måndag 21 november 2011

Bönor är min passion...

Det har det alltid varit och är det fortfarande. Bruna, vita och en och annan gul böna har passerat mitt liv. Upphämtade på olika ställen i vår föränderliga värd. Ända fram till dagen då jag träfade min verkliga superböna. Hon stod där bara i en modeboutiqe på Österängen mellan Jönköping och Huskvarna. Detta hände för 30 år sedan.
Numera hämtas bönorna hem från grönsakshandlaren här på torget i Angered, kinesiska affärer och ICA, Bönor både högt och lågt. Ärtor med för den delen.
Detta kallar köttinpackarna på ICA i Angered för "Skivor av rostbiff"? Tycker ni att det liknar skivor? Jag gör det inte, men all min träning på Sportlife har gjort att kraften i armarna ökat, säkert med 100% så jag bankade till köttstrimlorna och fixade min lunch i alla fall.
Lade dem i en marinad med finhackad vitlök, dubbelt så mycket olivolja spetsad med citron och svart peppar.
Strimlade och stekte bondbönor och solrosfrön, splittade en rejäl portion med sojabönor och istället för vitlökssmör som jag hade tänkt till lövbiffen jag planerade att köpa (på tok för stora förpackningar) så rörde jag ner två rågade teskedar med frysta asiatiska kryddor i resterna av lite creme F som jag hade i kylen. Små tomater, mitt signum och saken var biff.
Vem tusan behöver potatis, ris eller makaroner då man har grönsaker? Ett stort glas kranvatten och gubben mår som en näktergal på en aspekvist.

Min lilla jänta, "Prinsessan" var deppad igår. -Pappa, nu är Lasse Brandeby död, nu blir det inget roligt på TV längre! Hon var en av hans stora fans och hon röstade i smyg på honom varje gång under Let´s dance. Julkalendrarna och Rena rama Rolf var deras favvoprogram då de rullade i TV-rutan. Jublet visste inga gränser när han fick sin silversvans i julkalendern. Hon var verkligen sorgsen över det tråkiga beskedet att Lasse Brandeby inte finns längre.

En positiv händelse mitt i alla tråkigheter är den att sosse-clownnen Juholt inte har lämnat in en enda reseräkning sedan det uppdagades att han spelade med falska kort. Tidigare låg hans reseräkningen på 15,000 kronor i månaden. Dubbelt så mycket som jag och många med mig har i pension. Tänk vad staten kan spara om bara de grävande journalisterna förses med spadar.

Styrkepasset är avklarat, lunchen likaså och jag skall ta 30 minuter i massagefåtöljen. Efter detta blir det den långa rundan runt Mölnesjön och Rannebergen. Dagen är därmed räddad. Kanske jag droppar in här med lite svammel innan jag går och lägger mig. Ha de, som norrmännen sier.
pappa B

Lyckan ger många vänner, olyckan jagar bort dem alla.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Att Juholt går dåligt lämnar ingen ledsen men att Kurtan är borta är desto sorgligare ! Järnberg

pappa B sa...

Hej lille Danne, allt väl med gubben uppe i pansarstaden?
Jo att Lasse Brandeby försvunnit är inte bra. Att Juholt sprätter omkring och skiter i postlådorna är ju bara bra så blir vi snart av med honom.