Vi stannar kvar i Bordeaux en dag till eller två?

.. det är svårt att skiljas från den här delen av Frankrike. Här har man allt det goda samlat under en och samma hatt. Mat av alla de slag, kultur och så vinerna. Detta druvornas nektar som kan få vilken surgubbe som helst att plötsligt se världen i en ljusare färg. Här har vi det röda vinets landskap, fast en liten vit favorit hittade jag allt. Château La Rose St-Germain, ett torrt vin med myckt arom där blommor och lime har stor betydelse. Det gick några flaskor av den här vita damen måste villigt erkännas. Fast den luggslitna och kärva Château de Seguin där plommon och gräs dominerar passar under dagens alla timmar, den saken är klar. Ett glas tempererat Merlot de Bordeaux är inte heller fel. Där kommer aromen av blåbär med spets av lakrits att få en kvinna att himla med ögonen.
...kollegan Fuhrman från Skellefteå, en mycket duktig resejournalist, även han med hela världen som arbetsplats skriver in sig i gästboken i en av de större vingårdarna. En glad och trevlig prick som det alltid är roligt att kampera ihop med under våra pressresor. Ja, vi talar ju samma språk också, västerbottniska och norrländska är närbesläktade.
Efter lite promenader runt på några vingårdar var det dags att ta sig in till centrum. Branta stenbelagda gator klassiska franska hus och leende människor gjorde dagen fulländad. Liksom de två gubbarna som satt på samma plats, alla tre dagar under vår vistelse i staden. Jag hoppas att de gick hem för att äta och sova i alla fall.
den ene gubbens röda skor blev på något vis ett landmärke under våra promenader efter "arbetstid". På den här sidan av Frankrike drabbas vissa områden väldigt hårt av väder och vind. Speciellt då havet stiger och det blir som en sjö bland husen och gatorna närmast stranden.
..många familjer, mammor med barn, tanter och farbröder, gubbar i min ålder åt sin lunch nere på stranden. På kvällarna var det alltid folk som festade, dansade och sjöng och närheten till vattnet avspeglade sig även på befolkningen och utbudet i vissa affärer. Hur som helst så finns det all anledning att välja Bordeaux som ett semestermål. Paris hinner man med under några dagar, sedan blir resan till Frankrike så mycket intressantare om man väljer några dagar i en annan del av landet. Gå nu och lägg er. Ni kan inte sitta uppe halva natten som jag. Vi skall ju upp före klockan sju i morgon vet´ja.
pappa B

I helgen har jag syndat av bara den!

Hu jeda mig, jag vet inte om jag skall berätta detta, fast det kommer kanske fram ändå. I går blev jag för första gången sedan jag började med LCHF, toksugen på potatis. Har inte känt någhot sug efter knölarna förrän igår. Jag bara måste ha mandelpotatis. Rusade ner till ICA och fick tag på en påse med små, pyttesmå mandelpotatisar. Kokade alla och både kvinnan, trollen och jag åt under andaktsfull tystnad. Idag stekte jag upp de stackare som blev kvar och nu har spärren slagits på igen. Inget bröd, ingen potatis, ris eller makaroner.

....åter till Frankrike och Bordeaux.
här var den lilla restaurangen där vi skulle käka skaldjur och fisk. Av någon konstig anledning har jag väldigt lätt att komma överens med kökschefer och restaurangägare, stjärnkockar och andra celeberiteter i matbranchen. Så även denna gång och det tog inte många minuter innan både kökschefen och restaurangärgaren stod vid vårt bord. Jag tog bilder, gestikulerade och njöt av den franska kokkonstens alla små hemligheter.
.. En av oss klarade inte av skaldjuren så han fick en makalös firre iställeet. Alla slevade i sig under tystnad det var bara suckar och sörplingar från skaldjur och vin som hördes.
Efter maten skulle vi bege oss ut till ett träskområde, där man under några år försöker återställa marken som den var innan exploateringen av nya områden förstörde stora delar av den. Det första vi såg var vildhästar, granna djur som strövade fritt på det stora området. Pelikaner och storkar fanns det också gott om. ..efter en timmes promenerande och hoppande på tuvor och stenar så kom vi fram till havet. Där såg vi leverantörerna till fiskrestaurangen stå ute på piren och fiska. Några fick fisk andra inte. Precis som här hemma på Surtesjön.
..nu tänker jag gå och sätta mig i skinnsoffan och krama om gumman en stund. "Skogarnas Konung" är orolig för starten i sin nya skola och det kan man förstå. Att ha genomlidit nästan en hel termin mitt ibland gangsters gör inte självförtroendet starkare, och han räds att det skall bli lika eländigt i den nya skolan.. Återvänder inom sinom tid till denna teater.
Godernatter
pappa B

Bordeaux inte bara vin...

Nej minsan, här testade vi några av världens förnämsta ostronodlares delikatesser, vi red på några av de finaste galopphästarna i Frankrike och vi åt och givetvis rann det ner åtskilliga glas gott vin under den här trippen. Häng med en stund får ni se...
Ja red är väl att ta i. Det var bara ägaren till det enorma stallet och ridskolan en av Frankrikes bästa störtloppsåkare som red, vi andra åkte med. Jag hade som vanligt oturen att få klättra upp på en riktig krutdurk. Innan vi kom iväg så dansade han balett och jag kände mig som Hopalong Cassidy där jag klamrade mig fast i sadeln. Alla kamrater förfasade sig över den vilda kusen och skrek att jag skulle byta häst. Inte ägaren, han log lite i mjugg. Tillbaka till stallet så fick vi förklaringen av en av skötarna. En liten pigg rödhårig och fräknig danska. -Du charmade hans fru under middagen igår och fransmän blir lätt väldigt svartsjuka, sa hon och skrattade glatt. Ok, vi dansade ganska tätt vid några tillfällen, hans fruga och jag och hade jag för det första vetat att det var hans fru och att karlsloken skulle bli svartis hade jag struntat i dansen. Fast hans hustru var fan så mycket mjukare och vackrare än hästaskrället jag hamnade på.
Här har vi hamnen för den ostronflotta som producerar några av världens förnämsta ostron. Inga stora otympliga farkoster utan små smala nätta båter. Givetvis fick vi provsmaka tillsammans med ett gott vitt vin och det var nog tur att middagsfesten och ridningen kom före ostronprovningen annars vete i tusan hur det hade slutat...
Filpe Gasaue, en av de stora ostronmästarna öppnade ostrona lika lätt som jag skruvar av hatten på tandkrämstuben. Snabb, skicklig och säker försåg han oss med detta havets erotiska slemdjur. Vi mumsade på och skvalpade i oss det svagt mousserande vita vinet. Promenaden bort till den väntande minibussen blev inte helt spikrak, det kan jag lova.
Färden fortsatte nästa dag ner till Normandie. Där såg bilden annorlunda ut i dag än under dagen-D. Då landsteg militären, idag var det brädseglare som tagit stranden i besittning. Tunga vingslag lade sig dock över pappa B en stund när tankarna gick till alla de soldater som offrade sina liv på den här stranden.
Nu är det dags att vila kroppen mot madrassen och jag kanske fortsätter en stund till i morgon. Sov så gott ni som funderar på att gå till sängs.
pappa B