fredag 14 september 2012

Nja, speciellt inbjudande ser det inte ut...


Det finns ju aldrig något dåligt väder, bara felaktig klädsel. Detta ser ju inte så roligt ut men om man vänder på det så är det faktiskt ganska skönt att vara ut i riktigt skitväder. Jo, det tycker jag. Men ok, jag kanske inte är som medel-Svensson jag och att ge sig ut i snö, regn och blåst det får ju stå för mig.
Nu är det så att i grund och botten räds jag inte för ett sådant här väder i morgon på Risveden Terrängen. Låt det regna och blåsa, jag skall nog ta mig runt ändå, kanske inte på lika pigga ben som jag hoppades igår, men nog skall jag passera mållinjen uppe på Sjövik SK:s fotbollsplan det tror jag. Givetvis skulle jag haft ett par Icebug skor, men nu är det så att den här gubben med sin fattigpension inte har så mycket i lädret så det räcker till sådana lyxskor. Promenaden kommer med andra ord att ske i ett bar turbo express made i HongKong och inköpt för tre hundralappar hos Deischman här i Angered. Skulle nu inte dessa hålla mer än fram och uppför "Väggen" för dit ska jag, så får jag väl ta dem i handen och gå resten av sträckan barfota, värre än så är det ju inte. Fast då har vi ju detta med tiden igen?
Alla problem inräknade vid usel väderlek, pajjade skor och lera upp till armhålorna gör nog att jag ändå skall hinna i mål innan man går hem för dagen. Eller vad tror du? Startar klockan 11.00 och de stänger målområdet klockan 18.00. Mer än sju timmar kan ju ingen hålla på för att ta sig runt 17,7 km även med 22 backar, tycker jag...fast vem vet. Elitkillarna och elitdamerna de skuttar runt på dryga timmen de...vilken jäkla skillnad.
Skall nog satsa på lite terränglöpning resten av året, lägga om träningen lite nu när jag börjat få lite muskler och blivit starkare och lättare. Kan ju jogga längre och längre efter tappet av de 15 kilo. Kilon som hade etsat sig fast runt akterkapellet och på kroppens framsida. Jag faller ju inte framstupa numera då jag slappnar av, utan orkar hålla mig upprätt. Jag har återsett mina fötter och fröjdepinnen vilket bara det är en seger i all litenhet. Jag hoppas att ni håller tummarna för mig i morgon det skulle kännas tryggt att veta.
pappa B
Skicka en kommentar