Idag blev jag faktiskt deppad...det var länge sen.

Våran egen lilla Gladiatorutmanare Linda kommer att lämna oss. Hon flyttar ner till Life i Långedrag. Detta är ju för bedrövligt då jag nu missar mina norrländska småsnackisar med henne. Gällivaretös och hela millivippen. Nu skall hon vara PT åt smilande överklassgrabbar med segeltyg i gabardinbyxorna och vi andra bonnlurkar här i Angered mister henne. Skit också!

Nåväl, detta är ju smällar man får ta och som ålderstigen viking klarar jag även detta även om det svider lite i den norrländska själen. Fast vi har ju en liten jänta kvar med Voullerimblod i ådran så lite urskog finns det fortfarande även här ute bland kamelryttarna, tack och lov.
Det har blivit fint som bara den efter ombyggnationen och nu väntar vi gubbar bara på att det nya duschrummet och bastun skall bli klar.


Nostalgin kommer smygande när man ser den här lilla cykeln. För dagen inlindad i tygremsor, sådana som farmor vävde trasmattor av. I första hand tänker jag på grabben när han började trampa runt och på jäntan som var lika ilsken som jag var rädd då hon kastade sig på cykeln och drog iväg. Nu blir det att backa tillbaka bilderna ännu längre och tänka på när en annan var i den storleken så att en sådan här hoj hade passat. Å andra sidan fanns det inte sådana här cyklar på den tiden så dessa tankar raderas ut ganska snabbt.

Har lyckats få ihop ett par tusen steg på förmiddagen och drygt 2 timmar på gymmet. Känns faktiskt i armarna lite extra idag. I kväll blir det full fart ut med gumman, förmodligen en av sjörundorna, förhoppningsvis den som inte är längst. Men vem tusan vet, hon är fortfarande ung och rask min dam så jag får väl bara knyta åt dojorna och haka på, vilket som.
pappa B

En och en halv timme armar, då känns det att man lever....

Det är lite skillnad på salongen och källaren.

...det skulle bli ett lättare pass, men det är så roligt när man väl kommer igång så det är svårt att köra lättare, kortare pass än det vi gör. Min gamle kompis Ingo han kom med en rolig kommentar här om kvällen -Du går på salongen jag går på salonen. Det är lite skillnad, men förmodligen lika roligt.

I eftermiddag hade jag som vanlig Ivan den förskräcklige med mig. Han är seg den gubben fast han är olydig och käkar Hönökaka, tjuväter en potatis då och då och tror att jag inte skall se och få reda på detta. Men se, den här gubben har sina krokar ute och det kommer fram förr eller senare i alla fall.

Nåväl han är duktig och kämpar hårt vilket också renderat att det plötsligt har hoppat upp muskler på hans armar :).
Nu smygkikar han framför speglarna när ingen ser på och ett belåtet flin sprider sig över hans ansikte. -Kolla, säger han till mig, det här har aldrig funnits här förut.
Idag var det lilla Fransiska (stavar det förmodligen helt annorlunda) och lilla-Lycksele som var på plats. Två riktiga favvo-ärtor som redan sett till att det här två gubbarna trivs. Efter dagens pass hoppade jag faktiskt in i "käring-grillen" i 23 minuter. En för mig oändligt lång tid att ligga still som i ett korvbröd medan värmen stiger. Jag lyckades och snart ser jag ut som de andra somalierna i Angered. Den förskräcklige kan ligga där hur länge som helst. Han har vana från sommaren då han gräver ner sig i sanden borta på Amundsön och ligger där och kollar på tanterna som badar.

En stor och fin reception möter en på Salongen, kul.

Efter en dusch och en kort stund i bastun var det dags att dra hemmåt. I morgon kör hela gänget sitt morgonpass där det i första hand står förbränning på programmet + lite mage också så att skinnet följer med när vikten sjunker. Vore ju ett rent helvete om man försvann en aning men hade en hel ICA-kasse med skinn kvar som sladdrade runt kalsongerna.

Visste ni om att det finns 300 som heter Frideborg här i landet och att de har namnsdag idag? Nähä det var som fan, det trodde jag att alla kände till. Men du som tassar fram som lilla-Fridolf och vattnar blommorna och stryker dina skjortor själv har någon grattat dig då? Nähä konde ge mig fan på detta med. Ändå finns det bara 100 som har det som tilltalsnamn. Totalt är det 800 som har namnet i passet. Jag hoppas i alla fall att några av släktingarna till de Fridolf som existerar har gett dem ett nytt förkläde och nya tofflor. Färdig tjafsat om detta.

En som hade tofflor men inte smög omkring i dem var den 3,5-årige prinsen Tsai Tien som blev kjejsare av Kina när hans kusin Tongzh fällde ihop vingarna. Förlåt, armarna menar jag. Detta hände faktiskt den 12 januari 1875 om någon skulle komma på att fråga er om detta.
Nu tänker jag ta mig en litet kvart i massagefåtöljen och slötitta på TV. Ni får ha det så syns vi nog i morgon. Kvinnan är på hemgång också så det gäller att rätta till mattorna och torka av bordet.
pappa B

Idag orkar man inte vifta och säga hej till publiken...

Snacka om kommande träningsvärk. Idag var Ivan den förskräcklige och Ex fotbollsproffset, Hr J tillsammans med mig uppe på salongen i Storås. Ja, jag kallar Lifes gym för salongen för det är stort ,ljust och har massor med luft. Ett riktigt grymmepass där det nästan smakade skit i munnen mot slutet men just nu känns det rätt så skapligt förutom att axlarna inte vill putta upp armarna tillräckligt långt och att det är kämpigt att sätta sig ner något så närt normalt utan att bli ännu rynkigare i ansiktet. Men jag lever.... När jag skulle gå hem mötte jag Kenneth, chefen för anläggningen uppe i Storås. Han stirrade på min svarta utslitna ryggsäck med Sportlifes logga på sidan. -Vad fan är det där för väska? En sån kan du inte gå omkring med sa han och vips var jag ägare till en skinande ny Life rygga, hur läcker som helst. Jag bugade och gick ut i regnet. Nästa pass skall jag ta på mig en av mina gala T-shirt och ställa mig framför honom får jag se var som händer ...


Efter gymmet åkte jag upp till Stenkullen och blev bjuden på tårta, en Serbisk modell så där rök alla bortsprugna kalorier och ersattes av dubbelt så många nya. Givetvis var det den trevlige bilhandlaren Emil på Motorgruppen som bjussade. Hela tiden med ett flin i fejan för att han såg mig närma sig hans matchvikt.

När tårtkalaset tog slut var det dags att träffa den vackra och mycket duktiga konstnärinnan Kattis Palmnäs i hennes tillfälliga alteljé i Floda. Vi hade en mycket trevlig pratstund innan gubben hennes kom och hotade mig med en spikpistol. Den lilla ärtan skall ställa ut sina verk nere på Nääs fabriker den 19 och dit måste du åka omdu gillar färg och stora tavlor. Här tar hon ut svängarna och med en fantastisk mix av både hårda och mjuka linjer, fantastiska matchningar av färgerna så får hon sina målningar att förmedla både ett erotiskt uttryck och en påminnelse om tiden då den vackra grafftitin låg på topp. Med andra ord -djävulskt vackra bilder producerar den här damen och missar du detta så skyll dig själv. Du kan ju gå in och tjuvkika på hennes hemsida där några av hennes verk finns ute. adressen är; www.timstiger.blogspot.com.

Nu tänker jag anträda bingen som går att fälla ihop, en mycket finurrlig konstruktion där jag om jag vill vara ifred på morgonen kan fälla ihop huvud och underdel så att kvinnan blir kvar där. Det ser myckert roligt ut när hon ligger ihopfälld som ett enkel V mellan madrasserna och det sätter en sjuhelvetes sprutt på henne när hon väl kommer loss. Nu går jag och lägger mig och jag kan ju förtälja att det är jag som har hand om fjärrkontrollerna. God natt.
pappa B

"Kärleken är som en duva. Håller man den för hårt kvävs den, håller man den för löst flyger den bort."