måndag 13 september 2010

Mitt liv bland vackra kvinnor...

..är det många som är avundsjuka på. Jag har sett, hört och fått påskrivet detta under alla mina år som fotograf. Mina närmaste vänner lever med detta och min underbara kvinna som levt side by side med mig de senaste 28 åren (hon modellade själv när vi träffades) har aldrig ifrågasatt mitt jobb på något enda plan. Jag blir kär i mina modeller, lika fort som blixten. Fast det är givetvis inte på riktigt, men vi måste tycka om varandra om bilderna skall bli bra. Vi måste kunna lita på varandra modellerna och jag. De blir lite kära i mig med och jag vet ingen som har så många snabba förälsker i min vänkrets, inte ens Lill-Babs hinner med.
Jag har levt och jobbat med kvinnor i hela mitt liv, jag är en 100%-ig feminist, tror jag. Under tiden som jag jobbade tillsammans med en kollega, Yvonne, så startade vi en sporttidning. Vad handlade den om då? Givetvis en tidning som enbart handlade om damhandboll. Just det. Gäller det fotboll, så var det Nya Mål, numera Marta, ett magazin som bara skriver damfotboll. Jag kan inte svara på varför det blivit så här. Men...jag anser att när vår herre (eller vem det nu var) skapade kvinnan så var han på ett sjutusandes gott humör. Han skrattade och sjöng och tog i så det rök om skägget och fick till denna lilla fantastiska varelse, kvinnan. Sen blev det lite spill över och då konstruerade han oss män. Det kan vi ju inte göra så mycket åt och vi får väl vara tacksamma att han inte passade på och gjorde kvinnorna som han gjorde med räkorna. Då hade vi haft förbaskat lite att göra här i världen, eller hur gubbar.
I mitt förra inlägg oroade jag mig för att jag börjar tappa läsare, nu far väl de fåtal gubbar jag har också åt fanders. Men jag kommer att gneta på här på blogspot även om det bara blir jag och de närmast sörjande kvar på nätet.
Om ni nu tror att jag tänker gå och lägga mig så har ni helt fel. Nu skall jag tota ihop 8 korta texter som skall lämnas i morgon förmiddag. Men lägg er och nana ni och dröm söta drömmar om 7 rätt på V75:an, att den gråhårige, lönnfete gubbe som ligger bredvid er i sängen och låter som en Bolinder & Munktell, plötsligt sprätter upp och blir 25 år igen (överallt).
pappa B

1 kommentar:

Anonym sa...

väldigt vackra bilder!