onsdag 16 juni 2010

..resan går vidare.

Fick oväntade uppgifter under gårdagen som tog all min tid i anspråk (det är inte ofta det händer nu för tiden) Sen, med handen på hjärtat kan jag i ärlighetens namn inte förstå varför 22 högt betalda utövare jagar runt för att försöka sätta en fotboll i motståndarnas mål. Dessa herrar skulle ju kunna köpa sig var sin boll och fan vad mycket roligare det skulle bli att få se vilka som fick sina bollar i mål. Nästan en hel nation sitter nu och stoppar i sig ostbågar och pimplar öl (jag dricker wirre) Håller fortfarande på Argentina, de blir världsmästare 2010! Ja, ja sluta tjata om Spanien och Tyskland, jag skiter i vad ni säger. Segraren är redan klar!

Livet i Tyskland gick vidare och jag måste bara (mest för grevens skull) lägga ut den fantastiska soppan och desserten som vi fick innan vi slöt våra ögon till vågornas kluckande i båthuset. Varmrätten, torsken den har jag redan prisat till himmelska höjder.
....i en lagomt kraftig kalvbuljong hade man lagt spritsade bönor och små bitar av röd chili. Lätt som en plätt och gott av bara den.
..titta och njut! Här behöver vi inte någon förklaring det var godare än det ser ut och hade jag inte uppfostrats hårt hemma i Porjus hade jag begärt påbackning av en portion till. Men.. nu är det ny dag och digert program att följa. Först åkte vi till Gods Reischvitz där vi skulle träffa släktingar till "mannen med lust att gäva" alias Baltazar von Platen. Mysig gubbe tog emot och vi blev bjudna på sur äpplesaft av gumman. Hårda nötter och lite förklaringar om släktens samlade trupper i stort sett över hela Europa. En makalös grodsymfoni bjöds vi på utanför huset. Har aldrig upplevt ett sådant oväsen från en samling grodor... Ett strävsamt gammalt par, nej tusan, nu tog jag i så att jag blev svettig. Ett trevligt par, det räcker att säga om herr och fru von Platen. Jodå, de åker efter Göta Kanal ibland...Helpension givetvis!
Prora regnade bort och lika bra var väl det. Tittade in och lyssnade på en grupp ungdommar som skall försöka sätta sprätt på den 4,5 kilometer långa hyreslängan. Lycka till säger jag bara..
Vinrött i solen och brunt i skuggan. Spyker(har ingenting med Saabs nye ägare att göra)ett ovanligt slott med en ovanlig "slottsherre" eller "slottsdet" kanske är mer riktigt. En av de mest beryktade ägarna till detta slott var den svenske generalmarsalken Carl Gustav Graf von Wranger. Några spår efter den gubben såg vi dock inte. Nåväl vi käkade i slottets restaurang där man förberedde sig inför ett sjutusandes kalas. Rundvandrade och åkte sedan vidare ner till Sassnitz för att trampa el-bikes.
Detta mina vänner är morgondagens melodi redan idag. Dessvärre fegade jag ur själva cyklandet. MAgen skrek och jag promenerade in till centrum för att hitta mig en bratwürst i stället för den usla fisken på slottet. Men...min domarkollega Bertil gjorde en genomgående test av el-cyklarna och delgav mig vissa resultat efter avslutad färd. Vi kommer även att planera in någon form av cykeltur på dessa, enligt honom mycket bekväma och trevliga cyklar någon gång framöver.
Längst fram på bilden står guiden "Mannen som aldrig andades" och försöker bestämma vilken pedal som han skall börja med. Alla kom tillbaka till ruta 1 utan skavanker och jag fick min bratwürst så ordningen var återställd till 100%. Nu skulle det åkas båt och med regntunga skyar och småduggande så gled vi ut på havet det grå för att beskåda Rügens berömda kritklippor från sjösidan. Återkommer med detta lite senare i dag...
pappa B
Skicka en kommentar