En alldeles vanlig höstmorgon...

Visst är hösten med alla dess färger den vackraste av våra årstider? Ok det är fint med glittrande sol över havet och visst imponeras man ev ett silverskimrande snötäcke där knarret under skidorna är det enda som stör tystnaden, men ändå. Hösten bjuder på så många varianter, Kvällar när solen färgar alla moln röda medan himlen fortfarande är mörk blå, elden bland de sista löven som kämpar både mot frost och vind, de kämpar för att hålla sig kvar på grenen de sitter på. Det likson stannar upp på något sätt. Jag skall faktiskt avastå från att jobba idag. Tänker faktiskt på vad Skatan sa till mig i går. Tar med mig mitt flugspö och går upp till Stentjärn och försöker fånga mig en regnbåge som vi kan ha till kvällsmat. Skiter i allt vad jobb heter.

Medaljernas baksida innehåller ofta rost och grön ärja. I idrottens värld är det tuffa tag som gäller. Tuffa tag som inte får brukas rent praktiskt. Varken av mig, dig eller polisen. Fotbollshuliganer hotar både via telefon, mail och brev, både spelare, ledare och det andra lagets supportrar. På matcherna laddas det upp med droger, sprit och de förvirrade hjärnor som knappt kan stava till fotboll, ställer till det så folk i styrelser tvingas avgå. Den publik som gått dit för att se på fotboll sitter livrädda ihoptryckta på läktaren, livrädda föräldrar med unga barn som vill se sina idoler lira boll vågar snart inte gå på matcherna. De som känner sig hotade och mer eller mindre tvingas avgå, blir utpekade som svikare och ställs inför den undersökande luppen som de flesta sportjournalister verkar leva efter i dag. Huliganerna vågar man inte granska, då kan den egna lilla tryggheten, gömd bakom en Mac på en redaktion bli hotad. Men att kasta skit på ledare och de som frivilligt har gett sig in i leken där de skall ta hand om och fostra andras barn, det är lätt. Idag ger jag en rejäl fot i röven på alla mina kollegor som sysslar med sport. Ni om några borde kunna gå ut och dra ner byxorna på alla de hjärndöda människorna som kallas för huliganer. De som förstör för alla andra, men det vågar ni inte era fegisar. Sitt ni bakom eran pulver latte och lös problemen.
Under tiden råkar IFK Göteborg vinna derbyt mot GAIS med 2-1 då utropas detta som årets match. -Blåvitts stora lyft! skrev man i dagens "gubbkalsong" Jag tycker att det är som en match mot en moped och en Fiat 500, något stort lyft är det inte och jag kan redan nu lyfta min hatt och ropa. Grattis till SM-guldet AIK! Sug på den Göteborgare!

Under tiden så sitter det en ung svensk tjej nere i Los Angeles och ler. Lisa Nordén segrade i den olympiska distansen i Triathlon. Det gjorde hon före amerikanskan Sarah Haskins och schweiziskan Daniela Ryf. Förra månaden säkrade Lisa andra platsen i VM-serien i triathlon efter årets kanonsäsong. Med detta ägnar inte svensk sportpress så många millimeter i bladen. Nej en liten ynka ruta, en spalt gånger 10 cm med en bild, inte större än ett gammaldags frimärke. Fruktansvärt dåligt och en skam för alla som jobbar med sport. Likadant var det året då de svenska dragkamplandslagen blev bäst i världen i samtliga klasser, både bland damer och herrar. Inte ens en sån liten notis fanns om detta. När VM i Stenungsund avgjordes i fjol så hade man en stor bild på sportens generalsekreterare då han badade bastu!!!
Fy fan säger jag bara..
Godmorgon på er...
pappa B