-Hallå där glöm inte gurkorna!

Det är banne mig inte lätt att vara ålderstigen pappa alla dagar. För det första så ringde telefonen var femtonde minut när jag var på isen, när jag kom hem såg hela lägenheten ut som ett badhus i Turkiet. Inte nog med detta, köket såg värre ut än en koktross vid I19 år 1963. Mitt i röran satt hon, den lilla lärkan. -Vad kul att du kommer hem pappa, bara tre timmar senare än du sa när du smet iväg i morse. Hon höll på att fila sina naglar. Sen fortsatte hon...-Hur blir det med den där lerinpackningen som vi talade om, har du glömt den? Nej jag hade inte glömt den och jag har faktiskt en tub med inpackningslera som kostade en djävla massa hundralappar. Innan jag stack till sjöss idag så hade jag blandat vatten, vinäger och salt i en skål som hon skulle ha till sin hårinpackning. Badmössa eller vad tusan det nu heter, lyckades jag också hitta efter mycket om och men. Påminner om en sådan där baskermössa som kärringarna i norrbotten trädde över cykelsadeln när det regnade ute, bara för att inte bli blöt i röven när de skulle cykla hem från kafferepet. -Jag har plockat undan i badrummet, gjort klart för ett skumbad, nu vill jag bara ha den där leran i ansiktet, glöm inte gurkskivorna över ögonen sa hon och fortsatte fila naglarna.
Jag fick snöra på mig dojorna och knata ner till Lidl och köpa en färsk gurka (jag hatar färsk gurka, det smakar rå fisk). Hon lade sig tillrätta på några kuddar i skinnsoffan, knappade in ett skvalprogram på TV:n och det var dags att kleta in henne. Givetvis var jag väldigt sparsam med leran. Den här lilla tuben superlera kostar mer än en stor djurstaty av Lisa Larsson. Skar tunna skivor av färskgurkan och lade på hennes ögonlock. Bad en stilla bön att hon skulle somna en stund så att jag kunde sätta mig vid datorn och scanna in några negativ (det kommer förmodligen aldrig att bli klart) Var inne scanningen och några gamla bilder från Johannesburg då hon plötsligt hoade till och visade sitt ljusgrå, spruckna leransikte framför mig. Ooops! Jag höll på att skita i byxan! ..som en zoombie stod hon där. Tittade med uppspärrade ögon på mig och frågade; -Är maten klar, eller skall man ligga här och svälta ihjäl? Efter en runda med storstädning i koktrossen så lyckades jag sno ihop någonting som liknade mat. Medan hon pillade i maten (nytvättad i fejjan) så ringde jag och bokade en kryssning med Ånedinlinjen, den flytande pensionärsbordellen. För 125 riksdaler kliver jag på bussen i Göteborg och glider iväg ut på havet. Dansar "Humpa" med fulla finska kärringar, faller halvdöd ner i en hytt närmast maskinrummet och drömmer om stillsamma dagar djupt hemma i Porjus skogar.... Nu skall jag ner under täcket. I morgon blir det nya duster med gubbarna på Surtesjön, herre min je, hur skall detta sluta? Är det någon som vill följa med och dansa "Humpa"?
pappa B