Morgonpromenad och kaffepaus i Rannebergen

Idag fick vi oss ett mycket behagligt avbrott under vår promenad. Vi hoppade in hos Stefan och hans ordinarie fru, Bitten. Ett härligt par där humorn har plats i framsätet. Banankaka (passade bra till den här gubben) och gott kaffe. Lite skratt och muntration och sedan glömde jag tid och rum och hoodjackan.

Nåväl ambulansutryckning av Stefan och jackan kom tillrätta. Kolla på våra vackra fruar! Inte konstigt att flickorna på gymmet gifter bort min Suzanne med Stefan ibland och dessutom har han ju även lilla ärtan Pia att tillgå.
Håll med om att vi är lyckligt lottade vi pensionärer som har unga, vackra och starka fruar som kan skjutsa oss i stolen när den tiden kommer. Gissa om det haglar avundsjuka gliringar ibland när vi är ute och går, -Är du ute med morfar, eller i bästa fall jasså, det här är din dotter förstår jag?

Promenaden och kafferepet gick över förväntan och nu har vi käkat sommarmat, färsk potatis, burkskinka och gräddfil. Smarrigt värre och nu blir det melon, jordgubbar, vindruvor, aprikoser och bigaråer + ett par glas Sangria ute på balkongen innan regnet kommer. Snacka om mys!
Hur det går i världen med krig och andra oroligheter, det skiter jag i!
pappa B

En ny dag och nya friska tag..

Nu är det slut på veckan....ja och jag tycker att veckorna går fortare och fortare. Men det är väl så när avståndet på meterstickan krymper för varje år. Hur som helst så skall jag ta en tur ut med penna och kamera i dag, skall interjuva en världsmästare i pizzabakning? Jo det är faktiskt sant. Går väl dit omkring lunch så får han bjuda på en VM-pizza. Nu börjar man lyfta upp sina båtar och jag är inte avundsjuk på de som glider runt mellan två hamnar i sina miljonekor. När våren kommer kör de via motor (nästan aldrig med fullt segel) till någon hamn uppefter Bohuslänskusten där de ligger för ankar under hela sommaren. Nu när hösten har kommit så tar de samma väg tillbaka, till lyftkranen nere vid Björlanda brygga. År efter år och till sina arbetskamrater säger de att de varit ute och seglat hela sommaren. Jo seglat har de nog mellan restaurangerna och båten, den saken är klar.

Vår lilla "Elsa" hon har fått ligga kvar på magen hela sommaren, vi har inte ens satt henne i sjön. När våren kommer igen och vi är pigga och krya då vänder vi henne, ror oss över Surtesjön och kör ner henne till stillheten i Ödshult. Där i den lilla Ödshultasjön kan hon få guppa tills vi ror ut i vassen och plockar hem några gammelgäddor, "Skogarnas Konung", "Prinsessan" och jag.

Campingplatserna på Västkusten är i kris. Den regniga sommaren har gjort att camparna valt andra sidan av landet. Ostkusten jublar över den fina turistsäsongen medan campingplatsägarna här i väst går runt och samlar tomburkar för att överleva ännu en vinter.
pappa B