måndag 28 september 2009

Nu skall vi se, sa han som klippte av sig ögonbrynen...

Det borde landet lagom gjort för ett bra ta sedan. Men här har ögonbrynen växt så att den största delen av vår befolkning tydligen tappat bort sig helt och hållet. Nåväl världen utanför min lilla skrivarkammare opponerar sig högt och illavarslande över mitt beslut att ge min röst åt SD. Nu är det så att jag skiter fullständigt var dessa motståndare lägger sina röster vid nästa val och jag önskar att de gjorde detsamma då det gäller mig.
Hur jag än röstar så är jag fortfarande Sveriges gladaste man, en omtänksam pappa(kanske för mycket hönsepappa på ålderns höst, men det bjuder jag på.)Skaplig man åt min fru och en bra kamrat till mina vänner. Det räcker. Jag behöver inte sitta i knä på de stora elefanterna och jag blir inte heller imponerad av att se dem nära inpå mig. En journalist från en av de tidningar som ljuger mest i vårt land höll på att pissa ner sig då hon kom en armlängds avstånd från Mona. Ögonen rullade i skallen på henne och hon visste inte vilket ben hon skulle stå på. Hon har många fler vänner än jag, men hos mig är det kvalité som räknas och inte kvantitet.
Demokratins högborg fanns också med bland finkulturen på årets Bokmässa. De som förstår sig på och bara läser gratisböcker. De som skrattar grovt åt historierna om Bäcka Marcus, Janne Wägman och tycker att grabbarna som inte spelar cello eller fuga är rena skiten och borde låsas in bakom någon nedlagd dansbana i norrland. De strossade omkring, vissa av dem småmorrande efter Göran Hägglunds klagan över deras ensidighet i sina funderingar och framtoning. En politiker som vågade säga annat än vad talskrivarna hade plitat ner. En politiker som plötsligt hade egna åsikter och vågade spotta ut dem. I övrigt var väl detta det mest konkreta som KD sagt sedan de började som parti? "Plura" är en go gubbe i köket. På bokmässan hade han fullt upp med att dedikera sin senaste kokbok och folk strömmade till under hela mässans två första dagar för att få hans signatur och en hälsning till någon god vän, eller till sig själv. Det fanns flera kockar ombord på årets bokskuta. Återigen en succé med mycket folk och trevligt som vanligt. Maten hade en stor ställning det här året och jag undrar egentligen hur många som verkligen lagar mat efter alla dessa kokböcker som ges ut och hamnar hemma i köket?
Lagar du mat efter kokboken eller efter det egna huvudet och mamma/mormors recept?
P-O Enqvist fick priset för bästa ljudbok och grattades av en stor mängd ljudboksentusiasmer. Iris, de hörselskadades hjälpmedelsföretag var det som höll i utdelningen och priset delades ut för första gången i år. Strongt att få juryns enhälliga nominering!
Nu skall jag sätta mig i min massagefåtölj med en filt omkring mig och läsa partiprogrammet så att jag kan gå i polimik med alla som från att ha haft mig som sin vän numera inte hälsar på mig. Skall även ta fram den lista där det står hur mycket pengar de lånat av mig, vilka andra löften de nedskrivit och genast börja inkassera dem. Ha det så bra och kanske vi syns om någon dag eller två.
Skicka en kommentar