torsdag 8 augusti 2013

Tusen tack för alla grattishälsningar jag fick!

Det värmer hjärtat att se att så många grattar det här gamla istadige mannen. Det blev en stressig men väldigt fin dag för mig. Naturligtvis började det hela innan jag vaknade med sång (ingen änglamusik, men ändå) och present på sängkanten, fika med Budapest längd och så drog det hela igång med dunder och brak.
Oach tänk vilket kiv det hade blivit om jag hade haft en svartsjuk kvinna. Inte för alla kramar som kom via mailen, men de två rosorna som kom med bud och en liten hälsning -Grattis och hurra på din 70-års dag. Pôss på Dig,
Önskar Anna!
Vi syns ikväll.


Vilket jubel det bröt ut bland gästerna och jag anade givetvis ugglor i mossen. Förvisso känner jag många Annor men detta var för enkelt. Direkt föll mina misstankar på lurifaxen, gamle kompisen Ingo Pingo i Alingsås för han har alltid ett helt rävgryt bakom örat.
Idag var det dags att ställa sig upp i tidig arla. Kvinnan skulle upp till Stockholm och operera sina ögon. Jag skulle med som stöd. Via ett smärre gatlopp genom stan så hamnade vi hos Proforma och damp ner i en soffa. Nästan i tid.

Nu sitter min lilla lärka i sina svarta solglasögon. Bort har originallinsen i ögat farit och nya multifocala linser från Carl Zeiss har stoppats in i ögonen. Nu har hon banne mig värre optik där än jag har i mina kameror. Det värsta av allt nu kan jag inte fuska i någonting för hon kommer att se som en hök i framtiden. Både på nära och långt håll, det gäller att vara på sin vakt.

Supertåget!'
Vi valde att åka "Blå Tåget" hem och det skall jag säga att här var det service, god stämning och valuta för pengarna. Vi bänkade oss i restaurangvagnen och där servades vi blixtsnabbt av lilla pigga Tina. Kollade menyn och fastnade för Ameriklansk hängmörad biff där vi valde port den buljong kokta potatisen och fick kocken, "Hr Nilssons" specialsyrade grönsaker i stället, gott så in i bänken. Varsitt glas rött och sedan en rejäl bägare irländskt kaffe med massor av grädde på toppen. Trots sugrör så slank den jäkeln ner fortare än vad tåget gick.

Kocken på restauragngvagnen "Hr Nilssons" special *****
En riktig restaurangvagn med vita dukar på borden, riktigt porslin och vanliga glas. Kniv och gaffel av svenskt rostfritt stål, inge vit plast här inte och bara glada miner från personalen. Här har SJ mycket att lära heder åt "Blå Tåget" och vill du ha en trevlig hemresa så välj det näsa gång du skall hem från Stockholm. Därifrån åker man alltid hem.
Nu väntar sängen och upplysningsvis kan jag meddela bara för att reta några av mina värsta fiender att gubben har gått ner 4 kg sedan jag kom hem från Lappland, så de så.
pappa B

Inga kommentarer: