Visar inlägg med etikett sol. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sol. Visa alla inlägg

måndag 9 oktober 2017

Å herre je!

Har nästan glömt bort hur man skriver in och lägger in bilder på den här bloggen. Svagt då den varit huvudblog ända sedan starten för flera flera år sedan. Nu cirkulerar det mesta av mitt liv på Tidiga morgnar och sena nätter i Torrevieja. Sitter ju och myser under palmerna och då kommer vinterlandet en ganska bra bit bort. Men...du kan väl komma med ner till solen och hänga med mig där nere, det tycker jag.

tisdag 1 september 2015

Lugnet lägger sig över Torrevieja med omnejd...


...de flesta turister har packat sina resväskor och gett sig av hemåt igen. Båtarna i hamnen ligger kvar, de gör de hela året. Kanske är det ett 20 tal av dem som byter positioner bland pollarna, inte fler. Frågar man en kille eller tjej med seglardojjor vad de gjort hela sommaren så kommer svaret blixtsnabbt. -Vi har seglat i Medelhavet och haft det hur skönt som helst. Så skit heller ni har slöat i båten vid bryggan i Medelhanvet. Era ankare har vuxit fast i botten, inne i hamnen och ni har banne mig inte fått den minsta lilla kallsup av saltat vatten. Så är det bara, ni har varken vatten i knäna eller vågor i håret, bara en fin dyr båt och seglardojjor. That´s It!


I natt for Herr Larsson och hans Sussie hem till ett regnigt och grått Göteborg 12 + och regn det är en bister sanning för dem när de halkar ut på plattan i Landvetter. Från 30+ till 12 är ett förskräckligt hopp och jag anar att de snart återvänder till livet på det spanska landet, När det stod klart att jag skulle bo lite längre nere i solen så skulle alla polare både sådana som låg väldigt nära och de mer ytliga direkt komma ner och hälsa på direkt. Jo tjenare som lottköparen i TV-reklamen säger. Det är kvinnan, dottern,  hennes tre kompisar och herr Larsson med sin Sussie, som besökt mig här i Spanien. Janne som Herr Larsson heter enligt prästbetyget är en het figur, en tidningsmogul av stora mått (kolla vad fint han fyller ut det spanska linnet) en riktig vän en sådan man vill hålla i handen om det börjar storma för mycket.
Är ganska säker på att han hinner ner en gång till innan jag reser hem till Jul i december, Skulle även uppskatta om min grabb kom ner under något längre lov. Han behövs här nere hos mig.
pappa B





onsdag 2 oktober 2013

Klart styrbord, nu kan du hänga med vad som händer och sker i solen...

Som alla mer eller mindre vet och har hört talats om så blir det snart Spanien för den här gubben. Jag har ju berättat att jag skulle lägga ut en länk till min kommande spanska blog så ni kan följa med och se vad som händer och sker med gubben och även resten av familjen då fi ligger i solen och steker oss...
http://www.vivatorre.blogspot.com
...där har ni länken. Jag hoppas verkligen att ni följer med mig ner och kommer med en och annan glad kommentar under resans gång.
pappaB

fredag 17 maj 2013

Värderna normala men pulsen hoppade lite extra...


Dagens resultat av blodtappningen för en dryg vecka sedan gav positiva resultat, för mig alltså. Alla värden var bra även blodfetterna? som låg inom ramen men lite nära strecket för att sköterskan Linda skulle applådera. Detta resulterar förmodligen i att jag får ett piller som håller detta i schack. Blodtrycket stabilt men däremot hoppade pulsen en aning (det berodde till 100% på att jag satt med min hand i hennes knä) så det blev att göra en liten dubbelkontroll med ett EKG som visade sig hur bra som helst. Gjorde en avbeställning på urnan så länge och gav mig ner på gymmet, glad i hågen och betydligt bättre till mods.

Dessa glädjande besked gjorde att jag och gode vännen Christoffer "Bambibjörnen" drog ner till Avenyn för att sola oss och dricka ett glas. Några scandal girls såg vi inte bara gamla tanter i långa kappor och hatt med flour. Så vi blev inte där så många timmar. Trevligt hade vi och fick en rolig pratstund med lilla Anna-Lena   som jag plötslig såg komma spankulerandes längst Avenyn på väg från jobbet. Tjoho! vift med armar och ben och hon var fast..

Mycket folk på stan i den sköna sommarvärmen och jag fruktar för hur det skall bli i morgon när Göteborgsvarvet drar igång. En sådan här dag vädermässigt och det blir knökfullt överallt och många av löparna tuppar av på grund av vätskebrist. Flera unga damer gjorde sig i ordning inför kvällens håll i gång och det gäller att hålla tungan rätt i mun Här bättrar en ung dam på klorna med lite extra rött och det hela verkade bli hur bra som helst. Koncentrerad hem ovetandes om både mig och resten av världen lade hon på lacket med säker hand. Bra jobbat!

pappa B

tisdag 9 april 2013

Sluta omedelbart att gnäll på Ryanair era surputtar!

..jag har hört så många historier om hur krångligt det var att resa med Ryanair från Göteborg City Airport. Ett otroligt krångel med bagaget, in- och utcheckning, platserna ombord maten med mera med mera. Halvt skärrad förbereder jag mig på en spöklik upplevelse, när vi skall checka in  för att sväva iväg till Alicante och vidare transport till Benidorm.
15 kilo i resväskan och 10 kilo i handbagaget, det är väl helt ok om man inte skall ta en hel frisörsalong, en Boutiqe och ett parfymeri med sig. Allt som du behöver för att åka till solen och den billiga spriten en vecka får mer än väl plats i resväskan. Alla laddare, batterier och kameran får ännu mera plats i handbagaget. Några problem med att testa resväskorna i den för det avsedda stället inne i hallen, förlåt ladugården ute p¨å Säven det var det absolut inte, dessutom hade vi med oss ryggsäckar, så de så....
Shopping galna käringar får givetvis se upp men med tanke på deras framfart i klädaffärerna så bör man inte ta med sig mer än ett par trosor, en bh och något att ha på sig under resan, Sen kan man shoppa loss för 15 kilo där nere. De som föredrar sprit istället för lukta gott och kläder de får väl dricka upp 2 liter av de 15 så de får plats med skorna och tre par kalsingar och ett par strumpor. Annars har man ju 10 disponibla kilon i handbagaget.
Ryanair, tack skall ni ha för en bra och billig resa tur och retur till Benidorm. det gjorde ni förbannat bra även om maten var kas och dyr 5.50 euro för ett paket pommes som innehöll 20 små pommes, blöta, sega och iskalla. Sälj öl och läsk och godis till kiddsen i stället och skippa tjafset med usel snabbmat.

Så var det detta med tjejer/kvinnor. De flesta av mina kamrater har ju börjat trappan neråt i livet, men då det gäller damer har det fortfarande stinget något så när intakt (tror de själva) Varje gång jag snackar med dem så kommer detta evinnerliga snack om kvinnor på tapeten. Att de dessutom har svårt att uppfatta kvinnan som kvinna och inte något liggunderlag gör ju inte saken sämre. Nu mina vänner har jag varit så förutseende att jag fotograferat några flammor till er. Till mina yngre kamrater räcker det med en bild. De vet att man skall vara snäll och omtänksam, diska, damsuga med ett m och bära ut soppåsen om man skall få lön för mödan.

Bastanta flickor var det gott om nere i Benidorm, mest bleka engelska mamseller som sällan tog av sig kläderna. Tack och lov. Några pigga tanter i min egen ålder strossade också nere på stranden med käpp och kasse i högsta hugg, den bilden vill jag gärna tillägna min käre kusin poeten Börje uppe i Boden. Han har förvisso en liten ärta där hemma men jag vet att hans dragningskraft mot äldre damer, som han kan dricka te med och högläsa sina romantiska dikter för, de ligger högt i kurs.

Detta med hans poesiskrivande har blommat upp sedan han lämnade lokal  politiken uppe i Gällivare och insåg att det verkliga livet vad det som hände utanför kommunalhusets dörrar. Plötsligt blommade en poetisk ådra upp hos djupingen och han satte sig ner och sprutade fram romantiska stycken i tid och otid. Han har nog redan skrivit ihop en hel bibel kan jag tänka mig. Samtidigt tycker han att han tränar och bygger upp sin kropp genom att ära grönsaker och dricka grädde samt ta små trippande promenader  runt Torpgärdan i Boden, Är 1,78 cm över havet och väger väl runt 38 kilo med kläder...

Håll till godo käre kusin, tanterna är dina och lägger du sedan till lite
fotmassage samtidigt som du högläser dina kärleksfulla dikter så går gummorna i spinn och du med. Pigga tanter som trotsade Medelhavets friska vind, djup sand och spanande på unga kavaljeer.

Sedan har vi då damen eller rättare sagt tjejen till mina mer virila kamrater. Grabbarna som fotfarande kan stå upprätt utan stöd och dessutom vet att uppföra sig med lite takt och finess. Den här lilla najaden som hade lagt sig i lä bakom stenmuren i närkontakt med soptunnan tillägnar jag er, Dejan, "Polacken", han får titta på andra brudar för sin lilla filé där hemma. Spelemannen, lille Steffe som ändock räknas in bland de virila, Ebed som mest ägnar sig åt att fotografera affischer, min "lillebror" Lasse den avdankade CIA-agenten Lidén, snart Kilandas enda hemliga polis, Greven Vilgot von Axelklaff, som trots hög ålder alltid uppskattat kvinnorna på rätt sätt. Aimotgreven, Danne J, Ingo-Pingo och några friskusar till. Damen är er!


Att den sköna heter Frida och kommer från Ockelbo det skiter vi i. Hon låg i alla fall och brände skinnet nere i Benidorm, iförd endast lite tyg över maskineriet. Är det nu så att ni tror att jag promenerat omkring där nere i solen och tappat fattningen så glöm det. Varenda en vet väl att det är Otto och Ottilia som har namnsdag idag. Fiskarexperten Otto,seg norrlänning grattar jag idag och den hädangångne storjägaren "Lys-Otto" i Skepplanda som jag haft äran att både lyssna till, och jagat älg med..Grattis krutgubbar.
Gå nu och se om kvinnan eran och ge tusan i att förstora och kopiera upp Frida från Ockelbo, då stämmer jag er.
pappa B




onsdag 21 november 2012

Etapp ett avklarad nu är det dags att promenera ner till Sportlife...

...men först vill jag bara meddela till alla kaxiga stockholmare att nu är det bevisat-. Ni lever och arbetar i skuggsidan jämfört med oss göteborgare och snapphanar i söder. Kolla detta, skrivet av två forskare som studerat bristen på D-vitamin hos svenska folket;
 Enligt en tidigare studie som refereras i debattartikeln är solljuset helt verkningslöst mellan oktober och mars från Stockholm och norrut.
Tag nu till er detta och sluta vara så envetet kaxiga om er huvudstads alla fördelar. Bäst för er vore om ni kom ner oftare och hälsade på oss här på framsidan så ni fick lite hälsosamt ljus på era bleka kroppar. Till och med grabbarna från Afrika bleknar där uppe i skuggan. Detta gäller även mina kamrater i norrland, kom hit för hundan.

Skall packa trunken och ta mig ner till gymmet, Ivan den förskräcklige har fått ner sin tre rätters lyxmiddag och känner sig manad till lite träning. Jag ¨återkommer på denna teater senare i afton. Hej på ett tag.
pappa B


onsdag 24 oktober 2012

Längtar till solen och värmen...

När man sitter hemma, lite febrig och deppad för att man inte kan träna då kommer längtan till solen och värmen smygande. Att kunna gå ut på balkongen och sträcka armarna luften under en klarblå himmel. Här håller man på att frysa paketet av sig när man skall gå utanför dörren för att hämta in tidningen.

Här var en livad gubbe inne på fiskmarknaden i Sousse.
Jag har varit i Tunisien massor av gånger, både längst söderut och högst uppe i norr. Här ser ni fiskhandlaren i Sousse, en glad figur som styckade och skrek om vart annat.
Jag gillar Tunisien, maten och väderleken. Folket är trevligt och inte alls så påflugna som på många andra ställen. Lite kommers här och där och det enda som jag inte gillar är att det aldrig finns några kvinnor att vila blicken på ute på caféer och restauranger. där sitter det bara gubbar och suger på sina  vattenpipor.
Då är den internationella känslan och livet betydligt trivsammare i Turkiet, inte minst i Istanbul som är en riktig pärla, året runt. Deras mat är fantastisk och utbudet av både nöjen och kultur slår det mesta, om man bara orkar haka på.

Visste du att den 24 oktober 1901 så klev Annie Edson Taylor ner i en tunna och åkte utför Niagarafallet, och överlevde. Hur i all fridens värld kan någon vara så tokig? Antagligen var hon självmordsbenägen, hade en man som slog henne eller så var hon jagad av kronofogden. Om käringens tur ner för vattenfallet påverkade, att det den 24 oktober 1939 började säljas damunderkläder av nylon i Washington det vet jag inte, men det var då nylonen klev in på textilmarknaden....det måste ha varit lättare att sy i nylon för året därpå infördes 46 timmars arbetsvecka i Wilmington, Delavare.

Tänk vad ni har lärt er mycket på den här lilla tiden, det är inte klokt egentligen, eller hur?
pappa B

"Påpekar du allt för ihärdigt att du har rätt, har du fel."

torsdag 5 januari 2012

Ser aningen mörkt ut..

Gubbaskrället åkte på en ny smäll i går eftermiddag. Febern drog iväg upp och jag var inte så kaxig som jag brukar vara. Hade tänkt ägna en tid av den här dagen ner på Svenska Mässan och hundutställningen som startar där idag, men det får nog vara känner jag. Vill ju bli av med den här snuvan så att jag kan börja träna igen. Blir nog soffan och skidåkning lika förbannat den här ärtsoppedagen. Har inte fått ordning på mikken än heller så förmodligen slipper ni mitt kraxande i radion också.
Här har ni en sann utställningstjej, Ann Paleski och hennes Irländska Settrar tillhör faktiskt världseliten inom rasen. Inte illa och som lite kuriosa kan jag ju nämna att Ann själv också tillhört världseliten i simning, inte illa det heller. En sak skall ni veta att det finns ingen sport eller hobby där det råder så mycket avundsjuka och elakhet som inom hunderiet. Här kastas knivar både högt och lågt och det råder ibland en sådan stämning mellan käringarna och gubbarna att det nästan är hemskt. Förmodligen är de lika illa bland katt- och hästfolket och varför, ja det kan nog ingen svara på.
Här, nere i Hurgada, Egypten var vi i slutet av januari förra året. Vi firade "Skogarnas Konungs" 14-års dag samtidigt. Här smyger solen ner och det är 23 grader i luften, det tror farfar att jag längtar tillbaka. Under vår vistelse där så bröt ju oroligheterna ut och kulminerade precis när vi skulle resa hem. Hotellpersonalen var mycket upprörda över händelserna i Kairo och menade att de tog musten ur den Egyptiska turismen, -Ingen vill eller vågar komma hit nu, sa vår bartender kvällen innan vi reste hem. Jag hoppas att turisterna återvänder för Hurgada var en trevlig plats. Vi har börjat insamlingen inför årets semester som vi skall försöka lägga i Croatien, om vi nu kan fylla plastburken och se över inkomstera så det finns medel för att göra resan.

Ni får vara rädda om er nu och jobba inte ihjäl er, det är ju helg igen nu med en eller två extra vilodagar, eller?
pappa B

torsdag 20 oktober 2011

Herreje vad man blir sugen på att ge sig av....

..bort ifrån regn och rusk och de allt kallare vindar som drar in över Svea Rike. Ner till solen och värmen, till lite exotiska platser med drag under skosulorna. Inte lunka på här hemma och gnälla över väder och vind och usel pension. Nej, tusan hakar nu gäller det att plocka fram ett resmål som passar både gubben och hans familj och den tunna plånboken.
Vi har rest ovanligt mycket i vår familj, inte minst jag som under min aktivaste karriär som journalist och fotograf haft resor som en av mina specialiteter. Kåserat och fotograferat från både kända om mindre kända platser runt om på klotet.
Tänk er att få hoppa med i karnevalsyran, dansa en sväng under bar himmel och känna doften från grillat kött, höra sprittande tongångar och få drinkens paraply rakt upp i näsan...Vilken känsla, jag tror att jag bokar en resa redan i övermorgon. I morgon hinner jag inte för jag har så jäkla många reportage att göra. Vi syns mellan fotograferingarna och skrivandet. Ha det så skönt och glöm inte bort att må bra. Vi syns på playan!
pappa B

tisdag 23 augusti 2011

Här löser man världens alla problem...



Gubbarna och käringarna utanför systemet löser världens alla problem. Finns det bara en skvätt öl eller dessertvin kvar så blommar vårlöken igen. Goa gubbar och det varierar från dag till dag. Tisdagar är det juggarna, onsdag och torsdag så är det finsk riksdag och det kan gå ganska hett till. Fredagar då är det kinesernas tur men de samlas bara framför Vinnarhålets skyltfönster för där har man en stor TV som sänder live. Blandad publik passerar revy och kryssar mellan opponenterna.
Ett litet glas på balkongen när solen sakta går ner, det är en av de goda bitarna i tillvaron. Vi har en helt fantastisk balkong, ja inte utseendemässigt men plaseringsmässigt. Sol hela dagen, kan inte bli bättre. Nu skall jag gå ner och se om jag kan filma lite tatuering hos Mikke. Vem vet, jag kanske märker upp mig själv på samma gång. den som lever får se. Vi syns med eller utan kassmärke.
pappa B

fredag 11 mars 2011

Nostalgi och ny trafik - tror ni att sommaren dyker upp snart?

I helgen skall det svenska landslaget åka fort i Lahti. Både damerna och herrarna skall ut i hetluften igen. Det drar ihop sig till slutspurt i Världscupen och här kör man både sprint och en Pursuit på 10 respektive 20 kilometer. Plötsligt slog det mig (aj!) att jag hade en bild från Vattenfallsmästerskapen uppe i Vietas 1968. En bild på min kusin Thorbjörn när han kommer farande mot mål. Den passar bra att lägga ut så här före det svenska landslaget skall ut i hetluften.Det var lite skillnad på utrustningen som synes. Sundins träskidor med riktiga "råttefällor" på. Bambustavar med stora trugor och rejäla yllestrumpor, den obligatoriska toppluvan, tumhandskar och ett sjuhelvetes humör. Sen var det bara att stå på...
Den här bilden tog jag vid en portfolieplåtning tillsammans med modellagenturen i Partille. Jag filmade men kunde givetvis inte låta bli att skjuta lite stillbild på samma gång. Cornelia heter fotografen som äger agenturen och hon är själv en hejare på modebilder.
Håll med om att det ser mysigt ut, sommar, sol svala vindar och het liten brud att krama om, nu längtar jag till värmen. God natt på er hela gänget och sov så gott.
pappa B

fredag 4 februari 2011

Slutet närmar sig, snart blir de nutid igen...

En bild på trollen strax före det att vi skulle ta båten ut till den väntande u-båten. Här fanns flera av havets otäckingar "uppstoppade" så väntan blev inte alls lång och tråkig.
Nu är det snart upploppet kvar då det gäller våra äventyr i Egypten. Vill visa lite bilder på några hus inne på området för att visa vilken hög klass som anläggningen har. Vill ni semestra i lugn och ro, men ändå ha något att syssla med så skall ni inte tveka -The Three Corners Sunny Beach Resort - håller mer än vad det lovar, den saken är klar.
Anläggningens General Manager, österikaren Helmut di Bernardo, är speciellt glad över besökare från Scndinavien. -Det är behagliga människor, lätta att samarbeta med och är ofta på ett väldigt bra humör. Han har arbetat runt hela världen och har mycket lång erfarenhet av olika sorters hotell och turistanläggningar. En glad VD som har nära till skratt. Valet av Fritidsresor som arrangör för vår del var lätt, då de presentkort jag vann kom ifrån dem....
Alla byggnader på området var på tre plan. Den stora huvudbyggnaden som innehöll reception och huvudrestaurang, bar och toaletter. I mitten mellan två rader med hotellrum ligger fyra stora pooler med poolbar i mitten, minigolfbana och aktivitetsutrymmen för de små hotellgästerna, En poolgång där man gärna simmar i binder samman barnpoolen med en djupare variant där det finns fyra vattenrutchkanor.

Huvudbyggnaden med den stora restaurangen ligger som en diamant invid den största poolen. Mycket vackra blommor och gräsmattor bildar små öar lite här och där inom området.

På motsatta sidan av huvudbyggnaden ligger en rad med små shoppingaffärer där det givetvis skall prutas som bara den. Bra utbuyd om man inte vill ge sig iväg in till Hurgadas centrum eller till El-Gouna. En större snackbar ligger närmast stranden där det finns fasta solparasoller. En fantastiskt bra service då det gäller utrymmet där ma solar. snabba och vänliga vakter tar hand om allt och via plastkort får du handdukar, som du lämnar in när solandet är klart. Med andra ord kan ingen fet ryss komma och säga att du har tagit hans solstol...och morra hotfullt åt dig. Havet ligger bara ett 50-tal meter bort och här är den enda missen. Det finns ingens sandstrand, jo sand är det givetvis men hårt packad ökensand, ganska grov och så är det stenigt och eländigt att ta sig ut i havet. För att ge de badglada och den snorklande turisten lite plåster på såren så har man byggt en 300 meter lång pir där det finns stegar som leder ner till havets alla hemligheter. En byggnad längst ut med omklädningsrum finns det också. Här trivdes "Skogarnas Konung" extra bra, helst under vattnet. Vackra färger som byter skepnad allt efter det att solen rör sig. Mycket elegant och estetiekt tilltalande för en gammal fotograf, som pappa B.
Nästa inlägg kommer att visa lite från den närliggande nyuppbyggda delen, El-Gouna, som exploateras för turisterna med baktanken att man skall köpa sig ett eget boende i hus eller lägenhet. En fantasifull skapelse som tagen ur "Tusen och en natt" sagan. Helt säkert kommer detta att locka till sig folk från hela världen när idén satt sig ordentligt.
pappa B

onsdag 2 februari 2011

Hurgada och stekt bacon!

Finns det någonting ljuvligare än knaperstekt bacon, en god potatis och rå lök? När dagens lunch skylle anrättas så var valet helt klart. saknaden efter fläsk under veckan i Hurgada var påfallande och jag klippte tv¨å paket bacon på direkten. Hårdkokta potatisar (små fina asterix) och en stor gul lök. Sedan var lyckan fullständig.
Men det var ju Egypten jag skulle berätta om, eller hur?
Innat rikets tuppar sprättat upp på dynghögen kom kamrat Lars med sin stora bil och hämtade oss. En supersnabb lättviktsfrukost, saken var klar och vi fräste iväg upp till Landvetter flygplats. Biljetterna, med dagens teknik redan utskrivna hemma, passen, alla giltiga även om mitt eget bara har en månad kvar för att vara giltigt i Egypten var nedstoppade i handbagaget och med fyra rätt rejäla väskor och lika många som handbagage äntrade vi utrikeshallen. Checkade in, allt gick som smort och så var det dags för säkerhetskontrollen. STOPP! Den kortväxte mannen som inte kom in på polishöägskolan utan fick välja tullen hoade och stoppade vår lilla "Prinsessa". I hennes handbagage låg det en oöppnad burk RisiFrutti som hon glömt att äta upp när vi kom fram till flygplatsen. I hennes ögon såg man skräcken torna upp sig. Fängelse väntar! Efter några skakiga ögonblick och bortförande av RisiFrutti burken så föll det lilla hjärtat på plats igen.
Det brukliga intaget inne på taxfrizonen, en stor stark och en jaeger eller "gammeldansk" intogs samtidigt som kvinnan förbättrade sina naglar. Två lagomt nervösa troll drack Pepsi! Efter en lagomt skakig och vinglig minibusstur så var vi framme vid vårt hotell -The Three Corners-, utplacerat mitt ute i öknen, drygt 50 meter från Röda Havet. Det var bara vi fyra och så Eivin och Anne-Christine, en mysigt par från Onsala halvönmed i bussen. Redan när vi klev av planet, en gul cigarr med tysk besättning så kände vi värmen. Incheck, plastkortsnyckel, ett glas söt saft och information på engelska, ett färgglatt plastband runt handleden som bevis på att vi fick äta och dricka obegränsat under en vecka, sen var det dags att kolla upp rummet. Våra väskor såg vi inte skymten av. En glad arab i rostbrun skjorta visade oss vägen till rum 5009. Och kolla utsikten från vår balkong! Väskorna anlände efter en stund med samme vägvisande arab och han fick en skrynklig fempundare som tack för hjälpen. (En 20-del av hans månadslön)Han log ikapp med solen. Under en palm låg turistmoppen Samira och idisslade med en frusen Cairostudent som förare. Denna uppenbarelse skall vi återkomma till lite längre fram. Vi beslutade oss för att inspektera det vackra område där vi skulle njuta av sol, god mat och slöa timmar ett par dagar framåt. Sagt och gjort. Tre bleka svennar tog sikte mot havet. Och havet det fanns där, salt som satan och blått men ingen strand. Bara en massa stenar och annat sattyg så det som Fritidsresors vackra broschyr skriver om sandstrand det kan man stoppa upp där bak. I övrigt så var servicen från Fritidsresor bra, söta värdinnor mötte upp, berättade och försvann, precis som det borde vara. Att ha överspelande unga damer hängande efter en med pärm under armen under en vecka gör ingen människa glad. Här visste vi var de fanns och de kom och hälsade på de som vill ett par gånger under veckan. Nu blir det en kort brake, sedan hoppar jag in här igen. Hur som helst så var ankomsten helt i sin ordning och jag tror att de flesta kände att veckan skulle bli rätt så skaplig. Inte minst med tanke på solen som var på sitt bästa humör.
pappa B

torsdag 18 november 2010

Gör om blekfisen!

Nu har alla som älskar att gosa till det i "käringrillarna" chansen att verkligen utnytta morgondagens teknik. Klicka in dig här så kan du bli gratis medlem i landets största solariekedja. Lätt som en plätt och det finns säkert ett av Meddos solarier på din ort eller i närheten. Sätt färg på dig i vintermörkret. Är ni många så tjänar jag några kronor. Häng med vet ja fast somna intei maskinen, då kanske ni blir en peppearkaka till jul?
pappa B

lördag 9 oktober 2010

Nu är det dags att lyfta när kylan kommer...

Här i huset har vi börjat att snegla mot vinterns ankomst och vårt försvinnande från snö och rusk. En jakt på Internet har tagit sin början då det gäller att hitta och boka billigaste möjliga flygbiljetter. Som allt annat så är det en uppsjö av sajter om detta så det gäller att hitta rätt....Det gjorde vi. Hittade Bokasmart.se, som gjorde det betydligt enklare för oss. ...den här utsikten lär inte många ha fått uppe i luften, men det har jag. Inte på väg till solen och värmen utan på väg att landa under en filminspelning åt försvaret. Andra vägar tar flygbolagen som seglar mot värmenoch tur är väl det. I jakten på att boka biljetter så hittar man myckat annat smått och gott. Nya resmål, kanske? Nja...vi har velat lite hit och dit men bestämt oss för att dra till Egypten och Hurgada i januari. Det är ju så lite exotisk känsla här i Angered, så vi söker upp solen och värmen när köldknäppen i januari sätter in. Hänger ni med?
pappa B

måndag 8 juni 2009

Heja Turkiet!

Det har glädjande nog visat sig att jag har några flitiga läsare nere i Turkiet. Några bor i Alanya och älskar saltlakritz och några bo och lever i Istanbul, miljonstaden där pulsen slår dygnet runt. Kom att tänka på det när jag höll på med några bilder i kväll och då tänkte jag passa på och önska alla mina utländska vänner en skön sommar. Vi som lever kvar här i ankdammen vi får väl hålla till godo med det som bjuds, blandade och spridda skurar och någon liten solglimt om det vill sig väl.
Här kommer det en bild på min kvinna då väldigt många undrar hur hon ser ut. Jag förstår detta. Hur kan en klok kvinna leva med en halvgalen gubbe som är 20 år äldre, och har gjort detta i 27 år? Ja, säg det. Personligen tror jag att det beror på att jag har så sexiga öron och så luktar jag väldigt gott *s* Längtar tillbaka till Club Paradiso i Alanya det gör vi hela gänget och om vi lever och har hälsan så är chanserna väldigt stora att vi åker dit nästa år igen.
Jag berättade en historia om mitt första sammanträffande med solskyddscreme för en av mina följeslagare i Brazilien. Det var så att jag jobbade som fotograf och bodde i Beirut. Franska Warda var min arbetsgivare och det flögs ner 8 tjejer i stort sett varje vecka. Givetvis blev vi väldigt goda vänner tjejerna och jag, Ung mager blek svensk grabb med rejäl kamerautrustning och glimten i ögat, fattas bara.
Mellan plåtningrana fanns det gott om tid som oftast tillbringades i en solstol nere på Longbeach Club. Jag, mager och blek blev röd och sedan vit igen. Så höll det på och trots klåda och svåra sömnproblem på nätterna så gav jag mig fan på att bli lika brun som libaneserna. Några av tjejerna förmanade mig och menade att som jag solade så var det stor hälsorisk och jag borde omgående skaffa mig en solskyddscreme med hög skyddsfaktor. Visste inte ens att det fanns något sådant på den tiden.
Sagt och gjort, jag promenerade ner till en affär som tillhandahöll liknande produkter, köpte en tub och gick ner till min solstol. Smorde in mig så gott jag kunde, med andra ord lite här och där. Ryggen fick väl inte så där mycket creme men några gnidningar blev det över huvudet och runt midjan. Solningen skulle nu upp i en högre nivå.
Efter tre timmar var det dags att gå upp til lägenheter för att äta och plocka iordning lite inför fotograferingen.
Att jag inte drabbades av en direkt stroke av grov modell när jag såg den tidigare illröda grabben i hallspegeln. Där framför mig stod en zebra på två ben. Ömsom röd, ljusbrun och fläckvis morotsfärgad. Påminde mycket om en Hamiltonstövare. En av tjejerna, en fransyska som hette Aliene kom in och försvann som en oljad blixt. Fem minuter senare stod det 7 tjejer inne i min lägenhet med min solcremestub i handen och gapskarattade.
Mina damer och herrar. I min okunskap hade jag köpt en creme, typ "brun utan sol" och jag fick vara en flammande pinne från norden ända fram till september då det mesta hade nöts upp av ett evigt tvättande och skrubbande. Sen den dagen har det inte förekommit några cremer på pappa B:s numera omfångsrika kroppshydda...
Sov så gott
pappa B