måndag 4 maj 2009

Blått rost och liten orolig järnflicka


Allting är inte alltid som det ser ut att vara. Himlen är inte blå jämt och ständigt. Är du säker på att gräset verkligen är grönt? Det kanske är rött fast våra hjärnor lurar oss genom att naturen satt in filter i vår ögon? Just nu har jag en liten järnflicka som kompis här på bloggen och via mail. Hon är orolig. Ung, vacker, tuff men ända så liten och orolig för hur framtiden skall te sig...
Hon har vass tunga, skriver väldigt bra, så jag som den gamle ringräv jag är vet att hon kommer att klara sig bra här i livet. Det gäller bara att få henne själv att tro på sig själv och få den där extra lilla biten som saknas. Hon vill, hon kan men just nu tvekar hon en aning.
Jag har en likadan här hemma. Fast hon är bara 10 år. Skittuff, kaxig, säkerheten själv, här hemma. Men utanför reviret är hon mjuk och blyg, vill inte vara i vägen utan bara vara en vän, en vän till alla. Även om hon blir retad för att hon har ljust hår och inte är svart i kalufsen som sina skolkamrater. Det tar hon, vi pratar mycket om detta. Jag har även pratat om det i skolan. Är förbannad på deras föräldrar, flickorna som retas kan inte rå för att de har två inbicilla föräldrar som inte kan, vill eller ids ta tag i sina små elakingar. De skiter till och med i att lära sig svenska, en del av dem. En utbildning som vi betalar åt dem.
Nu är det så att detta kommer att gå till en viss gräns sedan tar det hus i helvete och då kommer stora delar av både lärare, föräldrar och överhögheter i skolstyrelsen i Göteborg att skita i byxorna.
Just nu sover alla hos pappa B och det gör han med, snart.
Skall bara maila godnatt till den lilla oroliga järnflickan och ge henne en liten puss på nästippen.
Den lilla här hemma har redan fått en.
pappa B

Här skall ni få ett gammalt arabiskt ordspråk, som de själva har glömt bort, sorgligt nog;
"Travlig är den som förnekar sitt upphov"
Skicka en kommentar