En resa på rätt sida av landet...

Ni får säga vad ni vill. Gnäll, skäll och gorma, men Inlandsbanan och Inlandsvägen är de vägar man skall välja om man vill norrut. Då får man se massor av små fina ställen och inte bara bensinmackar och stenhotell. Inte behöver man stoppa i sig plastförpackade dubbelmackor och pulvermos heller. Här kan man äta sig mätt på riktig mat. Har man brådis, stanna då hemma eller ta flyget!

Rökt röding från fjällsjöarna, riktig röding med rött kött och inte fiskdammsfiskar som är lika bleka som mig.

Renkött, Jokkmokks-Falu just name i´t. Mandelpotatis så god att till och med jag som lagt av med potatis gärna klämmer i mig ett par med riktigt smör.

Trodde att detta skulle bli den sista resan hem på lång tid, men detta fökastades direkt. En av de kamrater som följde med mig hem, Lasse, förälskade sig i byn blixtsnabbt och det tog inte mer än en dag, vid vägen där de som gick årets Rallarmarsch passerade innan han hade bestämt sig för att han och jag skulle gå den kortare varianten på 2,3 mil (den tyngsta, men skit samma) nästa år.

-Du kommer ju hem från Spanien över sommaren så då åker vi upp igen, sa han och flinade. Så får det bli, jag ökar träningsdosen nere i den spanska solen och kommer hem nästa sommar igen..

Han och jag avslutade årets hemvändartripp uppe hos Taimi och Björn med gofika. Ett trevligt avslut där vi även hade nöjet att få sen byns tuffaste gräsklipperska med kepsen på sne, Birgit slet som ett litet djur för att finputsa både uppförsbackar och blomrabatter ute på tomten. Hon han i alla fall med att fika med oss och skälla lite på mig...

Tack för den här gången mina medföljare och alla vänner hemma i byn. Nu vet ni att om gubben är frisk och kry så kommer han hem nästa år igen och Lasse han hänger med :)

pappa B

"Att gifta sig är som att fånga en loppa med tårna"

Idag startar Rallarmarschen....

Just nu har minst 50 tappra promenerare startat vandringen från Gällevare till Porjus och om en timme sticker lika många iväg från Stubba hem till byn. Det längsta sträckan mäter 4,4 mil och den kortare fast det tyngsta mäter 2,3 mil. Har dålig koll på hur många Porjusbor som traskat iväg, men det lär vara minst ett halvt dussin vackra systrar och systerbarn som i snabb takt ger sig iväg ut på den långa rundan. Systrarna Mickelsson är outstanding och jag skall se om jag kan få dem på bild senare i dag. I kväll rockar hela byn loss nere på festplatsen.

Här ser ni det hus där jag växte upp från ruta ett fram till 1960 då jag fladdrade ut i världen. Då var det gult och med sämre fönster, idag står det tomt uppe på sin backe. Riskerar att bli ett spökhus om man inte fått de sålt. Vi, min mamma, pappa och jag bodde på övervåningen och min mormor och morfar bodde där nere. Det fanns en gammal moster som också hade ett rum på nedre våningen. En elak typ.

Då detta lär vara min sista resa upp till byn så passade jag på att föreviga det. Kommer ju i fortsättningen att åka åt det andra håller, ner till solen och värmen. Har liksom ingenting mer att göra här hemma, känner att det får räcka med Porjus för mig. En sista sida får bli skriven och så vänder jag blad.
Givetvis kommer den lilla byn här uppe i norr alltid att finnas kvar i mitt hjärta, det går aldrig att rucka på. Min kvinna och mina barn har varit här, nu har mina kamrater också sett "platsen" där allt startade så nu räcker det. Får väl skriva ett bättre farväl till byn när vi kliver på Inlandsbanan påväg söderut klockan 08.20 på tisdags morgonen...
pappa B

Måndag denna härliga dag!

I fjol dansade Pridegänget med i Hammarkullefestivalen. Var fanns de i år?

Tänk er att ha en hel dag till förfogande bara för att planera allt man inte kommer att hinna med att göra. Att kunna strossa omkring här hemma och bar skjuta undan den ena efter den andra arbetsuppgiften som dyker upp. Fast jag har en sak att uträtta innan friden lägger sig över de fyra rummen och köket här i Angered. Jag måste bära ut soppåsarna!

Svenska handbollstjejerna åkte på pumpen mot Polskorna med tre bollar. Det var inte bra och gjuter inget mod i de svenska spelarna, inför det stundande EM på hemmaplan här i Göteborg. Fegade du ut Hr Kindvall eller vad var det som gick snett? GAIS vann i helgen, mot Asyriska, ett brötegäng på plan, heja makrillarna.

Jag har fryst mitt gymkort i två månader så nu är det bara promenader ute i det fria och lite lyftande med hantlar här hemma som gäller. Om tre veckor skall jag vara toppladdad för att promenera mellan Gällivare och Porjus. Mitt bland björnar och hjortronmyrar kommer gubben att sväva fram. Förhoppningsvis rasar några hundra kalorier bort från airbagen och benmusklerna får sig en extra kick framåt. Har som mål att komma fram på runt 8-9 timmar. Hoppas att detta går att genomföra. Naturligtvis skall jag blogga under resans gång och kanske även sända direkt från Radio Garderob. Vi hoppas på det i alla fall.
Passa på nu och mys för i morgon är det tisdag
pappa B

"På rullande sten växer ingen mossa"

Olli kämpar på nere på gymmet och vädret håller måttet

...och själv går jag omkring och kraxar som en snuvig skata. Men...det blir bättre. Idag skall jag och junior åka ner och se om han kan få rätta till gipset på hans hand. Det verkar inte vara ok, så doktorn får väl kolla upp det hela. Mölndals Akuten är det som gäller.

Oroar mig mest för att formen faller och tiden fram till promenaden hemma i Porjus blir kortare och kortare.  Tror ändå att jag skall kunna vässa den lite den sista månaden. så pass att jag i nalla fall tar mig runt utan allt för stort besvär.
Risveden Terrängen går ju inte före september så tills dessa skall jag nog hår återfått så pass att jag kan hålla min målsättning att gå de tuffa 17,7 kilometrarna under tre timmar. Skam den som ger sig.
Sedan får jag se hur det blir, skall jag knata Göteborgsvarvet nästa år eller inte. Står jag över kanske det aldrig blir gjort och det skulle kännas fint att ha gjort det. Bara för den sakens skull.
pappa B

Det blev 8,4 kilometer i högt tempo...

Skrynklig och fårad som en grusväg mellan Gällivare och Porjus men ändå i ganska gott trim. Nu laddar gubben upp för dagens promenad. Jag fick ihop 8,4 kilometer den mesta delen med ganska tunga uppförs backar. En timme ganska exakt tog det och detta är nog på gränsen vad gubben mäktar med. Å andra sidan blir det nog svårt att klara årets Rallarmarsch på 9 timmar i den form jag är nu. Känner att jag får nog lägga på en timme till, lite drygt.
Risveden Terrängen skall jag nog fixa under tre timmar hoppas jag.
Just nu har jag lite problem med vänsterfoten och jag behöver sannerligen ett par nya skor som jag hinner promenera in före den 6 juli.
Frågade några skoföretag om jag kunde få ett par skor av dem, testa hur de fungerar och ärligt berätta om hur de känns. Både negativt och positivt, men ingen av dem vågar satsa på den här gubben. Fegisar är de hela bunten. Förmodligen är de rädda för att skorna inte skall hålla och då får de ju dålig resumé. Det kan ju inte vara 1500 riksdaler i utgifter (skorna tillverkas i Taipei och kostar max 75 kronor in) , som avskräcker de stora drakarna..de är nog rädd för eventuell kritik. Skippar gympasset kör 3 x 30 sek med plankan här hemma och en vända med hantlarna, det får räcka för idag.

Dagens lunch blev lite sen på grund av min promenad men jag fixade ihop en sallad på rykande färsk vitkål, vitlök, lite olja och varma soya bönor, syltlök och en nypa salt. Till den hade jag en rejäl bit med Ungersk Paprikakorv, lika fet som den som skulle äta den. Kranvatten är nästan obligatoriskt för den här gubben.
 Skall börja lägga in lite stilla jogging i mina snabba promenader så att jag får upp flåset lite bättre. På gymmet är det bara mage och rygg som piskas. Känner att ryggen måste förstärkas inför långpromenaderna i sommar. Mina små damer kommer hem från Kungliga Hufudstaden strax efter klockan 23 och då skall gubben så på plats med öppna bildörrar, göra honnör och skjutsa hem trollen. Här är det ordning skall ni veta. Som tack för hjälpen blir det en puss av gumman och i bästa fall ett ganska snällt -Hejsan pappa av den lilla prinsessan.
pappa B

Lugn promenad och stillsam afton väntar....

Glad Påsk! Idag är det man skall ropa ut detta fjant. Påskafton är idag inte igår eller i förrgår eller så fort affärerna lade fram påskvippor och påskgodis (samma vanliga skit som bara sänktes med 4 kr kilot). Idag är det Påsk och tyvärr även i morgon och så fjantar man lite extra med annandag påsk. sen slipper vi allt tjafs fram till Valborgsmässoafton, 1 maj då alla invandrare går man ur huset, spelar trumma och sjunger Internationalen. Jag brassar på med Jokkmokks Jocke i 300 decibell,  Krisit Himmelsfärd kommer sen och så passerar några småskruttar fram till Midsommar, sillen och brännvinets högtid. Jag blir så förbannat less!

Idag drar kvinnan och ungarna till svärmor i Jönköping och jag kan pusta ut. Skall gå en riktigt lång promenad, kanske det blir till IKEA t.o.r i snålblåsten över Angeredsbron.
En av årets höjdpunkter smyger allt närmare och jag känner hur jäkla otränad jag är. Har ju satt upp mitt mål då det gäller Risveden Terräng, jag skall i mål under 3 timmar på den 17,7 km långa promenaden upp för "väggen" och ner för de leriga stigarna mot målet i Sjövik. Hela sträckan utan kramp i fötterna, som jag fick i fjol. I bägge fötterna dessutom, de sista kilometrana stapplandes i mål som en fyllhund.
Hade tänkt få 40 mil i benen fram till Rallarmarschen, som inte skall avverkas på tid utan enbart genomföras i lagom tempo. Just nu ser det inte så lovande ut om jag kollar träningsdagboken men jag har ju resten av april och hela maj och juni kvar att speeda upp mig på. Klarar nog 40-mils gränsen innan starten den 6 juli. Hoppas jag.

Resan ner till Benidorm kommer till stor del att bestå av långa promenader/joggingturer nere på playan och runt staden för min del. Fru och barn får vila medan jag försöker hålla igång. Förhoppningsvis kan jag traska ihop någon mil där nere. Och när jag kommer hem så får jag fortsätta nötandet mot en bättre kondition.

Har ju möjlighet att disponera min dag ganska bra även om det är nya tidningsprojekt på G när jag återvänder från semestertrippen till Spanien. Bort med 8 kilo och på med konditionen. Det är detta som räknas från och med måndag. Ett nytt djupdyk i kostdagboken skall få väck magen och plocka fram både styrka och kondition. Så nu blir det mycket träning här på bloggen igen och då kommer jag att tappa läsare, det brukar jag göra så jag är beredd.
Ha en fin Påskafton mina vänner och glöm inte bort att gratta Holger och Holmfrid idag för de har namnsdag bägge gubbarna....
pappa B

Sömntillägget ger resultat, men missade i natt!

Eftersom jag plötsligt, efter nästan 70 år började känna mig seg och orkeslös trots träning och sund mathållning så tog jag tag i detta med sömnen. Har bestämt mig för att ge mig själv och min omgivning minst en timme till under täcket. Inte på morgonen utan på kvällen. Detta har gett resultat direkt. Nu har det plötsligt blivit roligt igen och även om jag fuskade och återgick till nattugglestadiet i går natt så känner jag mig i betydligt bättre form. Även vågaskrället har reagerat positivt!. Därför tänker jag när detta skrivits klart ta mig minst en timme under mysfilten i massagefåtöljen, bara så ni vet detta.... Sedan blir det gymmet!


Mina två mål för året är enkla och realistiska. Jag tränar för att orka gå Rallarmarschen ( 4,4 mil terräng, hemma i Porjus ) första veckan i juli och klara av Risveden Terrängen ( 17,7 km i urtuff terräng ) under 3 timmar i september. Thats it!

Så här långt fungerar detta mycket bra, frånsett deppen jag haft de sista 14 dagarna. Nu har den försvunnit och jag ser åter igen ljuset i fjärran. Målet hemma i byn kommer allt närmare, utan ryggskott och avdomnat ben. Tänker inte halta fram de sista 4 kilometrarna fram till målet ute på fotbollsplan i Sjövik med kramp i bägge fötterna. Nej nu jäklar skall det vara väl förberett, gubben laddad till max och i bästa skick. -Sveriges gladaste man- är på G!

Bara så ni vet så föddes skådespelaren Gary Grant alla kvinnors gullgosse med sin grop i hakan den 18 januari 1904. Samma dag fast året 1919 så inleds fredsförhandlingarna efter första världskrigen i franska Versailes.
Dessutom så har Hilda namnsdag idag och egentligen borde jag visat en bild på en tant Hilda som lirar dragspel, men jag kan inte finna igen henne så här i brådrasket. Men grattis alla ni Hildor ute i stugorna och på ålderdomshemmen runt om i landet. Förebilden till Hilda är det isländska  namnet Hildr. Denna kvinna var en av Odens valkyrior, som kom på natten och väckte upp de tappraste soldaterna från de döda med en kyss. Förde dem till Valhall där de i all evighet kunde höja sina bägare med mjöd.Vilket jäkla jobb, springa omkring på natten och kyssa en massa lik? 3.000 har det som tilltalsnamn idag, det är inte illa.
Hildur härstammar från samma isländska Hildr. Även detta en stridbar käring och bara 2.300 har det som tilltalsnamn, de flesta i den övre åldersgruppen, vi som har mindre än 30 centimeter kvar på tumstocken.

Nu tänker jag dra på mig min mysfilt, starta TV:n, sätta mig i massagefåtöljen, starta benmassagen och ta mig en tupplur. Natti på er så syns vi längre fram på dagen.
pappa B

"Den som sover, syndar icke"

Nu skall videon fungera...

Rallarmarschen skall nu ligga ute på Youtube om allt skall vara rätt.
Jag hoppas att ni får en liten inblick i den fantastiska promenaden mellan Gällivare och Porjus. En inte alltför lätt promenad på 4,4 mil mitt i den Lappländska taigan.
Har du möjlighet missa inte nästa års promenad och följ gärna med oss på vår facebooksida Rallarmarschen 2013. Vi blir bara glada om du ställer frågor, kommer med dina egna upplevelser om du redan gått promenaden.
pappa B

Det sket sig på upploppet...

Eller rättare sagt redan efter dryga 15 km. Då skulle den här envetna gubbskrutten visa sig på styva linan och i tron om att man en gång i världen levt som antilop skulle förmörka resten av dagen. Ett dike, inte alls så djupt och brett tyckte jag inte var något hinder då min rygg kändes verkligt bra efter lilla Magdalenas knådning och super linnement gjort underverk dagen före. Tog ett skutt, det small och sedan insåg jag omedelbart att nu är årets Rallarmarsch avslutad för min del. Sade till lilla Lotta att hon kunde ge sig iväg på egen hand och med ett litet prasslande i  buskarna så försvann hon som en avlöning ut efter spångarna över det blötaste området. Dan, författaren och journalisten Larsson hade vi tappat för ett bra tag sedan och just då var han förmodligen vilse och på väg över ett helt nytt berg som inte ingår i den här marschen. Han kämpade dock tappert och klev över mållinjen kl 23.00, ensam men i mål. Strongt jobbat och jag ger mig tusan på att han står vid starten även nästa år.
pappa B 

Nu packar vi ner PC-burken i resväskan!

Godnatt mina vänner, eller godmorgon om ni inte läser detta förrän nu. Datorn är nu nedpackad i resväskan och om några timmar lunkar vi iväg med SJ upp till Gällivare. Där börjar äventyret och jag hoppas att ni följer med på resan. Skall förska, med näbbar och klor att både leverera text och bilder, men kanske lite radiosvammel också, vi får väl se. Håll tummarna att tekniken fungera uppe bland fjällbjörkarna.
pappa B

Nu ligger resväskan framme!

Har lagt upp resväskan och stoppat ner den spanska wirreflaskan, kalsonger, T-shirt och strumpor. Extra noga var jag att få med mig mina två par i merinoull (inköpta på Ullared). Har just plockat upp jeansen ut tvättmaskinen och börjat sortera ut de kablar, laddare mm som måste med för att jag skall kunna vara intakt med världen i framtiden. Datorn åker ner sist i morgon. Nya vackra Sportlifekläder, byxor, jacka (snygg som satan) och linne (skulle kanske ha packat ner Linnéa också) ryggan, bältet med de fyra små vattenflaskorna, som skall fyllas med friskt Storlulevatten och Maxim Electrolyte hemma i byn innan start. Dalblads Nutrition i Stenkullen ville inte ens svara på mina mail så dem struntar jag i. Blandarburken jag fått av Jonas är med och små plastpåsar med proteinpulver är färdiga. Botten på flaskan har jag laddat med gainer, som jag skall dricka upp när jag väl kommer i mål.

Biljetten hämtades i går och tappades omedelbart bort, men en mycket uppmärksam och ärlig dam sprang ikapp mig och lämnade igen den. Tack lilla du, han inte med att ge dig en kram. Här kommer nu gårdagens lunch som ett brev på posten.
Lite LCHF-stuk är det med riktigt fet och god sås, bacon (som jag älskar, borde bli ambassadör för Tulip eller Scan) Färsk babyspenat, gott som bara den och så lite grönsaksblandning stekta i smör/olja plus mina tre älskade tomater. Observera att det är inte samma tomater som går runt hela veckan utan det är nya varje dag.

Morgonen startade med havregrynsgröt som den brukar med Sinikkas supergoda jordgubbssylt och riktig mjölk, inga lättvarianter här inte. En kopp starkt te och så två hårdkokta ägg som mosas med en stor klick smör och finklippt gräslök från balkonglådan. Det sitter som smäcken på en seglare det mina damer och herrar. Laddad för dagens äventyr kan man nu hasa sig iväg ner och ställa till det för några människor i centrum. Handla lite färska grönsaker lite mer aprikoser, just det en sådan åt jag också till frukost. Suuuupergoda nu när de är mogna och fina. Ha det fint så länge, så syns vi......
pappa B

"Det skall starka ben till att bära goda dagar"

Nytt radiosvammel lyssna på mina tuffa brudar..

Det är inga B-brallisar som ställer upp och promenerar med mig skall ni tro. Nej Porjusjäntorna går inte av för hackor, här är det fullt ös hela vägen från Gällivare och fram till Porjus.
Nu kommer vi att hålla vår Rallarmarschsida öppen under hela året, ända fram till det blir dags igen. Jag hoppas givetvis att alla de 60 som promenerar i åpr tar med sig minst en polare till nästa år och så hoppas vi att våra budskap om den här fantastiska promenaden även når utanför landets gränser. Att resa till Lappland är en sak, att dessutom kunna ta den här promenaden genom Muddus Nationalpark blir som extra grädde på moset.

Nu är alla mina vänner laddade, journalisterna Dan och Lotta, kusinen Börje, alla unga starka tjejer med Lillmarre i spetsen och så resten av alla tuffingar som valt att promenera på lördag. Ni andra får hålla tummarna att ingen björn tar oss och att vi kommer fram till Porjus med hälsan i behåll. Jag kommer att höra av mig, jag lovar
pappa B

Havregrynsgröten uppäten och jag har resfeber?

Detta är inte sant. Under alla min år i kappsäck så har jag aldrig drabbats av någon form av resfeber. Detta i sin tur har retat min kvinna till vansinne, som tycker att det är högst onaturligt att inte vara lite nervig för en resa oavsett om den går till Johannesburg eller Danmark. Jag har aldrig över huvud taget reflekterat över detta tidigare.
Men nu jäklar har jag nog drabbats av resfeber lika förbannat. Vimsar omkring här hemma och plockar i grejer som jag skall ha med mig. Plockar fram och lägger lite här och där så chansen är stor att när väskan äntligen skall packas så missar jag väl hälften. I går testade jag till och med videokameran, både den rörliga  och stillbildsfunktonen. Kom på mig med att det har jag aldrig gjort tidigare i mitt liv, den skall bara funka punkt och slut. Men inte i går då gjorde jag en riktig genomgång, hm. Hoppas nu att den funkar efter detta, blir lite nervig faktiskt.

Ryggen är som den är och jag tar med mig det bälte jag fått låna av kompisen och sätter på mig det om och när jag kommer till Stubbavallen, då har jag halva och den värsta sträckan kvar hem till Porjus. Voltarensalva lär göra susen så jag får väl kleta på mig lite av den innan jag trampar iväg.
Den lilla datorn hänger med så att jag kan redovisa lite när jag väl kommit till lill-Kjelles lägenhet som jag fått låna. Han är go den grabben, bor med fjällan sin i Jokkmokk bara för att jag skall få tak över huvudet. Kanske det kommer en snutt från tågresan med, vi får väl se vad som händer och sker.

Idag skall jag ner och hämta ut min biljett så jag inte glömmer och vimsar bort detta. Har ett otroligt sug efter att gå ner på gymmet och köra ett pass men jag får stilla mig tills efter promenaden, då friskar jag på igen. Om ni visste vad frustrerande det är att inte gå ner och köra igenom ett pass, både på Crosstrainern och maskinerna. Men jag har fått stränga order av både kvinnan, barnen och några experter på träning att låta bli. Jag skall röra mig, göra lite gymnastik (jag gör mycket) som håller ryggen mjuk och musklerna smidiga så gott det går (även om det gör ont) så helt stillasittande/liggande är jag inte. Tre dagar kvar tills jag kliver på tåget. Håll i er Porjusbor, snart kommer gubben hem igen!
pappa B

En vecka sedan smäller det... Stubbavallen väntar!

Ja jag vet att jag tjatar om detta med min promenad från Gällivare till Porjus. Men ni måste ju förstå att det är roligt för mig att få åka hem till min lilla barndomsby igen, även om det så bara är för att traska de 4,4 milen mellan Gällivare och Porjus.
Träffa lite gamla vänner, svinga en bägare i öltältet och få höra lite skvaller, banalt ja visst fan är det. Jag blev verkligen glad då LillMarre kontaktade mig och vi bestämde oss för att göra en facebooksida om Rallarmarschen. Och sidan blir välbesökt varje dag och det är fler än 30 som lovat att de skall komma och gå med oss och lika många som kanske kommer. Blir det så i verkligheten den 7 juli? Ja det vet vi ju inte men vi hoppas i alla fall.
Att jag klumpigt nog såg till att jag åkte på ryggskott det skall inte hålla tillbaka min promenad, jag få ta det lite försiktigare bara så skall det nog ordna sig. Lägger väl på ett par timmar på min planerade tid.

Här om dagen skrev jag på min egen facebook sida att om alla mina vänner skulle ge mig 2 kronor var så skulle jag kunna köpa mig en ukulele. Hoppsan, det väckte minsann både gott och ont blod skall ni tro så det blir bara till att kämpa vidare på den normala vägen. Hur som helst en "Ukke" skall jag ha, den saken är klar. Sedan skall jag skrämma både Pia och lille Steffe genom att tjôta om att få spela med dem. Skall tjuvträna varje kväll med greppen som Pelle har lagt ut på sin fina hemsida innan jag frågar om jag får vara med.
Eftersom det blev fullständig kalabalik efter inlägget på facebook så är det lika bra att jag hugger i direkt här på min blogg. Har du en ukulele ståendes i din garderob, eller hängandes på väggen och vill bli av med den så hör av dig. Den får inte vara för dyr, så tänk på det. Nu skall jag göra i ordning lite lunch till junior och mig, hej på en stund.
pappa B

Nu svammlar jag i radion igen...

...jag har fått detta med Rallarmarschen lite på hjärnan jag. Men vadå, det är ju en historisk, fantastisk promenad genom en del av den Lappländska vildmarken så det tror farfar att jag gillar den. Den utspelar sig på min hemmaplan!

Tycker att det är så roligt när mer och mer folk skriver på vår facebook-sida att de skall komma upp och gå. Tänk vilken fantastiskt fin chans för alla er som är lite friskusar och aldrig har varit norr om Borlänge. Här öppnar sig årets möjlighet att gå en historisk vandring mitt i den norrländska taigan och samtidigt få se pionjärbyn Porjus.

Dagen efter ser man vattensläppet på Fallens Dag, ja ja jämför inte med Trollhättan, här snackar vi verkligen om vatten! Vill man så stannar man ett par dagar och hinner med en tur upp till Stora Sjöfallet, man kan ta en sväng in till Gällivare eller titta in på samemuséet i Jokkmokk.
Idag tog jag en vilopaus då mina kompisar på gymmet tycker att jag kör lite för hårt. Du orkar nog inte gå 4,4 mil om du bygger på dig mer muskler säger dom. Vad tycker ni, skall jag satsa på lite mer förbränning i stället?
Fast jag har ju hört att kvinnorna gillar stora muskulösa grabbar. För ett halvår sen var jag stor och muskellös.

pappa B

Skulle behöva ett par sponsorer..

Bilden tog jag vid en Finnkamp i Stockholm,
någon gång på 60-talet. Samtidigt som jag köpte
mina skor.

SJ, Dalblads Nutrition i Stenkullen och en bra skoleverantör borde jag försöka få som sponsorer till min promenad den 7 juli. Med facit i hand så ryker en tredjedel av mitt statliga underhåll, den så kallade pensionen på 6.534 kronor direkt vid beställning av tågbiljetten. Några rabatter för pressen finns ej längre dessvärre.
Sedan kanske man skulle önska någon form av gel eller sportdryck när det börjar bli som segast uppför Hapsaberget, där kunde det svenska företaget Dalblads vara en liten räddning. Förra promenaden, den halva klarade jag av på vatten och det som kontrollerna bjöd på men den här gången är det ju 2,1 mil extra (sträckan på Göteborgsvarvet) att avverka. Har ett par utslitna walkingskor som säkert tar mig från Gällivare till Porjus utan några större problem men visst vore det väl käckt om man kom till start med ett par skor från 2000-talet istället för ett par som klassas som en veteranbil. Men det lär nog bli svårt att få någon av de stora grabbarna att satsa på det här.... Kommer att göra en liten trevare under dagen för att känna på läget. Samtidigt ökar jag trycket på benstyrkan och kondition idag. Lägger armarna åt sidan och satsar nu bara på mage/rygg och ben nere på gymmet. Roddmaskin, löpband och promenader i Guds fria natur står på programmet.Har utmanat alla de stora tidningarna och skall idag testa vad Radio och TV säger.
pappa B

138.000 visningar sedan jag plockade bort räknaren. Det var inte illa det.

Kolla här, gubben i sitt rätta element. Lycklig över att ett mycket trevligt Seniorpass med Jim på Sportlife ute på Stig Center är slut. Ett pass  i glada vänners lag. Att sedan min kroppsmätning visade lika positiva siffror det gjorde inte saken sämre. Från 32,1 ner till 26,7 och mer muskler i både armar, ben och resten av kroppen gör ju att mungiporna tenderar att nå öronen. Blir man sedan omringar av PT Malin (med mitt testresultat i handen) och den lilla muskelbyggaren Paula då är lyckan fullständig. Dessutom var det ärtiga Pia som plåtade med min nalle. Idel ädel skönheter omringade gubben, tack för det.

Jakten på vandrare till årets Rallarmarsch fortsätter och det droppar in nya tuffingar varje dag. Mest tjejer faktiskt vilket visar att det är bättre fart på kvinnorna i vårt land än männen. De verkar bara sitta framför TV:n och stirra på hockey.
pappa B

Å helga natt....

När jag och familjen var hemma i Porjus för att vara med om byns 100-års jubileum så passade jag på att gå Rallarmarschen. Vågade inte ge mig på hela sträckan, kände att det inte fanns tillräckligt med stuns i gubben för att traska 4,4 mil i terrängen mellan Gällivare och Porjus. Jag valde därför att gå halva sträckan, från Stubba till byn, 2,4 mil i stället. Smart som man är och iförd endast tränigsoverall och kamera så tog jag sikte på en av de vackraste små damer som fullt utrustad hade anmält sig på samma sträcka. Med en vacker baksida vickandes framför mig avverkade jag snabbt de första kilometrarna fram till kontrollen i Stubba. Stekt fläsk och kallt vatten gav oanade krafter och i ensamt majestät traskade pappa B vidare mot nästa kontroll i Hapsa. Den sträckan gick också bra och nu väntade bara klättringen på krokig stig uppför Hapsaberget och vidare ner mot den hägrande slutstationen i Porjus. På vingliga ben kom jag fram och blev mottagen som en kung. Framlidne "byageneralen" Alf tog emot mig, fotograferade och berättade att det var hans dotter som vickat mig fram till första kontrollen. Jag tackade ödmjukast, fick saft, T-tröja och diplom. Nu är målet att innan jag måste transportera mig själv med rullator så skall jag försöka gå hela sträckan...
Nu laddar jag för en timme gympass. Sedan blir det skidåkning, skidskytte och mys i skinnsoffan...
pappa B