och dunkas i ryggen tills mandeln hoppar ut. Ibland gör den det. Julklappspappret inköpt för flera hundra kronor tar fyr i plastsäcken, då moster Märta, full som vanligt askar i säcken och en svart rök täcker resten av lägenheten. Saneringen går loss på 23.000 kronor efter avdragen rabatt. Polisen kommer och hämtar farbror Ernst som försökt ta sig in och sätta på grannfrun och faster Evelina sitter i ett hörn och storgråter över gripandet.
Näää, julen är ingenting för mig. Tacka vet jag en vanlig sketen helg med en mysig fredagskväll, en lördag med trav och skidåkning på TV sen en uppladdnings söndag med god middag. Det är pluspoäng på sånt. Julen kan jag vara utan, och handen på hjärtat, det kan du med!
pappa B
Här sitter min yngsta dotter. Hon och jag åkte ner till stan för att handla en klapp till mamma. Givetvis passade vi på att fika vilket inte alls blev någon hit. En Creme Caramell på ett av stadens finaste (enligt reklamen ja) caféer besöktes och det blev ett riktigt bomskott vill jag lova. Söt sliskig och utan smak av någonting hade man mage att ta 39:- för. Hade jag varit caféägare hade jag skämt ögonen av mig.
