Pakkobäcken och renar på vägen...

Lilla skånska Monne och även Porjusjäntan numera en skorrande liten steppmamsell for som yra höns när renarna dök upp på vägen. Vi tog en sväng ner till Pakko för att visa den vackra stenbron innan vi drog en sväng till Jokkmokk och suovaskalaset i Vaikijaure. Denna bro är den idag längsta bevarade stenbro som tar tågtrafik. Ett mästerligt bygge och jag förmodar att eftersom den är självbärande så räcker det med att man plockar bort en sten så brakar hela bron samman. Här i bäcken fiskade jag ofta som liten.

Suovas serveras

-Varsågod, ägarinnan till Restaurang Fjällglimten i Vaikijaure serverade suovas till oss hungriga. En helt fantastiskt fin sådan gjord på kallrökt innanlår från renkalv där man först drar bort den tunna hinnan som täcker köttet. såsen, hemlig givetvis men himmelskt god och så en stor Norrlands Export på detta då kan man stå i givakt och äta. Berit som inte äter renkött (avskräckt när hon såg renslakten som liten) valde rökt röding på planka och det gick inte av för hackor den heller
 Här stannar Inlandsbanan två gånger först på morgonen för de resenärer som skall söderut och sedan på kvällen för de resenärer som är på väg norrut. Stället var en av de två som toppade min matlista under resans gång.

Det andra var Bergmans Fisk & Restaurang i Vilhelmina, där jag käkade både på upp och nedvägen. Först en supermäktig räksallad och sedan på vägen hem en liten spännande räkbakelse (längtade lite efter Västkusten förmodligen).
Vi stannade till vid Akkas kraftstation och fick lite vattenstänk på oss och begrundade Bengt Lindström och Lars Piraks ( min slöjdlärare ) granna konst.
Sedan gav vi oss iväg till Jokkmokk för att snurra runt en stund. Fikade och hade en trevlig timme där gamla bilder fladdrade förbi innan vi återvände till Porjus.



Några renar bjuder jag också på. Mest till Berit och Monne. Kormen går hårt åt renarna och de har det banne mig inte lätt. Här är en härk på vägen mellan Ligga och Pakko och sedan ser vi en grupp som söker lite vind ute på golfbanan i Porjus. Ganska exotiskt för golfspelarna att rätt som det är stöta på en ren. Vad är då en liten gås i skåne att komma med?

Snart börjar jag återresan ner till Göteborg.
pappa B

                                                                                                                     

                                                                               

Jakten på Jokkmokks Korv har inletts...

Landets godaste korv tillverkas uppe i Jokkmokk på Jokkmokks Korv & Rökeri AB. Den som aldrig har smakat den har aldrig ätit riktigt god korv. När jag växte upp så hade de en medvurst, en stor bamsing som man alltid köpte efter dansen (om man missat raggningen) av "Korv-Inga" en legend i Jokkmokk. Det kallades för "Parisare" och det var denna fantastiska medvurst på ett grillat bröd och massor av senap. På den stod man sig hela resan hem till Porjus.

Deras falukorv är ett måste när jag kommer hem och givetvis så hade jag en bit med mig hem efter årets tur upp till verkligheten. Nu håller jag på att jaga runt för att se om det inte finns någon kvalitetsmedveten handlare som säljer denna delikatess. Vet du kanske om den finns här. Har kastat ut lite brasklappar på deras FB-sida så jag hoppas att jag får ett positivt besked inom kort.
Hittar jag deras Falu så kommer detta att bli en stående korvdag i veckoplaneringen här hemma, den saken är klar. Tyvärr hittar jag inte bilden på "Korv-Inga" som jag har i mitt arkiv någonstans men om den dyker upp så skall ni få se på tanten som räddade oss grabbar många nätter i Jokkmokk den tiden då det begav sig. Lånar en bild från deras FB-sida jag hoppas att detta inte gör något.

Nu svammlar jag i radion igen...

...jag har fått detta med Rallarmarschen lite på hjärnan jag. Men vadå, det är ju en historisk, fantastisk promenad genom en del av den Lappländska vildmarken så det tror farfar att jag gillar den. Den utspelar sig på min hemmaplan!

Tycker att det är så roligt när mer och mer folk skriver på vår facebook-sida att de skall komma upp och gå. Tänk vilken fantastiskt fin chans för alla er som är lite friskusar och aldrig har varit norr om Borlänge. Här öppnar sig årets möjlighet att gå en historisk vandring mitt i den norrländska taigan och samtidigt få se pionjärbyn Porjus.

Dagen efter ser man vattensläppet på Fallens Dag, ja ja jämför inte med Trollhättan, här snackar vi verkligen om vatten! Vill man så stannar man ett par dagar och hinner med en tur upp till Stora Sjöfallet, man kan ta en sväng in till Gällivare eller titta in på samemuséet i Jokkmokk.
Idag tog jag en vilopaus då mina kompisar på gymmet tycker att jag kör lite för hårt. Du orkar nog inte gå 4,4 mil om du bygger på dig mer muskler säger dom. Vad tycker ni, skall jag satsa på lite mer förbränning i stället?
Fast jag har ju hört att kvinnorna gillar stora muskulösa grabbar. För ett halvår sen var jag stor och muskellös.

pappa B