Jag tycker faktiskt lite synd om damerna i svart med bara en liten springa att se igenom. Tänk er själva vad lite av vår vackra stad de ser. Och en del har dessutom ett nät över springan. Givetvis måste de stanna länge här hos oss, så de hinner se hela staden innan de far vidare ut i världen...

Dagens lunch, nu börjar gubben med sina matbilder igen. Ja jag vet att en del av er gnäller men det skiter jag i. Tycker att det är roligt att visa upp att jag äter varje dag bara så ni vet detta.

Idag blev det bacon, igen. Tog tre små potatisar av sorten RATTE, den ses som en verklig delikatess av världens kockar, skivade den tunnt och råstekte den i flottet efter baconfläsket. Blandade ner en finhackad liten gul lök och slog efter ett tag på en halv burk med krossade tomater och lät det hela koka ihop. Stekte ett ägg och lät två små salta gurkor, typ "barndomsminnen" hänga med. Fantastiskt gott skall ni veta. Mätt och belåten så var det dags att titta på skidskytte. Svenskarna både sköt och åkte som vankande gäss så jag somnade faktiskt en liten stund i massagefåtöljen.
I morgon har jag vilodag och då skall jag åka ner till stan och göra några små klipp med både pennan och bandspelaren. Då syns vi igen kan jag tro.
pappa B

Nu har lejonet fått ögon, tänder och tunga

Har varit hos Mikke och fått mitt lejon färdiggraverat. Aj aj men det var inte så farligt den här gången som vid grundarbetet. Mikke är duktig och dessutom en jäkla trevlig prick. En naturens man trots att han är tip top med den senaste tekniken och de senaste influenserna i livet. Nu går han omkring som en tiger i bur och väntar på att bli pappa. Hans söta kvinna satt i studion idag med den lilla maggen i vädret. Tror ni inte att hon plötsligt hoppade upp och kikade på min rygg. Kikade fram och undrade om jag inte skulle lägga rött på tungan och vässa tänderna en aning. Attans, detta innebar att jag fick sitta 20 minuter längre under nålarna....men resultatet blev verkligen bra (ni skall få se senare när det läkt ihop färdigt) Bilden som Mikke ritade skall nu förvaras utifall "Skogarnas Konung" vill gadda sig någon gång i framtiden. Det får bli ett familjelejon helt enkelt och kommer inte att sättas på någon annan figur här i världen. Fint va?

Ni som vill ha rejäla proteintillskott och bra kosttillskott över huvudtaget, skall direkt kontakta Jonas. Kika in på hans blog och se om ni hittar något som passar er. Kanske en uppsättning med det nya super redskapet TRX? Metoden som elitsoldaterna (och jag) använder för att bygga upp sin fysik. Kika in hos Jonas, ni kan säkert hitta något som passar.
Kanske jag dyker upp en gång till i afton, ha det så länge
pappa B

Seg och sur tisdag står för programmet!

Jag har faktiskt en trisslott i plånboken med 50 kronor i vinst. Funderar på om jag skall lösa in den mot två nya och ha chansen att vinna lite mer, ellerän ta pengarna och lägga dem i vår semesterkassa till Croatien? Just det, vi kanske kan samla ihop så pass att vi kan förflytta oss ner till Croatien till sommaren. Jag har bestämt mig, pengarna plockas ut och läggs i sparbössan. Klart!

Trippar nu ner till Sportlife och kör ett ruskigt hårt pass, sedan blir det tattueraren Mickes tur. Han skall göra klart mitt lejon, ge kattdjuret lite liv med gröna gnistrande ögon. Jag hoppas att ni får en fin dag hela gänget, det tänker jag skaffa mig.
pappa B

Drinktest på Sportlife i Angered!

Det blev en riktigt trevlig drinkprovning på Sportlife i eftermiddag. Här serverar den inlånade PT:n Jonas goda proteindrinkar till de träningsflitiga medlemmarna. Det var drinkar från Dalblads Nutrition i Stenkullen som serverades i smakerna vanilj, jordgubb och choklad.

Dolores an av de riktiga Zumbautövarna tar sig ett litet smakprov innan hon hoppar ner till stora salen och svävar ut i häftiga turer under ledning av stadens okrönte Zumba-kung Dusko!
Jag hoppas att de har lite pulver kvar när jag kommer upp efter morgondagens träning så att jag orkar hem igen. Huvva i morgon skall lejonet få sina ögon, det blev inställt idag. Men i morgon....
pappa B

Härliga måndag....

Nu har jag varit hos Gunillas Däckservice och hon har bytt hjul på både min och kvinnans riskokare. Ja vi kör japanskt och koreanskt i den här familjen. Väskan är packad och jag skall skena iväg ner till Sportlife och hoppa i träningskostymen, rutiga byxor och blank billig T-tröja från XXL-sport på Hisingen. Jäklar vad jag gör reklam här på bloggen.
Gjorde ett trevligt nedslag hos Ljungs Blommor uppe vid Guldheden på lördag. Kolla vilken färgpalett hon hade bland sina snittblommorna den lilla Louise. Vackert eller hur?
pappa B

Fantastisk kvinna, vacker konst

Ariana Ramhage, är arkitekten som lade ritstift och vinkelhakar åt sidan och satsade på konsten i stället. En vacker och spännande kvinna som bor med sin man, arkitekt Christer Ramhage i deras vackra villa utanför Gråbo. Jag åkte upp och hälsade på och fick en mycket trevlig pratstund, glada skratt och fick samtidigt beskåda otroligt många spännande tavlor och stilig kristall i deras känslofyllda hem.
Ariana som kommer från Polen valde att satsa fullt ut på konsten då hon kände att hon, som arkitekt alltid var tvungen att rätta sig efter andra människors idéer och önskemål. -Jag fastnade och när konsten tog över allt mer så lade jag arkitektyrket åt sidan. -Det räcker att Christer också är arkitekt, säger hon och skrattar.

Två av flera vackra kristallföremål som kommer från Arians händer. Snart är det dags för ett "öppet Hus" hos paret i Gråbo och detta har man varje år plus att Ariana även har en sommarutställning. De flesta av hennes motiv kommer från platser nära havet och man kan inte undgå att se att hennes älsklingsfärg är blått. Jag hoppas få återkomma till Ariana och Christer en annan gång.
pappa B

Hej tomtegubbar, slå i glasen

Ungarna som hoppat runt och tjuvkikat i alla skåp och lådor sitter tysta och stilla i soffan. Med ögon stora som tefat stirrar de på dörren ut till hallen. Då plötsligt knackar det hårt på dörren. -Donk, donk och mamma ropar vänligt kom in!
Ungarnas ögon blir ännu större och de viskar till varandra, -Nu kommer han,tomten!
-Välkommen, välkommen är tomtefar ute och går? Och vilken stor säck tomten har, skall jag hjälpa tomten in med säcken. Mamma fjantar omkring och låter som en 12-åring på rösten. -Uff, hick, tack skall du ha säger tomten och försöker ge mamma en kram och samtidigt ta henne på ena bröstet. Efter kramandet och försök till bröstkontakt har tomtens pappersansikte flyttat sig till sidan av hans huvud och plötsligt har han två ansikten. Ett som liknar grannen Kondrads och ett som är stelt, gjort av hårdpapp och liknar jultomten. Mamma vrider snabbt tillbaka pappersansiktet igen.

Delar av den vita bomullen som skall föreställa skägg fastnar i tomtens mun och han spottar och fräser som en ilsken katt. Samtidigt snubblar han på sladden till julgransbelysningen och faller framstupa på hallgolvet samtidigt som julgranen gör samma resa fast över bordet med alla clementiner, nötter, glöggservis och adventsljusstaken som även den faller och sätter eld på den vackra gamla papperslöparen som ligger på bordet. När kaosen är avklaras, de nya propparna är isatta och julgranen och tomten är upprätta igen så börjar julen på riktigt. Barnen får sina paket som de sliter av pappret på utan att veta från vilka paketen kommer, mamma halvgråter över den förkolnade jullöparen som var ett minne från hennes barndomsjular i den småländska storskogen. Pappa dansar med tomten som fått ett sugrör i glaset med spetsad glögg och stillheten lägger sig så småningom tillrätta även över den här familjen. Tomten sover sött under granen, barnen sover bland julklappar och omslagspapper i soffan, Glöggen och pappa är slut och mamma sitter försjunken i sina egna tankar med huvudet i sin hand. -Inte en full jultomte nästa år igen, då skiter jag i att fira jul!

Ja så kan det faktiskt vara, om man har otur.
pappa B

Tomtetime närmar sig...

Nu är det snart dags att få besök av jultomten igen. Exakt en månad kvar bara. Det här var våran jultomte. Här går han hem till tomtemor den sista julen vi bad honom komma ner. "Skogarnas Konung" darrade av förtjusning och bockade djupt, ända ner till golvet varje gång han fick ett paket. "Prinsessan" skrek i högan sky. Både första och andra året. Det tredje satt hon rak i ryggen som ett dopljus i mammas knä, men hon höll näbben. När de två slagit sina små huvuden ihop och tillsammans listat ut att det vår våran gode vän Örn som gömde sig under det yviga och lockiga skägget så tog tomteran hos pappa B slut. Så här sa "Skogarnas Konung sista dagen tomten hälsade på oss.
-Pappa jag tycker att han låter som Örn och så såg jag att han hade vanliga strumpor när jag bugade mig. Är det inte Örn så är han i alla fall släkt med honom, för de pratar likadant även om den här gör sig till lite. Så var det med den saken. Vi hade planer på att köra ett år till med en ny gubbe, men det kändes inte rätt. Tomte fick besöka andra barn året där på. Vi lade klapparna under granen i stället. Fast minnet av den lille skäggige farbrorn med sin ringklockeförsedda käpp och ljuslyckta den lever kvar och lär nog bestå hela deras liv ut.

Örn var den perfekta tomtegubben, det är han säkert än i dag fast numera utan skägg och lurviga stövlar. Han plingade på ringklockan på sig käpp och i den lilla plåtlyktan brann det alltid ett litet värmeljus. Andra och tredje året stod alla grannar i fönstren för att förevig våran tomte. Håll med om att han var bra?
pappa B

Nya friska tag och jag missade att det var torsdag...

Kan ni tänka er att det faktiskt är en ny "ärtsoppedag" idag igen. Veckorna går så fort när man har roligt att man inte hänger med i svängarna. Trodde ända sedan jag vaknade att det var onsdag?Äntligen fick jag fast min lille nye gymkompis Stefan på bild. Drottningen från Hammarkullen fick ta min lilla kamera och skjuta oss när vi hämtade andan uppe i receptionen. Som ni ser klart och tydligt så är det fortfarande en stor del av wirrekaggen kvar som spännaer ut innebandytröjan på pappa B. Stefan är betydligt slankare så han lite bonus och pluspoäng på mig gubbrackarn. Vi tillhör samhällets pluggar 40-talisterna vilket vi givetvis är mycket tacksamma och stolta över, vi ser med glädje hur ni unga människor sliter för att vi skall få ha det bra...

Sådana här unga starka grabbar med stora tatueringar och svällande muskler. Kämpa på ni bara så att vi kan ha det så bra som möjligt. Och glöm inte bort att resa på er när vi kliver in i spårvagnen för att göra vår gratisresa ner till Brunnsparken för att titta på brudarna.

Titta vad fint vi har det här uppe på Sportlife i Angered. Rent och snyggt blir det då lilla Vanessa skurar som en besatt och putsar maskinerna så de gnistrar om dem. Här ser ni mina vackra joggingdojor när jag kämpar på i benpressen.
Nu har jag fixat mat åt både mig och sonen som är krasslig och ligger hemma. Jag rörde ihop en liten sallad på crabstick, sojabönor och lite gul lök. Spetsade med mina tomater och en skvätt Italiensk balsamico vinäger och olivolja med citron. Gott som bara den.

Nu är jag laddad och tar stavarna med mig och går långa sjörunadan, 9 kilometer. Det är lagomt innan mellanmålet och förberedelserna av middagen tills kvinnan och vår lilla "Prinsessa" kommer hem.
Har bokat tid hos Mikke, tattueraren. Nu skall lejonet få sina giftigt gröna ögon och lite extra putsning för att riktigt träda fram i rampljuset (under skjortan) Huvva, jag känner redan hur det sticker och svider....
pappa B

Fullt ös på cirkelträningen

Vi var ett färgglatt gäng på dagens cirkelträning. En blandad grupp med glada 60+ figurer som gör så gott de kan och de flesta av dem ännu bättre. Min nyfunne kamrat Stefan var också på plats. Den här gången promenerandes på löpbandet (såg ni, promenerade på löpbandet) före mig dessutom. Det var starkt. Dessutom hade han tagit med sig en liten läcker näktergal, en välsvarvad blondin som han hängde på som en magnethund. Passet gick bra och vi överlevde hela gänget. Kaxigast var Stefan! Avundsjuk? Jag? Det tror farfar det....

Åkte ner till Malvik ute vid Kullavik för att intervjuva en herre som heter Lars Malmborg. En seglande skeppare som lagt båten på staplar och skrivit en vacker bok om sitt barndoms Lindås.
Vad jag som är skogens man förundrar mig över är hur ända in i bänken man kan betala miljonbelopp för att bo mitt ute på en sank sjögräsudde. Blåsigt,dimmigt och så nära grannen att om man spottar ut snusen så sitter den som en måsskit på grannens verandafönster. Smala krokiga vägar med vägbulor höga som norrländska hölador gör det förvånadsvärt bra att ha en bil med hög markfrigång och 4-hjulsdrift. Hur som haver så var det en trevlig man som sett världen från olika håll och kanter.

Har fixat mat åt mig och trollen och tänker nu slå mig ner i massagefåtöljen med en liten MacMyra 05 Special och fundera klart över det jag började fundera på i morse om jag bara kan komma ihåg vad det var. Vi kanske syns innan tuppen gal!
pappa Bjavascript:void(0)

"Räven btyer skinn, inte karraktär"
HUR HAR DU DET MED ÖVERHÄNGET?

Grattis Engelbrekt!

Vid helgens Öl & Spritmässa i Örebro så plockade Engelbrekts Wiskey hem en ny guldmedalj då de vann röstningen om den bästa icke rökiga wiskeyn under 18 år. Grattis masterblender uppe på destilleriet i Bergslagen.
pappa B lyfter på skinnkepsen och beställer genast hem en butelj till bolaget i Angered (de två tidigare försvann som pensionen, blixtsnabbt).
pappa B

PS:Bilden kommer från Bergslagens Destilleri

Ny hemsida för oss som vill minska i omfång!

Kolla in på detta. Nu rullar jag ut med svensk text över hela världen hi hi. Ja det naggade inte så mycket i kanten på pensionen att starta upp det hela. Kika in du med och berätta vad du tycker om idén.
pappa B

Plocka fram 6-packen igen!

Proteinladdad till max!

Idag går jag på full laddning. Startade med haveregrynsgröt och mjölk. I havregrynen hällde jag i den skvätt av protein som fanns kvar i burken, vaniljsmak så jag droppade svärmors sista sked blåbärssylt.
Sedan blev det omelett, sojabönor till lunch så nu går man fram på tåspetsarna som en nödig ballerina. Attans vad jag hade kunnat prestera idag om det inte vore för vilodagen. Men...jag kanske har lite kvar av turbon, för en kompis skall komma ner på gymmet i kväll och då får jag väl göra lite ansträngningar själv med. Kan ju inte se honom kämpa (han är i god form kompisen)ensam.
Vi höres framöver....
pappa B

Grevar och baroner lite härs och tvärs

Jag brukar ju ibland hänvisa till mina bekanta, greven i Aimotjokk och den blåblodige greven i Hälsingland, Vilgot von Axelklaff. Dessa två mycket ärovördiga men dock sällsynta herrar lever sina liv helt utanför gängse regler och förordningar. Däremot strikt inom lagens gränser. Den mycket självgode men ändock rätt vänliga von Axelklaff driver sitt gods med kraftfull hand i gott samråd med sin grevinna som han har 100% kontroll över och helst ej heller vill tala så mycket om.

Här har jag fångat honom då vi åkte en tur med världens längsta linbana. En resa som han inte uppfattade som speciellt trevlig då man svävande högt över de norrländska myrarna gungandes fram i en liten plåtkur. Väl på fast mark igen stramade von Axelklaff upp sig igen och ansåg att detta var minsan inte så mycket att orda om. Han far och hans farfar samt farfars far hade upplevt betydligt mer farofyllda resor, liksom han själv vid andra tillfällen.
Greven i Aimotjokk har jag däremot inte lyckats fånga på bild och under våra tidigare möten har jag förmodligen varit utan kamera. Men jag hoppas att inom sinom tid kunna få fast även denna skogarnas store erövrare på bild, Kanske sittandes i sin badtunna med sin grevinna, vem vet.

En annan, aningen mer eminent, men ej lika framträdande person är vår lille kung. Här endast en liten pojkspoling på Eriksgata uppe i Vänersborg. Där hade jag oturen att tvingas följa med under några dagar bland irrfärder runt Dalslands berg och dalar. Försedd med bevis att jag ej behövde bry mig om gällande hastighetsbestämmelser så blev det rallykörning för att hinna med att bevaka varje stopp och hinna före limousinerna till nästa anhalt.

En stilig ung man då det begav sig med slips och krulligt hår vid de numera grånade tinningarna. Så kan det som sagt bli.
Under mina år som fotograf, drygt 50 år noga räknat så har det poppat upp en och annan kändis framför min kamera. Nu är jag inte så begistrad över dessa personer utan sätter större vikt vid vanliga, helt normala människor som jag tycker har betydligt fler sidor i sina livs böcker. Till exempel Emil i Skogstorp, en speleman av rang men en usel älgjägare. "Lys-Otto" en jägare av rang men en usel speleman. Två goa gubbar, vänner sedan barnsben och luriga till tusen. Jodå, jag har bilder på dem bägge två, kommer en annan dag. Jag har spelat en trudelutt med Emil och jagat älg med "Lys-Otto" det kan ni hoppa upp och sätta er på...Numera lullar dessa två gentlemen omkring en trappa upp och har det nog ganska fint bland alla vingförsedda damer i vita särkar.

Det kom ett fint erbjudande på mailen idag. En massör(ska) erbjöd mig 30 minuters massage för 200 kronor. Jag försökte spåra damen i fråga men har inte lyckats ännu. Är det seriöst och den typ av massage jag skulle känna för så är det ju helt perfekt. Är det massage av annat slag är det för dyrt för här hemma är den helt gratis. Fortsätter undersöka erbjudandet så får vi se åt vilket håll det lutar. Bilden är tagen vid Värmlands monter på en TUR-mässa här i Göteborg. Vilka som är på bilden vet jag inte men mannen ser ut att gå in för sin uppgift. Jag skulle nog tagit av mig skjortan jag. Blir djävligt kladdigt med all massageolja ovanpå kläderna?
pappa B

PALT har förgyllt en gyllene dag!

Ja så här kan man göra med en bild om man använder sig av en av många appar till sin mobiltelefon. Så här ser den ut om man använder sig av iPhones egen kamera. Bilden tog jag under kvällens Rannebergsrunda. En utbrunnen moped, en olycklig grabbs ihopsamlade förmögenhet har förmodligen stulits och eldats upp inne i en gångtunnel

Jag fuskade ikväll. det blev så mörkt att jag skippade turen runt sjön för det är inte så roligt att snubbla omkring där i mörkret. Men det blev styva 4 kilometer i alla fall.

Vi hittade den högst upp på en hylla, bakom en stolpe -Paltmixen från Kungsörnen- Jag var skeptiskt men rapport via kvinnan från en äkta Pitebo hade förkunnat att mixen var riktigt bra. Eftersom jag inte, trotts födsel uppe i paltlandet i norr, kan laga palt, så ville jag gietvis pröva mixen. Kanske den skulle väcka lite liv i paltådran igen och till och med ge en liten paltkoma. Fläsk inhandlades, tärnades och stektes. Mixen blandades (jag slog ut hela kleten på skärbrädan och knådade den som en deg. Fick ihop 15 normalstora paltar som kokades (tills de flöt upp) i lättsaltat vatten.

Här puttrar paltgrytan för fullt och snart poppar de färdiga paltarna upp.

Smörpaketet ställdes fram mitt på bordet, trollen kallades in och jublet bröt loss. De, liksom sin fader, älskar palt. Kvinnan gillar det också, men hon mäktar inte med lika många som vi andra. Mina vänner, även om det inte går att jämföra med den riktiga palt som en av grannarna här i området brukar föreviga mig med, eller den palt som mina kvarvarande släktingar hemma i norr bjuder på så fick den här mixpalten mer än berömt godkänt av hela gänget. I och med detta så har man lagt in en riktig kolydratbomb i kaggen så det blir till att leva på vatten och gröna ärtor fram till helgen. Lev väl mina vänner, nu blir det bara lite radiosvammel lite längre fram i kväll.
pappa B

Bönor är min passion...

Det har det alltid varit och är det fortfarande. Bruna, vita och en och annan gul böna har passerat mitt liv. Upphämtade på olika ställen i vår föränderliga värd. Ända fram till dagen då jag träfade min verkliga superböna. Hon stod där bara i en modeboutiqe på Österängen mellan Jönköping och Huskvarna. Detta hände för 30 år sedan.
Numera hämtas bönorna hem från grönsakshandlaren här på torget i Angered, kinesiska affärer och ICA, Bönor både högt och lågt. Ärtor med för den delen.

Detta kallar köttinpackarna på ICA i Angered för "Skivor av rostbiff"? Tycker ni att det liknar skivor? Jag gör det inte, men all min träning på Sportlife har gjort att kraften i armarna ökat, säkert med 100% så jag bankade till köttstrimlorna och fixade min lunch i alla fall.
Lade dem i en marinad med finhackad vitlök, dubbelt så mycket olivolja spetsad med citron och svart peppar.
Strimlade och stekte bondbönor och solrosfrön, splittade en rejäl portion med sojabönor och istället för vitlökssmör som jag hade tänkt till lövbiffen jag planerade att köpa (på tok för stora förpackningar) så rörde jag ner två rågade teskedar med frysta asiatiska kryddor i resterna av lite creme F som jag hade i kylen. Små tomater, mitt signum och saken var biff.

Vem tusan behöver potatis, ris eller makaroner då man har grönsaker? Ett stort glas kranvatten och gubben mår som en näktergal på en aspekvist.

Min lilla jänta, "Prinsessan" var deppad igår. -Pappa, nu är Lasse Brandeby död, nu blir det inget roligt på TV längre! Hon var en av hans stora fans och hon röstade i smyg på honom varje gång under Let´s dance. Julkalendrarna och Rena rama Rolf var deras favvoprogram då de rullade i TV-rutan. Jublet visste inga gränser när han fick sin silversvans i julkalendern. Hon var verkligen sorgsen över det tråkiga beskedet att Lasse Brandeby inte finns längre.

En positiv händelse mitt i alla tråkigheter är den att sosse-clownnen Juholt inte har lämnat in en enda reseräkning sedan det uppdagades att han spelade med falska kort. Tidigare låg hans reseräkningen på 15,000 kronor i månaden. Dubbelt så mycket som jag och många med mig har i pension. Tänk vad staten kan spara om bara de grävande journalisterna förses med spadar.

Styrkepasset är avklarat, lunchen likaså och jag skall ta 30 minuter i massagefåtöljen. Efter detta blir det den långa rundan runt Mölnesjön och Rannebergen. Dagen är därmed räddad. Kanske jag droppar in här med lite svammel innan jag går och lägger mig. Ha de, som norrmännen sier.
pappa B

Lyckan ger många vänner, olyckan jagar bort dem alla.

Härliga måndag!

Nu drar vi igång en ny vecka. Tomtedax närmar sig med stormsteg, julskyltningarna avlöser varandra och julborden sprutar ut sina annonser medan skinkan krullar ihop sig på borden. Kallskuret bärs ut och in på restaurangerna, priserna fördubblas och svenska folket späker sig så det rinner skinkflott ur öronen på dem.
IKEA har sitt julbord för 99 riksdaler för medlemmarna och halva priset för barnen. Det satsar pappa B och hans trupper på. Det räcker, det bästa julbordet har vi här hemma. Jag har knatat runt mina 2,13 km före frukost fått iväg barn och blomma till respektive arbetsuppgifter och själv skall jag ta mig ner till Sportlife för ett kort men tungt pass. I morgon blir det bara en lång promenad med kameran, en vilodag. Upp med huvudet nu, ni lever ju även om skallen spränger, benen värker och ni är lös i magen. Det är väl inget att gnälla om, eller?
pappa B

Starkt Norge, svagt Sverige och super-Calle har klivit in på scen!

Grattis Calle Halfvarsson, du höll för trycket och gudarna vet om du inte hade gett den gode Northug en ännu tuffare match om du skaffat en bättre position innan sista backen. Men, men trea är en placering som inte alls skäms för sig. I det svenska laget var det Johan Olsson och Calle som presterade. Hellner och Rickardsson får inte godkänt av mig även om resten av Sverige tycker detta....
Kalla och Rydqvistarn får godkänt medan Haag och Ingemarssdotter får ställa sig i skamvrån. Hemma i Malung, runt "Grönland" promenerade Stina Nilsson och hon borde faktiskt även om hon är helt orutinerad i VC-sammanhang fått ta hand om startsträckan i dagens stafett. Men förbundet väntar sin vana trogen med att släppa fram henne innan hon fyllt 25 och fött sitt första barn. Heja Sverige, vi kommer att mönstra världens bästa pensionärslag år 2028.

Min egen träning börjar nu kännas i armarna och de spindelbensformade pinnarna har faktiskt fått små bucklor både fram och även lite där bak. Så..det går framåt i samma takt som ett egnahemslån.... Körde enligt Sophies råd i fredags, bara 10 reps men tungt så det smakade skit i munnen.

Det här du lilla Karin det skulle du smakat. Räksalladen gick inte av för hackor kan jag lova. Nu har man både avverkat Rannebergsrundan och kvällsmaten så nu återstår bara att försöka städa upp innan regeringschefen dyker upp. Då skall diskbänken vara bländande ren, diskmaskinen tom levande ljus fladdrar i ljusstasken över köksbordet och ett litet glas rött vin skall vara framdukat inne vid skinnsoffan. Om jag fjäskar? Nej tusan heller han har sådan pli på mig. Har haft det jämt, ända sedan första dagen vi träffades för 30 år sedan....då var den lilla ängeln bara 19 år, men inte okysst.

I säng mer er nu så ni hinner sova en stund innan ni skall stiga upp. Ni jobbar ju för bövelen, jag är ju pensionist så jag kan göra vad jag vill. Vi pluggar i samhället som alla ungdommar betalar för att hålla vid liv, vi flummar bara runt med våra rullatorer, invalidmoppar och färdtjänstbussar. Att vi ibland blir lite hårt tacklade, det skiter vi i. Godnatt ungdjävlar, öka takten på jobbet så att jag kan få 46 kronor mer i pension.
Puss och kram
pappa B

PS: I morgon är jag förmodligen inte så kaxig då armarna väger 30 kilo stycket och ryggen inte går att böja.

Fyra minnesvärda knäpp!

Eftersom jag levt, i stora drag hela mitt liv med en eller flera kameror hängandes runt halsen så har det blivit 100.000-tusentals avtryckningar. När jag övergick till den digitala tekniken så hade jag mer än 50 fullproppade negativpärmar, sprängdfyllda med svartvita, dia och färgnegativ + en helsikes drös med färdigkopierade papperskopior i varierande storlekar. Övervägande delen resebilder och vackra flickor samt sport. Jag har nu så sakteliga börjat scanna in delar av dessa negeativ, men det tar sin tid och givetvis granskar jag ganska hårt, för hårt tycker kvinnan ibland. Här har jag fyra bilder från senare år som jag tycker visar lite av mig.

Kväll i Dallas och deras skyline får representerar alla de högar av resebilder jag producerat. Här var vi ett mycket gott gäng som levde flott i hotellkedjan Loews fina anläggningar. Denna bild tog jag genom mitt hotellrumsfönster darav den mindre bra kvalitén, men jag ville inte missa den vackra siluetten på grund av en glasruta.

Lappland som tar den största platsen i mitt hjärta då det gäller platser på vår jord. Här är jag på reportageresa uppe i saxnäs och det är min gode vän Fredrik som ligger utslagen (och frysande) på Kultsjöns is och fösöker få några rödingar. Den lilla människan i den stora vildmarken. Ett sätta att leva som betyder mycket för mig även om jag blivit en stadsmänniska efter alla år bland asfalt och betong. Fast ränderna går aldrig riktigt ur, det lovar jag. Min lille grabb kommer att föra dem vidare, det är jag 100% säker på. Flera av mina vänner, både gamla och nya ser till att hans fiskeintresse och känslan för skog och mark hålls vid liv. Det är jag dem evigt tacksam för.

Trots att jag är född och uppvuxen mitt balnd våra stora Nationalparker så är jag en usel naturfotograf. Jag ser allt det vackra, insuper det man kan inte föra det vidare på samma sätt som alla de duktiga tjejer och killar, som fotograferar natur här i landet. Däremot är jag ganska säker på att se detaljer, givetvis mest komiska då jag är en glad skit. Som här -en vägren- fotograferad högst uppe vid Nordkap för två år sedan då hela familjen gjorde den långa, helt underbara resan med tåg från Göteborg upp till Gällivare, firade Porjus 100-årsjubileum och fortsatte sedan med hyrbil ända upp till Nordkap. En resa som vi alla vill göra om i framtiden.

Humor är ett av mina bästa recept på att må bra. Här åker jag en tur med den fantastiska Hurtigruten och strax innan vi passerar Polcirkeln så ser jag denna glade och förväntansfulle norrman sittande i en av bubbel poolerna på däck. I samma veva dyker regnbågen ner mellan fjällen och jag nyper till och låter bara den upprymde norrmannens huvud ligga kvar i nederkanten på bilden (det blir lite mer spännande då) Och vem tusan bryr sig om den vackra regnbågen som visar var i slutet den stora skatten ligger? Alla tittar ju på norrmannen!

Har ni funderat på att åka en tur med Hurtigruten? Sluta fundera och åk. Detta är nog den vackraste båttur man kan göra oavsett vilken tid på året man väljer. Jag har åkt både höst och vår och även om båtarnas tur är i stort sett likadana ute på havet så är det ändå två olika resor men ett förtjusande landskap och en upplevelse som man bara måste genomföra för att kunna förstå.

Nu har den lilla loppan tittat färdigt på sina TV-program så nu tänkte jag titta på Lena PH och vad hennes kollegor i branschen gör med hennes låtar. Vi syns i morgon!
pappa B

Guld och silver, mycket bättre kan det inte bli!

Johan Olsson körde byxorna av resten av världseliten, nåväl Northug hade sina kvar fast aningen nedhasade. Tack vare breda hängslen hade Calle Halfvardsson kvar sina också och slutade på en mycket hedrande fjärdeplats. Italienaren som blev tre, bara sekunder före unge Calle han körde i badshorts!
Jag klarade fettmätningen utan att få besked att beställa plats i krematoriet vilket glädjer gubben mycket. En söt och trevlig lite PT tog hand om pappa B och nu har jag kvitto på att jag innehåller en viss mängd fett och en viss mängd muskler. Nu återstår att om dryga två månader efter jul- och nyårspartajen att ta sig ner och göra en ny mätning för att se om några av procenten av fett reducerats samtidigt som muskelmassan på armar, bål och ben förbättras.
Ett positivt besked som gav helgen en extra liten knuff i rätt riktning.
I morgon blir det tungd pass (mod.Sophie) och så 9 km snabb skogspromenad. KAnske, kanske om jag känner mig pigg att hag tar snabbrundan på 2 km före frukost också när jag ändå är på G.

Nu skall jag i alla fall ta mig en Rom & Cola, en rediger Captain Morgan så de så!
Ha det så fint mina vänner och ni andra.
pappa B

Trälådan med vin har anlänt...

Kolla, trälådan från Tommasi med sex flaskor rött Ripasso har landat hemma hos pappa B. På plats framför vinstället står den vackra trälådan som "Skogarnas Konung" skall ha sina flugbindargrejer i när vinet är utdrucket. Detta mina damer och herrar är herrskapets egna vin som bara intages ståendes på ett ben och viftande med öronen, således endast vid speciella tillfällen.

Bjudvin till vardags serveras från papperskartong!
Nu studsar jag vidare ut i bygden.
pappa B

Tyngre vikter färre reps...

Grekiska? Nej då jag har snackat med vår lille PT under en kaffepaus efter dagens pass. Berättade för henne hur jag lagt upp mitt senaste pass och hon tycket att jag skulle köra en annan variant vilket jag givetvis kommer att testa i morgon. Så...om ni inte hittar några inlägg här under morgondagen så vet ni att jag inte orkar lyfta armarna och trycka ner tagenterna.... Men i grund och botten, rent logiskt så tror jag att Sophie har rätt.

Det är ju inte konstigt att man springer på Sportlife när chefen ser så här ut. Alla flickorna och även lilla Ahmed är fina och trevliga. Har alltid tid att skoja lite med oss gubbar och käringar som hasar oss runt mellan maskinerna.
Min nye lilla kompis Stefan dök ihte upp idag, tror inte att träningsvärken efter cirkelpasset i onsdags sitter i så länge, men vem vet. Han genrepar väl med sin ukulele inför konseren innen julhelgen.

Nu har jag brassat ihop en tallrik soppa av brysselkål, spenat, rostade solrosfrön och vitlök. Fräst i olja i stekpannan och så i med två tärningar kycklingbuljong och gröngräset i en annan panna och koka ordentligt. Ett stort glas av kommunens föredömliga kranvatten till satt perfekt. Två fröplattor från Ryvita med tomatskivor på, inget smör ger tuggmotstånd och rör om i maggen. Visste ni att om man kokar grönsakerna så behåller de mer näring? Bluff, nej minsann så är det kolla själva får ni se/höra.

Vet ni hur jag öppnade dagen? Jo efter att kvinnan och trollen lämnad idet så tog jag mig en snabb promenad på 2,13 km innan jag satte mig ner och åt frukost. Nu jäklar skall det köras hårt!

Det statliga underhållet har betalats ut idag så nu kan man åter röra sig fritt i samhället. Skall inhandla en fleecejacka till junior och mig så vi kan ha på våra fisketurer framöver. Kanse vi syns en gång till i kväll, vi får se. Var rädda om er! I morgon skall jag göra en kroppsmätning och se om det finns tillstymmelse till muskelmassa eller om det bara är lagrat fett som hänger på benstommen. Klockan 11 kliver jag upp med utsträckta armar och låter lilla Marita borta på Sportlife i Stig Center ge mig det grymma beskedet!
pappa B

Hej vad det går och idag vilar gubben!

...Det blev panerad fisk, spenat, soyabönor och lite tomat idag. Hur fint som helst men vad det är för fisk man panerat in det vet jag inte men det kan nog röra sig om Alaskan Pollok eller Haki. Skit samma dessa här var fyllda med tomat och mosarella och satt som en fläskläpp. Har bara tagit en lite runda ner till centrum idag och mer lär det väl inte bli. Jobbar lite vid datorn och tänker snart sända ut lite svammel i min lilla radio här uppe till höger.

Som ni säkert ser sa har jag lagt in några annonser för första gången. Flera människor har undrat varför jag inte gör detta. Nu är det gjort och jag tror inte att jag kommer att få ihop till någon jorden runt kryssning på de här rutorna. Jag har valt sådana som jag tror att mina läsare kan ha nytta av i alla fall.

En liten fika med "Länsman" blev det och jag fick även träffa och krama om hans lilla söta fru (det var godare än fikat).
pappa B

Anledningen till mitt tränande...

Många av mina vänmner och bekanta frågar mig varför jag har börjat träna så in i bänken. Detta gör att det känns som om jag ska förklara detta.
Det hela började med att jag och familjen åkte ner till Hurgada, Eypten sista veckan i januari i år. Vi skulle passa på att fira vår lille son som fyllde 14 år den sista januari. Allt var frid och fröjd, 25 grader plus och första morgonen när vi gick för att äta frukost så såg jag mig själv i hotellets stora spegel och vad händer? Jo där stod en säl, i kortbyxor på två långa ben! Hade jag haft pröjsare och mer utstående tänder hade jag sett ut som en valross. Jag blundade och tittade en gång till, samma kreatur stod där pch bligade på mig. Jag sa ingenting men åt lite mindre frukost den här morgonen.

Insåg min situation vid flera tillfällen under semesterveckan, inte minst nere vid poolområdet. De yngre männen fick givetvis den uppskattning de förtjänade, så även mina jämlikar åldersmässigt sett. Den uppskattning som drabbade mig var de tjut som uppstod då jag plumsade i poolen. Inte för att detta imponerade utan för att vattnet stänkte långt upp på damerna som låg i sina solstolar. Med andra ord inga positiva vibbar.

Då dök tanken upp, jag måste börja träna
Väl hemkommen och satt i de normala gängorna så flöt denna tanke bort i samma veva som ett glas gott rödvin intogs på fredagskvällarna. Sälen fortsatte att frodas och livet gick sin gilla gång. Det var dags att fira födelsedag. Tyvärr måste man detta varje år och den här gången var det den 68-onde i ordningen. Samma morgon klev jag upp på vågen och plötsligt stod håret rakt upp, (det lilla som finns kvar) och ögonen höll på att trilla ur skallen då jag såg de digitala siffrorna visa 97,7 kilo. Jag var med andra ord snart 70 bast och vägde nästan 100 kilo!
I samma veva drabbades jag av en oförklarligt virus som gjorde att plötsligt var hela gubben satt ur spel och detta i kombination med det övriga eländet med ålder och vikt, gjorde att träningstanken kom farande som en slaghök och slog sina klor i skallen på mig.

När sista, det av doktorn ordinerade pillret var svalt och utskitet så gick jag ut på nätet för att omgående ställa om mitt matintag. Mindre portioner (man behöver ju inte fylla i ansiktet så till den milda grad att man inte får igen munnen) mindre portioner fler gånger om dagen och mellanmål däremellan för att hålla blodsockernivån så konstant som möjligt. Potatis, ris och pasta plockades bort de flesta dagarna i veckan och grönsaksintaget ökades kraftigt, linser, nötter och andra nyttigheter inskaffade, förvälldes, kokades och intogs med största förtjusning.

Sportlife dök upp i Angered
Jag stegade in och träffade flickorna bakom disken. De var glada och snälla och visade farbror B vilka alternativ det fanns när man blivit så gammal som jag. Det var många. Bland annat ett förträffligt seniorkort där man för 149 riksdaler i månaden tränar hur mycket man vill före klockan två och dessutom får vara med på cirkelträningen. Det lät bra, men eftersom jag snurrar och far runt staden och dess omgivningar så tyckte jag att det skulle kännas bättre att kunna träna lite då och då och var som helst så jag friskade på med dryga hundringen till och köpte mig ett guldkort. Det ångrar jag inte.

Nästa dag satt jag på en av maskinerna och drog för fulla muggar men insåg snabbt att jag måste följa med på ett gymintro som skulle ske dagen efter. Lilla Sophie, klubbens PT (Personliga tränare) tog hand om ett gäng glada gubbar, några trevliga damer och visade oss runt bland fem maskiner och några vajerredskap. I samma veva skulle det köras cirkelträning vilket jag givetvis hoppade på när jag ändå var i gång.
Dagen efter hade jag aningen träningsvärk, men inte värre än att jag kunde masa mig upp i massagefåtöljen och starta den.

Idag kör jag fyra dagar i veckan efter eget träningsprogram anpassat till min spolformade kropp + cirkelträningen på onsdagarna och så försöker jag gå en ganska lång och mycket snabb promenad varje dag. Detta mina vänner har resulterat i att nu visar vågen 90.9 kilo, jag är piggare och gladare, sover som en stock, känner mig starkare för varje pass jag avverkar och livet leker.

Någon dröm om att bli en broiler som har tricepsen fulla av hängande och sprattlande sexbomber har jag inte men däremot skulle det kännas bra att få återvända till den 85 kilo tunge, dansante gubben som en gång i tiden gjorde Göteborgs alla danshak osäkra. Mitt mål (som givetvis nu med facit i hand är för optimistiskt) är att jag skall få de digitala visarna att stanna på 85 kilo på Julafton.

Jag kom hem för 20 minuter sen efter 9 kilometer i mycket snabbt tempo på tiden 88 minuter. Det är jag stolt över.

pappa B

Phu, nu har "sågbocken" fått sig en duvning!

Jim, grabben som sköter om vår cirkelträning är givetvis i topptrim. Han knyter ihop sig till en liten boll när han kör vårt stretching pass efter "hopp och lyft" varianten och vi gubbar och gummor försöker få oss så långa och smala som möjligt. Jag har på tok för korta armar eller så är benen för långa, wirrekaggen på mitten är givetvis i vägen och bidrager till att armarna inte räcker fram. Senorna spänner, som strängarna på Jokkmokks-Jokkes fiol, från stortån via röven och upp i hårfästet, det svartnar för ögonen och man håller andan för att inte släppa iväg en brakare som gör att man liket en utsläppt ballong blåser upp bland vattenledningsrören i taket. Detta med att stretcha har man aldrig tidigare varit med om, läst om hur viktigt det är både före och efter träning mest efter faktiskt, det har man gjort men utövat det? Skojar du. Den enda stretching man utför är när man skall knyta skorna och ta på sig tröjan. Numera har jag skor utan snören och ett långt skohorn!

Idag hade jag fått med min nye kompis, ukuleleliraren Stefan till cirkelträningen. Det var glädjande. Denne lilla roliga man förgyller tillvaron och man får skratta lite extra. Jag undrar vad hans golfspelande kamrater säger när han dyker upp i vår, smidig som en vidja, stark som en björn och med en svong i svingen så att det står härliga till. Det vill jag gärna få reda på när den dagen kommer.

Slängde jag ut en liten försynt fråga om han kunde tänka sig att dra en liten trudelutt på ukulelen när vi tog julavslutning på träningen. -Aldrig i livet, kom det blixtsnabbt.
Kaffetår och ostmacka (på grovt bröd) efter passet visade att han hade tagit i och inte fuskat för det var svårt att hålla kaffemuggen på plats, även om bordet var ganska stort.

Nåväl nu skall intagas lite lunch, en ny promenad i skog och mark för att ökad förbränning av wirrekaggen skall påbörjas. Vi syns när vi hörs och tills dess var rädda om er.
pappa B

PS: Bilden på det frostiga bordet tog jag på vög ner till gymmet med min iPhone idag. Lite fiffel med PS här hemma och det vita blev blått.

Det här lovar gott inför vinterfisket.

Minus 4,6 grader och detta bådar gottinför framtida besök på isarna där vi brukar tillbringa timmar för att försöka få upp lite fina abborrar. I fjol så drack vi lussekaffe ute på surtesjön, "Länsman" och jag, det kanske vi inte kan upprepa men vem vet. Håller kylan i sig en vecka så blir det så pass att det skall mycket blask till om grundisen skall släppa. Så här såg det ut när jag öppnade dörren i morse, vitt på grannhusets tak och i fjärran var de två kranarna igång med att bygga den nya is- och simhallen här i Angered.

Idag blir det cirkelträning nere på Sportlife, Jim som leder det hela ör en hår kille och har ögon i nacken så det går inte att fuska nämnvärt. Skall se om jag kan ta en bild på den aktiva truppen som hoppar omkring under de 60 minuter som passet håller på. Återkommer längre fram under dagen, nu skall jag svammla lite i min lilla radiokanal på webben. Lyssna du med, jag finns ju här på sidan längst upp till höger.
pappa B

Omvänd sjöpromenad, tungt som tusan...

Idag vände jag på sjörundan och gick bakvägen. Det skulle visa sig vara ett kraftfullt beslut för det var uppför de första 3 kilometrarna. Phu, men jag grejade rundan 6,35 km på 60 minuter inklusive ett pinkestopp och 11 fotograferingar. Så här såg det ut:

Upp och förbi det gamla dagiset och vidare upp till Vägttlestugan. Där svänger jag höger och går upp via grusvägen.

Huvva, äntligen är backen avklarad och nu bär det vidare upp mot nästa kulle.

Här kommer första nedförsbacken ner mot Stensjön som ligger till vänster om stigen.

Till höger har vi Grästjärn liten men djup. Här finns det tusenbröder men de är inte så lättlurade i alla fall. Och kolla här hade faktiskt lite av nattens minusgrader kvar som ett tunt täcke på vattnet. detta bådar gott för vinterns pimpelfiske.

Och så framme vid Mölnesjön, spegelblank och vacker ligger den nedanför höghusen i Rannebergen.
Nu återstår rakning, en skön dusch och sedan blir det nog ett glas rött nere i Göteborg i afton. Hej på er kamrater
pappa B