söndag 15 februari 2009

Idag börjar kampen mot kalaskulan!


Ja, det stämmer. Nu är det söndagen den 15 februari och nu skall jag banne mig ner i vikt. Efter flera månaders velande har jag bestämt mig. Musklerna som glidit ner eller försvunnit skall tillbaka. SPORTBLAD.SE

Banta med oss!

Känner att jag måste ta tag i det här, skall träna för att leva längre. Håll tummarna, det behöver jag. Stavgång startar i morgon. Min kollega Yvonne tog bilden i Budapest.
pappa B

lördag 14 februari 2009

Måns sopade scengolvet med resten

Äntligen! Rätt låt vann, men varför skall den här lille (uppför sig inte som en 16-åring) Diamond plötsligt finnas med? Låten en typisk datakonstruktion a la Bard & Co och en ullidulltext. Nåväl jag tyckte att mina "Kakor & Bönor" framstod som tre kursledare på ABF som fått för sig att de kunde sjunga. Bättre om vi sluppit se dem i bild och bara lyssnat på låten. Jennifer Brown borde ha kommit till en andra chans eller blivit den internationella juryns val. Jag hivar iväg en slängkyss till Jennifer via rymden. Nu är hon på banan igen! Antar att det är barnens år i år och det var därför som den internationella valde Aiamonds låt. Nåväl, hon ryker när det drar ihop sig!
Har slagit upp en wirre och sätter mig nu i fåtöljen och lyssnar på en deckare av Olov Svedenlind. Jag förmodar att jag somnar om ett par timmar (både av myset i fåtöljen, uppläsarens röst och av wirren (three fingers).
Sov gott, pussas lite mer och klia gubben på ryggen, jag vet att han gillar det.
pappa B

Ibland känner jag mig så här....

som en fasan.... springer omkring i det höga gräset och kacklar, gal och hostar. Sen när man skall iväg och vill flyga högt, ja då orkar man knappt få röven med sig.

En som kom högt upp idag var Anders Söderström och även Johan Olsson. Måste ge alla grabbarna, även surgubben Fredriksson lite kredit för deras insatser idag. Själv har jag halkat omkring på halö plast som skall föreställa is som man skall åka skridskor på mitt på torget i Kortedala. Det räcker.....
Föga inspirerande och dagen räddades av att en av mina modeller ringde och vill träffa mig i veckan för att ta nya bilder....
Nu blir det ny omgång i Melodifestivalen och kvinnan och jag skall ta oss en liten "Irländare". Inne i ugnen puttra 1 kilo bog som så småningom skall bli en mör och angenäm variant av kallops. Här i stugan är vi inte så noga med reglerade mattider utan äter när andan faller på och hungern sätter in. Med andra ord kommer aftonens måltid att intagas om cirka 2 timmar.
Nu skall vi se och gissa vad som kommer att hända på Melodifestivalen. Givetvis kommer landets alla småtjejer att hissa upp Måns Zelmerlöw till fortsatt tävlande.

Skall bli mycket roligt att återförenas med Jennifer Brown, den lilla Hjällbojäntan. Jag sätter en peng på hennes vackra röst. Djuraktivisterna Lill & Susie har nu blivit halvtanter och kommer så att förbli. Även om en del s.k. experter spår dem en ny framtid. Däremot tror jag att frk, Diamond dras med en bra bit in i tävlingen tack vare sin stora skara fans. Segern kommer att stå mellan Cookies´n Beans och Zelmerlöw. Stackar Markoolio kommer utan tvekan att återigen få spela rollen som pajazzo. Synd om killen som jag tycker är en festlig typ.

Vågar vi oss på en gissning?
Vidare till finalen går Zelmerlöw och Cookies´n Beans
Till kval för andra chansen Amy Diamond och Jennifer Brown
Är det någon som sätter emot?
pappa B

Norge, Norge, Norge Norge och så Helena Jonsson


Jag sliter av mig skinnkepsen, böjer min gråsprängda hjässa mot linoleummattan och grattar Norge. Vilken show på skidor med bössa på ryggen. Det norska laget åkte skiten av resten av världen och vår egen guldkandidat han får inte ens köra jaktstarten i morgon. Kom för långt ner i resultatlistan. Stor djävla skam!
Skickar en stor kram via rymden och tanken till Helena Jonsson, femma i damernas sprint och den enda som får godkänt i den svenska truppen.
Nu sticker jag ut och jobbar en stund, skall fotografera skridskoåkande ungar på plastis.
Kvinnan, "Skogarnas Konung" "Prinsessan" och hennes kompis är på bio. Syns säkert under eftermiddagen. Lägger in en bild från Norge, för att visa min uppskattning till våra grannars fantastiska framgångar nere i Korea, och att de finns på armlängds avstånd från ankdammen Sverige.
pappa B

Våra tre sömntutor...

Kolla på de här tre sötnosarna. "Prinsessan" kaninskrället Torstelina och "Kvinnan". Alla tre utslagna i soffan. Med fötterna på bordet, chips och pappa B:s specialdip. Ett fullt rödvinsglas och resan mot en ny dag har börjat.

Visst är de goa. "Skogarnas Konung" och jag lämnar dem ifred och smyger iväg för att lösa världsproblem. Klockan är ju bara barnet, lördagen har ju nyss börjat. "Kvinnans" vinglas sörplar jag i mig, det är synd att slå ut detta druvans nektar i Göteborgs avloppsledningar.
Natti natti
pappa B

fredag 13 februari 2009

Nu blir jag förbannad!


DETTA ÄR SVERIGES REGERING, MOSSIGA OCH STENDÖDA!
Antar att det är fusk i telefonröstningen eller annars så är svenska folket totalt tomma i skallen. Hur ända in i kråksången kan en staplande kärring Högberg få vara kvar. En flinande smörnisse som Granqvist och träbente Scott gå vidare och tuffa, roliga Kitty åker ut! Hon dansar ju bättre dessutom, men har fövisso kommit i onåd hos fröknarna i juryn.

Och som gädde på moset är det plusgrader och snöbrist nere i Korea där skidskytte-VM skulle starta i morgon. Har ju för bövelen inhandlat en sprillans ny TV och ett helrör Springbank!
Tänkte sitta på första parkett och ta mig en rackabajser och se medaljerna trilla in i den svenska truppen. Nu blir det vattenskidor i stället
Vart tusan är världen på väg.
Kärringa Olofsson, en gång i tiden kärnkraftsmotståndare, hand i hand med hummande Fälldin och bromotståndaren Johansson har nu fått 24 volt i röven och plötsligt bytt sida. Frimicklarna från Jönköping lallar också med.
Jag skiter i lördagen den 14 februari, jobbar i stället!
Ha det jättefint.
pappa B

Nu hoppas jag på förseningar....

En av ABC:s unga talanger i boxningsringen
I dagens "Gubbkalsong" kan man läsa att George Scott känner sig stressad för att hinna från Ingemar Johanssons begravning och upp till Let´s Dance. -Hinner jag inte upp i tid blir Maria och jag diskade, lär han ha sagt till pressen. Jag tycker inte alls att han skall stressa. Här yppar sig ett utmärkt tillfälle att få bort träbente Scott från tävlingen. Han verkar ju inte röstas ut den normala vägen, varför fattar jag inte.
Nej käre Scott, stanna en fredagskväll i Göteborg. Tag dig en liten rackabajsare och åk ut till "Finska klubben" på Hisingen. Där blir du genast infångad av en stabil finsk mamsell och så bär det av i en Humpa så det svartnar för ögonen på dig. Humpa är inte en dans, det är en billig tur med svävare till takten av dragspelsmusik och stamp med foten (dragspelaren stampar) Fort går det och man blir lagomt yr i huvudet för att inte hinna gömma sig när nästa mamsell trycker upp dig i en tango. Hon sätter sina överviktiga valkar i magen på dig och trycker upp blindtarmen precis under hjärtat ditt. Tre snabba steg baklänges, tvärstopp och så åker blindtarmen upp igen samtidigt som du åker på två tvära vänstersvängar.
Du håller krampaktigt tag i valkarna på kärringen och blundar frenetiskt för att inte svimma av yrsel, andnöd, mest förorsakad av trycket mot hjärtat och doften av svett blandat med Aqva Vera.
När tangon är slut så vacklar du åter till det bord du hade när du kom. På vägen träffar du mamsellens äkta hälft som ger dig en snyting så tre tänder åker ner i ändtarmen och du vinglar ut på dansgolvet igen. Där fångas du upp av en ny mamsell och dragspelaren trampar igång en ny humpa. Så pågår det ända fram tills personalen och vakterna släpar fram dig under bordet och sätter dig på trappan utanför lokalen.

Alla taxi har redan kört därifrån så du sitter där lungt och stilla på trappan tills ny dag börjar. En härlig kväll med massor av finsk sisu är över liksom frmträdande i Let´s dance för dig. Svenska folket är lyckliga och du har lärt dig att böja på knäna.

Till en av landets största genom tiderna säger jag bara -Ingo, vila i frid!
pappa B

torsdag 12 februari 2009

små korn från Europa...

....har kollat lite bland de gamla bilder jag hunnit scanna in och visst finns det några goingar, som väcker minnen. Minnen som ingen kan ta ifrån mig. Tider med goda vänner och kollegor. I Sverige, utomlands eller hemma. Den här bilden togs nere i Almunécar, Spanien. Ett gäng glada journalister skulle skriva en bok om området och givetvis blev det lite Playa de la Mar med seglardojja också.
Frankrike ett av mina favoritländer. Ett eldorado om man gillar gatufotografi (gör jag ibland). Här är en bild från ett av de stora modehusen. Paris givetvis! Alla varuhus, skyltdockor och verkliga dockor, farbröder och tanter och hundar. På trottoaren finns det markerat var man får låta hundarna skita.
Polen, Warsawa eller någon annan stad visar hemska minnen, blandat med vackra kulturhistoriska byggnader. Här är en minnesstaty över stupade soldater. Det ligger alltid färska blommor här. Starkt!
Gatumusikanterna här spelade för att överleva. Det här var tiden då man fick 2300 sloty för en svensk hundring. Svartväxlad givetvis. Idag är det tvärtom. Orbiskuponger gällde och kärlek det fick man hur mycket man ville för ett par nylonstrumpor. Nu hoppar den lilla gröna gubben Ågren upp på min vänstra axel.
Vi flyttar oss genast till andra breddgrader, Budapest på 2000-talet. Kväll och utsiken blir ännu vackrare. Sen har vi den lilla staden Göteborg, Brunnsparken en vanlig torsdagskväll. Det går inte heller av för hackor. En "arbetarporter" nere på Bishops Arms eller varför inte lite surrande och en mörk lager inne på ölhaket 7:an mitt i stan? Till sist blir det Istanbul. Året 2007 och detta var dagarna innan det började smälla i stan. Bilden tagen från min balkong på hotellet där jag bodde i en vecka.
Det finns massor av minnen i mina negativalbum. En del glada en del sorgliga. En del vill man inte glömma en del önskade man varit ogjorda. Jag har hela mitt liv, från morgon till kväll, dokumenterat i svart/vitt, negativ färg eller diapositiv + en helvetes massa gigabite digitalt.
Natti!
pappa B

En stor handling av en liten människa...

En lördagsmorgon före jul stod ett litet paket framför min plats vid köksbordet. Inslaget i blänkande silverpapper med ett blått band med rosett på. Hon kom smygande in och kröp upp i mitt knä. -Det är till dig pappa, sa hon och lutade sitt lilla blonda huvud mot min axel. -Jag tog ett blått band även om ett rött varit snyggare.
Texten inne i muggen löd så här;
En källa av styrka och rådgivning
En mentor och en vän.
Jag uppskattar och älskar dig, mer och
mer för varje dag som går.
Jag kan inte föreställa mig vad jag skulle
göra utan den kärlek du ger mig.
Jag kommer att värdera ditt hjärta av guld
mycket högt så länge jag lever...

-Jag köpte den för min månadspeng, sa hon och pussade mig på kinden. Sen sprang hon iväg in på sitt rum

Ölkulturvandring med mersmak...


Detta är Kjell Gustafsson, mannen som håller i de mycket populära ölkulturvandringarna här i Göteborg. Nu skall vi göra en serie om ölhistorien i Göteborg. Den skall publiceras i tre delar (kanske fyra, vi får välan se).
Att följa med Kjell är både roligt och spännande. Till alla er Göteborgare som läser min blogg, häng med på en tur, ni kommer absolut inte att ångra er. Två öl hinner man också få ner under turens gång. Själv har Kjell ett mcyket vackert ordspråk -Öl är hälsa, hälsa ofta!
Detta är ett helt nytt Holländskt öl på krogen. Ett ekologiskt veteöl som smakar fantastiskt gott. Hela proceduren sker ekologiskt från marken till buteljen.
Det bryggs på ett litet bryggeri i Holland. Nja inget microbryggeri utan ett litet familjeägt bryggeri, Witte Parel (vita pärlan) heter ölet och det är verkligen värt att smaka på.
Nu går ni genast och lägger er så ni orkar vakna i morgon.
pappa B