Nästan mitt emellan Porjus och Gällivare, vid brännvinsmetropoeln Jutsa gick Sigfrid Forslund med magen i vädret. Han gick sakta och efter honom i sakta mak kom familjens collie, King. Dagny for omkring inne i köket för att hålla koll på sockerkakorna som var i ugnen.
Hur och varför paret Forslund öppnade ett Café mitt ute i vildmarken det vet jag inte. Sigfrid var en fd. sjöman som klivit iland och hans historier gick vida omkring hemma i byn. Vi smågrabbar lyssnade och förundrades över denne store mans bravader. När han och hustrun Dagny lämnade jordelivet så tog Sten, alias Purkan över. Tillsammans med sin Vera drev de caféet vidare. Här rultade lille Kent och Kjelle runt och hittade på rackartyg. Jag målade Dagny och Sigfrids två första skyltar i samma veva som jag gjorde skyltar åt Petter Pilto och hans rökeri vid Hapsa och Kronsågen. Ett tag fanns han mellan Porjus och Harsprånget, i en av de stora grusgroparna, fast detta var en mycket kort tid. Driftiga gubbar och gummor i vår lilla by.
Vad som hänt med det lilla caféet idag, det vet jag inte. Jag hoppas att någon driftig Porjus- eller Gällivarebo har fortsatt verksamheten.
pappa B
3 kommentarer:
Tyvärr Besse vi måste nog hem och dra igång det igen. Du är ju ansälld av Fredrik så du får börja så kommer jag när jag får tid. Skulle nog tro att din son skulle trivas där. Fisket är väl inte så bra men bra jakt är det för det är det för det vet jag.
...tyvärr blir det småland och Ödshult för mig. Att släpa sig upp och starta om den tiden är förbi. Får nog leva med ödet att bli torpare i småland. Men...detta är inte fy skam det heller.
Du har rätt jag är ju torpare jag oxå och snart på heltid, hur fan jag nu skall få tid till det.
Skicka en kommentar