Han var deppad länge min kamrat där han satt på sin ryggsäck ute på Honasjön och frös. Jag fick fisk redan vid första nedläppet på "hans barndomsgrund" och det enda som lös om gubbaskrället var reflexerna i hans overall. Jag var tvungen att lägga upp min firre i förgrunden för att bilden verkligen skulle få lite extra sting och visa hur deppad min kamrat är. Jag försökte på alla vis muntra upp honom. Sjöng ett par oanständiga ballader, erbjöd mig till och med att han skulle få bära fisken om han önskade. Det gjorde han inte! Men till slut bröt solen igenom och en liten sprattlade Hornasjö abborre landades vid hans hål. Han fick en till lite senare och då blev det annat ljud i skällan - det är antalet som räknas, inte storleken. Jasså annars brukar det ofta handla om storleken men inte den här dagen.(Men han har väl gårdagen i färskt minne, kan jag tro)
Hur som helst vi har haft några gråkalla timmar ute på en sjö. Druckit soppa och ljugit för varandra, det har varit en fin dag i vårt liv. Tur att jag inte satt hemma och såg det svenska fiaskot på 15 kilometer klassiskt i VM, då hade den platta 46-tummarn legat riskigt till. Nu pratar vi mest om den enormt stora ryggsäck som Frölundas Kenta Johansson bär med sig sedan serien startade. Vid varje intervjuv säger han att detta, det skall vi ta med oss tll nästa match. Vad det är han syftar på har jag och "Länsman" verkligt svårt att förstå. Det kan under inga omständigheter vara någonting som har med ishockey att göra med tanke på vad detta lag presterat så här långt i systemet.
Nu skall jag sätta mig i massagestolen för alla leder utom den som borde vara det är stela och ömmar efter kalla vindar och slirande på sjöisen! Hej på en stund
pappa B
1 kommentar:
Det är roligt att se hur ni får upp den ena abborren efter den andra det syns att ni är uthålliga
synd bara att inte gäddorna är hungriga, för det finns väl gäddor i sjön där ni fiskar.
Sigge.
Skicka en kommentar