Visar inlägg med etikett snökaos. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett snökaos. Visa alla inlägg

tisdag 9 november 2010

Men se det snöar, men se det snöar, det är fördjävligt hurra!

..trots uppväxt mer eller mindre i en snödriva så är jag inte speciellt förtjust i flingorna. Använder flingsalt när jag lagar mat, dit sträcker sig kärleken till flingor. I morse fladdrade dessa små vita kalla tingestar omkring runt snorhornet på mig och jag kurade ihop mig inne i Ullaredsjackan så gott jag kunde. Fick en extra kick när jag såg vår SUV på parkeringen, fyrhjusdriven med all teknisk utrustning ger den mig lite extra hopp inför stundande is- och snöhalkiga västkustvägar.
Dessvärre så ligger snön lite längre här upp i Angered, nere i Göteborg var det bara slask på vägen och att hasa runt i det gör ingen människa glad, inte ens -Sveriges gladaste man-, drog på munnen. Nu är man ju ändå förberedd på att detta skall komma, det gör det ju varje år (det är bara stadens styrande som överraskas)så att tagen på sängen det blir vi inte. Fast medge att det rycker i reslusten då man läser att det är 28 plusgrander på Kanarieöarna? Väderlekstjänsten har gått ut med klass 2 varning så tag det försiktigt i kväll/natt.
pappa B

lördag 20 februari 2010

Snökaos i stan och fint fiske i snöstormen...

..vi bor på tredje våningen och så här såg vår balkong ut för 10 minuter sen. Har frågat Poseidon om jag kan få låna en snöskyffel så jag kan få bort snön innan balkongen rasar ner till grannarna. Vi får se vad som händer? I värsta fall får jag väl köpa en egen.
Dessa två djupingar är mina fiskekamrater. Länsman Fredriksson och Willy MacMyra är riktiga fiskare, alla kategorier och riktigt goda vänner. De som suttit ute på isen med oss har säkert undrat om vi har alla verktyg i verktygslådan. Det ges och tas både från höger och vänster samtidigt som vi naturligtvis löser alla världens problem på mycket enkla sätt. I går var det riktigt skitväder, men detta existerar inte för inbitna vinterfiskare. Vi trampade ut på Surtesjön och Länsman Fredriksson fick spåra (han har de största fötterna)jag som är yngst jag gick sist och tittade på utsikten. Med andra ord kan man säga att jag går i deras fotspår, sen får de säga vad de vill.
..eftersom det är tungt att gå först i djup snö så tvingades Länsman Fredriksson till en snabb streeptees ute på isen och dimman som lade sig över sjön när han drog upp blixtlåset i flytoverallen påminde plötsligt om en sen höstkväll med vakande fisk. ...lika förvånad blev han då det plötsligt högg och han lyckades med mycket slit och ryck landa denna fina abborre på 460 gr. Ni ser förskräckelsen lysa i hans ögon! Troligtvis låter han någon konservator i stan stoppa upp den och ha den på sängkammarväggen.
Nu kommer kvinnan med en snyskyffel så jag skall ut och försöka rädda balkongen.
pappa B