måndag 23 november 2009

..det här vore väl bra i ruskvädret?

..att bara slappa på stranden under en fiskebåt. Höra havets rullande in mot stranden och känna solens varma strålar värma upp den snart förfrusna gamla kroppen. Att stega iväg ner till caféet och ta sig en kopp starkt kaffe och ett litet glas Tibarin. Vilken lycka. Eller varför inte... ..syssla med lite kohandel inne i medinan. Köpslå, prata, dricka ännu mer starkt kaffe. Göra några bra affärer och ändå veta att man blivit uppkörd vilket man gärna tar med ett leende på läppen.
Tunisien är landet som bjuder en svensk turist på massor av känslor. Jag har varit där väldigt många gånger och reser gärna dit igen. Har aldrig drabbats av ficktjuvar, magont eller skumma typer som flera av dem jag snackat med verkar ha råkat ut för. Hotellen har varit toppen, maten utsökt, folket trevligt och vädret strålande. Fast jag är kanske inte så superkänslig som Svensson i allmänhet och turistande gnällspikar i synnerhet.
..det blå/vita landet som i mångt och mycket påminner om "tusen och en natt". Känslan av att vara på en mystisk plats där vaggande kamelkaravaner dyker upp utanför fönstret i hotellet nere i Djerba. Där kamelmarknaden bjuder på de mest spektakulära inslag man tänkas kan. Männens land, där alla caféer är tillägnade männen och de kvinnor som ibland syns där garanterat är turister. Tråkigt tycker jag
Det spännande landet där kvinnorna nästan är osynliga och landet där männen tar upp platserna runt torget och i alla caféer. Landet där solen aldrig sluta skina, och där åsnans rop på lite uppmärksamhet låter som en varulvs rytande i den svarta ökennatten.
Dit skall vi resa för att få lite läkande strålar på vår slitna lekamen. Både du och jag.
pappa B

2 kommentarer:

Britt sa...

Jag har varit i Tunisien en gång för länge sedan men åker gärna tillbaka. Det var verkligen som att komma till Tusen och en natt. Jag följer gärna med :-)

Ala sa...

oh vad roligt! har också varit där!