Årets sämsta lunch, rakt igenom!

Igår åt vi lunch på Mr Johansson, superb sådan med massor av nyttigheter att välja bland. Idag skulle jag vara changtil och bjuda på lunch vilket slutade med att kamraten tog mig med till en lunchrestaurang inte långt från hans kontor/redaktion. Vi gled dit i "tvålkoppen" och det såg rätt så skapligt ut. Efter detta tog det slut. Slafsigt upplagd mat allt smakade likadant både kycklingen, fläskcarrén och köttfärsen med några bitar av paprika. Chiliconcarne flöt omkring och det var mer mod. soppa än gryta. Blev fruktasvärt besviken och lämnade det mesta på tallriken och tänkte, jag satsar lite på ruccola, svarta oliver med rädisor och en peparoni. Där kan man knappast misslyckas.
Lyssna nu, det kunde man, med besked. Ruccolan saknade smak, var förmodligen från 2013, rädisorna likaså, peperonin var så torr att man lätt hade kunnat skala den och oliverna smakade diskmedel. Detta var årets i särklass sämsta lunchutbud i Göteborg, så här långt, det står jag för. Då vi skippat både potatis, ris och pasta, mina vänner och jag så blev detta utan tvekan den lättaste lunchen så här långt.
Restaurangen heter-Min Krog- och det skall jag lova er, det kommer den här syltan aldrig att bli.

Nu är en av 70-års presentena ett minne blott. den sista skvätten försvann som pensionen i afton. Gott och välgörande och det blev genast trevligare att titta på Sveriges Mästerkock. Nu skall jag bara plocka ihop lite papper och ladda för morgondagen. Har satt på mig mitt knäskydd så jag kan ta mig fram utan att se ut som jag skulle falla framlänges. Påminner om Janne Boklöv i unga år.

Ni har väl koll på att jaktens gudinna har namnsdag idag - Diana - Jag gillar Dianor speciellt ett par från min ungdom i Paris då man var spänstig och viril i motsatts till den sågbock man är idag. Det finns runt 6.000 Dianor idag där 3.400 har det som tilltalsnamn. Jag antar att mina gamla Dianor inte läser min blogg nere i Montpellier. Jag cyklade till ett litet café i Castienau-le-Lez, där vinet var rött och brödet vitt. Men, men jag grattar ändå, man vet ju aldrig vilket intryck man gjorde på den tiden.
På tal om Frankrike. Om Mona Lisas leende berodde på en svullen nerv bakom örat eller ej, därom tvistar man och en artikel som publicerades den 29 januari 1987 i den amerikanska tidskriften Physican´s Weekly tar upp detta. Där påstod man att så var fallet och att hennes ständiga flin inte alls hade något att göra med att hon var lycklig eller att konstnären vid tillfället saknade byxor. Det drog helt enkelt bakom ett av öronen, så de så!
Gå och lägg er!

pappa B

Nu har gubben gjort rätt för en wirre i kväll....

Förste ett tufft träningespass på gymmet. En timmer och femton minuter sedan hem och skifta skor, plocka fram stavarna och så iväg på 6 km tuff stavgång i 52 minuter. Nu jäklar i min låda är jag väl vrd en wirreknäpp eller felr i afton. Tänker rusa ner till centrum och lämna in en V75 + andelstipset till "Damernas" som ja har den stora äran att rita ner. Sen blir det slappa för hela slanten om inte trollen hittar på något jäkelskap för mig när de kommer från skolan. Vi får väl se...
pappa B

Brukswirren är dekanterad....och återinförd i originalfalskan!

Här faller den sista droppen Brukswiskey ner i MacMyraglaset. Nu är korken borta och wirren tillbaka tappad i sin originalflaska. Rengjord från alla korksmulor. Ny kork isatt och friden har lagt sig över Angered igen... Har ni tänkt på att bilden även kan symbolisera droppen som får det röda partiets starke man att kliva av det svajande skeppet?
Nej fan heller, jag skall inte blanda in Juholt i denna förnämliga wirre, det är i det närmaste ett helgerån. Jag tar till baka detta omgående.
pappa B

Tack för korken och glaset Louise!

Snabba ryck måste jag säga. Idag kom det ett vadderat kuvert i postlådan och däruti fanns detta fina wirreglas med loggan ingraverat, (men jag åker ju på att köpa ett till kvinnan givetvis) En my kork till korkwirren fanns också med och ett band till mobilen. Tack skall du har Louise. I morgon tar jag fram farmors gamla finmaskiga tesil och tappar över dyrbarheterna så att korken försvinner, sedan buteljerar jag om och trycker i den nya korken.
Testade glaset redan i kväll men jag fyllde på med Special 5:an som jag fick öppna här om kvällen. Snyggt jobbat MacMyra det här gjorde mig faktiskt glad.

Funkar detta blir jag glad!

Jag har hoppat med i ett gratis projekt som förhoppningsvis resulterar i fler besökare till min blogg. Om det nu fungerar. Jag är ju så oteknisk så jag kanske har gjort någonting fel, men vi får väl se. Blir det pannkaka får jag lämna över tekniken till äldsta som är en hejare på sådant här med inläggningar, länkar och annat tekniskt svammel.
Här packas det för fullt och jag sitter i skinnsoffan med en liten wirrepinne för att kolla handbollen. Gör ett tvärkast i morgon bitti och fyller väskan på nolltid. Ingen resfeber här inte. Sätt dig nu och mys och helga vilodagen, för det står det i bibeln att vi skall göra. Nja..det står ju inte något om att vi skall ta en wirreskvätt, men jag har för mig att jag läste det någon gång för länge sen att det var inte så syndigt i alla fall. Och gott är det också.
pappa B

En julklapp jag ser fram emot -varje år!

Min fantastiska hustru vet att jag har viss förkärlek för singel malt. En god wirre pinne sitter alltid rätt. Hon vet vad jag uppskattar mest men ibland överraskar hon med att duka upp med helt okända men hitintills verkligt goda märken. I år har jag en Macmyra Special 03 på önskelistan men även deras Brukswiskey som fått rosor av kritiker världen över ligger med som reserv. Några av kompisarna ifiskegänget är också wirrefanatiker i alla fall lille MacMyra himself, Naturligtvis så får vi ta bussen upp till pimpelhålen någon dag och förse oss med en liten wirreplunta med de gyllene dropparna i. Har vi nu lussefikat så får det väl bli en adventskask nästa gång. Det är ju nerförsbacke hem så det ordnar sig nog. Det blir värre för MacMyra som har både nerför, uppför och mitt emellan på sin väg hem till boningen. Men det får bli en helg så kan vi beställa hämtning.

Gillar ni god mat? Titta in hos Linda!

Här har vi en riktig snapsare, en tysk bordsgranne som blixtrade, snapsade och tyckte att livet var finemang. Jag fick snabbt en ny bloggvän, norrländska dessutom (100 extra bonuspoäng) lilla Linda. En glad och vacker liten varelse som skriver mat så det osar om det. Gå nu in och kolla den här bloggen. Speciellt riktar jag detta till lilla August som trots sina 1.50 över havsytan är en rackare på att stoppa i sig god mat. Duktig i köket är den berguven också. Spara den här länken -Yum Yum- Henne kan ni besöka ett par gånger om dan! Gå nu och lägg er så ni hinner sova en stund innan ni skall upp, ni arbetsnarkomaner. Jag ugglar ett par timmar till jag. Funderar på om jag skall skälla på den svarta "påskkärringen" utan ansikte som skrämde två små pojkar på 9:ans spårvagn eller om jag skall skita i det?
Jag tror jag slår upp en liten bränd wirre, en liten rökig JURA. Just det, den kände ni inte till förstår jag. Ni B-gubbar som bara slaskar i er utspädd "Berömd Gås". Näää...det här är wirre för killar med vatten i knäna, vågor i håret och gung i pungen. Riktiga sjömän.
pappa B