Stora funderingar i ett litet huvud...

Detta är Mirja Janssons bildörr! Eller var, jag vet inte om hon har kvar samma bil idag. Varför i hela världen plåtar man ett dörrhandtag på en bil?
Satt faktiskt och funderade över detta när jag plockade lite bland mina bilder. Vi var ute och fotade, Mirja och jag nere vid "Suckarnas kaj" här i Göteborg. Hon tog ingen bild på sitt dörrhandtag, men jag. Förmodligen därför att jag tyckte det var en vacker bild, både form och färg stämde så bra. Vad säger du?

En norrman i en bubbelpool på Hurtigrutten efter ett krftigt regnväder! Varför i hela världen plåtar jag en okänd gubbe i en bubbelpool ombort på Hurtigrutten? Ja det kan man ju faktiskt undra över. Antagligen såg jag det roliga i att han glad och alert myser bland bubblorna medan regnbågen håller på att försvinna i bakgrunden. Men är bilden så jävla rolig egentligen? Vad säger du?


Ett halvruttet äpple, kan det va nåt? Nej inte ett skit. Äpplet är lika skrynkligt och visset som jag själv kan känna mig ibland. Men varför offrade jag tid på bilden och efterarbetet i datorn? Onödig tid på ett rynkigt halvruttet äpple, tid som jag hade kunnat ägna åt något mer upplyftande och viktigt. Är detta verkligen någonting att ha? Vad säger du?

Ibland när jag sitter och kuckelurar i massagfåtöljen undrar jag vad jag sysslat med under alla 53 år. Har ju egentligen inte gjort något nyttigt alls. Bara glidit omkring med kameran runt halsen eller hängande på axeln. Runt om i världen har jag strossat omkring utan att har den minsta susning om vad det skall bli av det jag sysslar med. Jag har förvisso överlevt på detta, men till vilken nytta för världen?

Jag har faktiskt börjat städa bort delar av mitt liv. Scannat in bilder jag vill ha kvar, bilder med starka minnen och viktiga för mig personligen. Det kommer inte att bli så många, det lovar jag. De kommer att vara hanterbara för eftervärlden. Resten har jag klippt och kört i förbränningen. Inga negativ, dia eller färgneg skall spridas utanför min dörr. Ingen av mina fyra barn skall behöva släpa runt eller ta tillvara på detta efter mig. När de tänder i ugnen skall allt gammalt skräp vara väck.

Inga andra kan ju heller vara med och dela mina upplevelser än de som just då fanns på plats. Är inte så säker på att de vill göra det heller, inte alla i varje fall. Det känns lite tråkigt just när man sitter och tittar på gamla bilder men varje gång jag tagit säcken till förbränning så känns det jävligt bra. -Där rök den skiten, kameler, nakna kvinnor, båtar, bilar och en massa husdjur. Det blir en salig blandning i varje säck skall ni veta.....
pappa B

Om vi skulle ta och bojkotta Ryssland?

Pappskallen Putkin han tillåter inte ens en utlänsk fluga kretsa över rysk mark. Nu får inte heller Norweigan flyga sin Dreamline över ryskt territorium utan ta en omväg som gör resan till Bankok 40 minuter längre. Skulle man förirra sig in över landet så kanske någon skjutglad jävel skjuter ner en dessutom, som man gjorde för några veckor sen. Nästan 300 människor omkom i den provskjutningen, alla oskyldiga.
Själva seglar ryssarna fritt genom luften och seglar både på och under alla hav utan att vi andra ens släpper en liten fjärt. Och skulle den svenska regeringen  med Calle Bild & Co i spetsen försöka göra någon påtryckning, då hoppar den lilla Putkin upp och skriker allt vad fan han orkar:
 -Skit ni i mina pengar! På rysska, vilket ingen i den svenska delegationen förstår. Då skiter Calle genast i byxan och så är det färdigsnackat.
Har faktiskt funderingar på om jag skulle ringa min gode vän Aimotgreven och be honom åka över och läxa upp den lille plutten Putkin. Ge honom ett par riktiga örfilar så ärtan uppe i skallen på honom for som en kula i ett flipperspel. Då kanske det blev lite bättre ordning och förstånd i knoppen hans.
Det enda som är bra med Ryssland just nu är egentligen ryssmössan. Vodkan som tidigare hade ett visst sting är blaskigare än den svenska Absolut så det är inget att räkna med längre. Just nu gillar jag inte Ryssland det minsta.

Kvinnan och trollen har kommit fram, sovit gott och älskar vår lilla lägenhet vid havets kant. Har redan fått positiva rapporter från henne och från grabben som redan promenerat ut och inhandlat lite frukost till övriga gänget. Han reder sig och fruktar varken Gud eller Satan själv. En bra egenskap tycker jag.
Har varit ute och morgonpinkat med den lilla fyrbenta damen och vi har även hunnit stoppa i oss lite frukost. Åker in till jobbet en stund för att kolla hur min direktör mår efter så lång ledighet. Han brukar inte kunna vara ledig så det blir roligt att se hur han ser ut efter en semester.
pappa B

PS: Videosnutten visar en av hundratas fiskegubbar på piren i Torrevieja. Här får han en fet makrill på kroken. Får jag makrill får grannens katter ta dem.

Nu är familjen högt uppe i det blå, eller svarta är det ju, den här tiden på dagen...

Incheckningen på Säve gick hur smätfritt som helst. Ganska mycket folk som skulle lämna solen i Sverige för att ta sig ner till Spanien.
Suz i spetsen och sedan Elis, Ebba och Nattalie, ett glatt gäng fulla av förväntan över Torrevieja. Viktigate är ju att Suz trivs i den lilla staden vid havet för jag kommer att spendera stora delar av mitt återstående liv där nere och då vill jag ju gärna att hon gör det också. Trollen de växer så det knakar och klarar sig snart på egen hand, i alla fall grabben. Unga fröken måste nog ha något år till på sig innan vingarna är färdigutvecklade...
Han släpper inte sin GAIS-hatt, egen designad och tryckt i Polen. -Får se om du träffar på någon GAIS:are nere i Torre, sa jag, i bilen på väg ut till Säve. -Det vet man aldrig men det kan vara troligt.
Han kommer att ta hand om mamma och även se till att flickorna har det bra. Stor, lugn och stark så behöver inte farsgubben hemma i Angered vara orolig.
pappa B

Det blev ingen stuvad blomkål, blev för lat!

...lättjan tog över när jag satte på plattorna. Körde bara lättsaltad kokt blomkål och så kokade jag med två av Chark Mästers wienerkorvar de som har 82% kötthalt. Lite sura grönsaker från Ungern, hackad gurka från Eslöv och hemgjort pesto thats it!

Gott och lagomt mycket för en man i min ålder. Inte många kalorier heller för den delen och mycket näring, passar en pensionär i sina bästa år. Nu fattas bara en stor sup och en magdansös!

Nu återstår det en mils promenerande i skogen för den lilla hunden och mig. Hör väl av mig när jag kommer hem. Kanske jag filmar lite när den lilla rackaren far runt som ett skållat troll mellan tallarna, vi får se. Är det mycket folk ute och promenerar släpper jag inte valpen.
pappa B

Finvädret håller i sig och nu behöver landet bevattnas....

Kvinnan har hand om allt det tekniska i vår familj. Här lämnar hon in en av våra iPhone som pajjat. Detta gör vi på PhoneHouse inne i Allum, Partille. Det är landets bästa telefonbutik. En fantastisk personal alltid glada och hälpsamma. När jag tog bilden med min nya Samsung så var inte vår lilla superstjärna Peysam på plats. Han hade åkt på solsemester till Turkiet den skurken.
Han tjatade på mig när jag köpte min första iPhone att jag skulle välja en Samsung istället och ni skall tro att han skrattade gott när jag kom för att byta, den här gången upp mig, till en Samsung Note III.

Ni har väl koll på att det var den här dagen fast året var 1976, som Tina Turner tog ut skillsmässa från sin idiotiske man Ike? Karlar som slår sina kvinnor borde kastreras så de inte kan sprida dessa gener vidare. Göka på skall de få göra men fan inte sätta nya våldsmän på kartan. Och utövar de våld mot kvinnor en gång till så är det bara att dränka fanskapen.

I morgon kväll klockan 17 lyfter min trupp från Säve ner till Alicante. Där hämtas de upp av Benjamin, Odiles son, en ung tuff herre som kan Torre på sina tio fingrar. Känns tryggt för mig att veta att de finns där utifall någonting skulle krångla för min lilla ärta och grynen.
Själv börjar jag jobba med våra två tidningar och skall ge järnet hela augusti.
Appropå! har du Skype? Kan du inte ge mig din adress så kanske jag ringer dig när jag sitter på någon mysig restaurang eller café nere i solen i vinter, och kollar lite vad ni har för er.
pappa B

"Livt leker, sa satan och sparkade Adam i röven"

Nya stekpannor det stora lyftet!

Dagens lunch. Satte på den största plattan, drog på med 10 på en gång. Ingen fett i den emaljerade pannan. Delade ett pkt bacon och fyllde pannan med skivorna. Delade några blomkålsbuketter och några broccoli buketter, skar upp en bit paprika som låg i kylen och hoppade.  Baconskivorna i stekpannan fräse och fick färg utan olja eller annat fett, bar det som de själva släppte ifrån sig ivärmen (jag svettades jag med skall ni veta, fast inte i stekpannan) När det hela var klart så lockade jag upp baconskivorna och lade på tallriken och tippade i blomkål och broccoli och paprikabitarna  iden heta pannan. Öste ner en stor sked med jordnötssmör och en finhackad hel vitlöksklyfta mod. stor. (Jag älskar vitlök) Det fick ligga i pannan som jag sänkte till 8 och småputtra. Så här blev det till slut, tog en sked med hackad gurka och lage på tallriken också friskt och gott. Pannan torkade jag bara ur med en bit hushållspapper....när den kallnat lite.
pappa B

Det var ett jävla gnällande över värmen....

Här ligger svenskar, finnar, norrmän och danskar för att inte tala om engelsmän och fiser under parasollen. Betalar dyra pengar för att åka ner till sommaren och de salta vågorna.
Nu när solen skiner över oss i kalla nord då ojjar man sig och förfasar sig över värmen. Håll truten på er alla gnällkäringar och gubbar. Sätter er inne på toan med fötterna i kallt vatten om ni känner er yr i skallen, Gå inte ut och skapa otrivsel med erat jämmer.
Vi som älskar solen vi MYSER och hoppas att solen fortsätter skina ända fram till september...
pappa B

GAIS fick sina 3 poäng efter fult påhopp av 16-åring.

Det blev en straff som räddade poängen till GAIS i matchen mot Ängelholm på gamla Ullevi i kväll. Andreas Drugge satte den säkert uppe i vänstra krysset. Ängelholms unga talang blott 16 år fick sitt andra gula kort i matchen och frågan är hur länge han kan fortsägtta spela så tufft som han gör. Springer väl snart på fel gubbe och åker dit på eget grepp. Grabben kan bli hur bra som helst, det är inget snack om saken men han måste styra upp sina känslor när det blir närkamper. Att samla på sig gula kort för orent spel är ingen merit det långa loppet. Oavsett, var GAIS det bästa laget på plan denna ljumma sommarkväll, och de tre poängen var rättvisa.

Bilden tagen från TV4 Sports sändning

Fruktansvärd smäll drabbade Joel Johansson när han kolliderade med Ängelholms målvakt. Han föll medvetslös rakt i backen och blev liggande. Läkare var snabbt på plats men herre je vilken tid ambulansen tog på sig. Ändå finns de bara ett kvarter bort. Minst 20 minuter innan transporten rullade in på gräsmattan. Katastrofalt dåligt och en stor svart plump i protokollet! Joel applåderade klacken så han verkade inte vara helt utslagen när man rullade in honom och båren i ambulansen.

pappa B

Panerad pollock och proteinglass!

Man har börjat fundera på om jag slutat äta då jag inte redovisar så mycket mat längre. Men nejdå mina kamrater, jag äter som bara den. Just nu på tok för mycket med tanke på den frenesi jag har på mina ben. Hade jag lagt upp kosten rätt så hade målet på under 85 kilo redan varit i hamn. Men...detta tänker jag göra när jag går in för vintervilan nere i solen i september. Tills dess håller jag jämna steg med tjockisarna i övriga världen.
Bönor, morötter och babyspenat. En klick cf och en panerad pollock (mindre nyttigt men fan så gott) det var gårdagens intag av mat. Duger det?

LOHILO har ni hört detta tidigare? Jasså inte, nåväl då är det hög tid att du gör det idag då. Detta är nämigen märket på den nya svenska glassen för folk i farten. Proteinglass, en svensk idé, tillverkad i Sverige och just nu hetare än hett. Om nu en glass kan få vara het. Dessvärre så har den inte gjort sitt segertåg ner till oss här på västkusten än, vilket jag hoppas att den gör innan sommaren är över. Glassen finns i fyra olika smaker och eftersom jag gärna suger i mig en kopp cafe Cortado efter morgonpromenaden nere i Spanien så antar jag att den smaken kommer att bli en av mina favoriter bland glassarna. Jag skall ge mig ut på jakt efter glassen här i Göteborg och sedan skall ni få ett riktigt omdömma från en riktig glassdiggare så de så. Är lite sugen på att testa alla fyra smaker måste jag erkänna. Tror att detta kommer att bli en riktig hit för alla aktiva människor som är trött på olika tillsatser och kemiska trollerikonster, och dessutom älskar glass...

Har en stillsam dag i övrigt, skall försöka få ihop minst 15.000 steg under dagen och känner på mig att detta kommer att lyckas. Har pratat Sunkini badkläder på förmiddagen och skall upp och plåta sista veckan i juli med Leif och Frida i Uddevalla. Kvinnan och barnen börjar röra på sig då de skall flyga iväg mot Spanien och vår lilla lägenhet där nere den 28 juli.
Tag det lugnt i trafiken, smörj in näsan med solskyddsfaktor 8 och lev livet. Hej på en stund.
pappa B

Nybliven wirreägare...

Vilken glädje! Ung man som nyss blivit ägare till ett 30 liters fat med Mackmyra Whisky. Jag träffade honom utanför Whiskylagret i Smögen. Här inne i berget ligger de fat som privatpersoner, företag och andra intressenter har köpt. På fina rader i ett vältempererat rum inne i berget ligger de i sina små fat för att "växa till sig". Helt fantastisk att grabbarna på Mackmyra gjorde vad ingen annan trodde skulle gå att göra, ta fram en single malt whisky i Sverige. Det var 15 år sedan man börja klura ut och vrida och vända på olika recept och idag är man redan en prisbelönt whisky tillverkare. Om de där förbannade kuskarna och travhästarna kunde köra som jag vill så skulle jag också bli ägare av en tunna med växande rökig wirre, det kan ni hoppa upp och sätta er på. Jag kanske till och skulle kunna tänka mig att köpa två. En tunna med den eleganta varianten också. Den skulle få vila i ett fat av svensk ek, jag tror att den kommer att bli lite speciell. Go Kväll!

Härlig dag hos Ronald...

Mister Radio, himself

Att komma ut till Kungshamn oc Smögen en sommardag i juli när temperaturen ligger strax över 35 grader i solen det är inte det sämsta. Att sedan värden, i det här faller Ronald E Ersson, Mr Radio längst hela västkusten är värd ger det hela en extra dimension.
Det blev en slapp och skön dag med god mat, wirre och mycket skratt. En promenad på bryggan i Smögen är en upplevelse bara i sig själv och att göra det tillsammans med som alla känner gjorde promenaden ännu roligare.
Kvällen blev sen, eller tidig om man så vill historier och wirre avlöste varandra medan lammkorvar och skivor av innerfilé sprakade på grillen. Ronald hade fixat några goda skaldjursröror och vi han även kasta i oss en halv krabba var innan grillen var klar. Lägger in några sköna bilder från dagen.

En av sommarens finaste dagar...

...men det tyckte inte GAIS juniorer som blev av med brallorna när Häckens grabbar vann med 3-0 i en av semifinalerna under Gothia Cup. Bilden speglar tydligt matchbilden en ensam GAIS:are mot fem Häckenspelare. De övriga "makrillbarnen" höll sig i skymundan och då vinner man inga matcher. Har de tittat för mycket på A-lagets matcher mån tro. Bäst av de grön/svarta var Brian som på den lilla bilden dribblar med sig själv. 

Han är otroligt snabb och detta kommer säkert att visa sig längre fram i A-lagströjan också. Mycket folk på matchen. Den första dekal jag såg när jag flyttade ner till Göteborg den satt i bakrutan på en gammal Volvo -Grabbarna med hår på ballen-lirar boll på Överåsvallen-. Det var här semifinal matchen avgjordes denna afton.

För den här gubben återstår endast att krypa ner under täcket för i morgon väntar fotografering uppe i Smögen och kanske om man har tur att man kan klämma i sig några räkor samtidigt. Skall i alla fall försöka hinna med detta också. God natt hela surven, Dra täcket över huvudet och sov så gott,,,

Nu är det klart. Lasse och jag går Rallarmarschen 2015...

Här ser ni vikingen Emanuelsson när han testar 79,5 meter av den 4,4 mil långa Rallarmarschen mellan Gällivare och Porjus. Han fick omedelbart blodad tand och det är nu bestämt på heder och samvete att han och jag skall gå marschen nästa år. Vi väljer den lilla, men tyngsta varianten den på 2,3 mil från Stubbabäcken fram till Porjus (det var den sträckan jag gick första gången 2009).

Två spänstiga gubbar på startlinjen alltså. Skjuts till startplatsen ordnar vår vilde vän Anders.

Det var illa ordnat vid vägövergången av Riksväg 45. Här kör alla bilar som bara fan och både Stefan och jag insåg risken att någon kunde fara illa om de kom utspringande (finns faktiskt ganska många som springer hela sträckan) så vi stannade kvar en timme och agerade vägvakter. En del träskallar ilsknade dock till men dem gav vi fingret så allt löste sig. Här kommer en av Mickelssons fantastiska flickor som även fick tid att fånga upp en av sina hundvalpar som smitit. Flera sprang även lite fel här och några kom farande nerför Kronsågsbacken då man missat vägvalet uppe vid skjutbanan. Bättre ordning på väganvisningarna till nästa år hoppas vi.
Idag måste jag fixa "fåtöljen" och en massa andra saker. Kanske vi hörs lite senare under dagen, ve vet.
pappa B

18.918 steg blir 13,7 kilometer idag...

Detta är vad gubben trampat ihop idag. Först 5 kilometer i morse med Ivan och lilla Mira sedan drygt 8 kilometer med kvinnan när hon kom från jobbet. Det gör att jag håller mitt mål om 10.000 steg om dagen med råge.
Blir lite impad varje gång jag passerar radhusen uppe vid Vättlestugan. Välordnat och fint och det verkar vara ett väldigt fint område rakt igenom. Lugnt dessutom där det ligger nere i dalen mellan Rappedalen och Lövgärdet....

N tänker jag ta kväll. Skiter i att göra något mera och kryper ner under täcket. Är ju knappt mer än 5 minuter kvar av den här dagen. I morgon är det dagen jag tycker mest illa om då om den pratar vi inte, den skall bara passera. Natti på er gammal som ung.
pappa B

Idag var både Mira och Ivan lite sega...

Hon lade huvudet på sned och tittade med sina stora mörka ögon på mig, rynkade pannan och jag förstod att hon tyckte jag var en jäkla slashs som gick ut i skogen i dag med. Vi ha ju vilodag i morgon, hon i alla fall. Men jag kortade ner vämndar för även den tvåbente Ivan hade knäproblem och tyckte gott att vi kunde ta den lilla rundan.
-Det är ju varmt också sa han och det tror fan när han kom i jeans, t-shirt och vindjacka.
ser ni vad nyfiken hon är den lilla rackaren när vi kommit ner på gångvägen från Rannebergen. Det kom ett helt gäng med pensionärer och hon undrade vad detta var för figurer som kom tjattrande.

Ja knatar iväg suan lite senare i kväll så att jag får ihop mina 10.000 steg helst 15.000. Detta är förarbetet till mitt träningsupplägg nere i Spanien. Där skall det utökas med lite styrketräning också + att här kommer hela mitt matintag att läggas om. Till julen kommer det hem en lättviktare hit till Angered, var så säkra.
pappa B

Grönklädda med utställda fötter!

Nu ser man skogen full av smygande grönbyxklädda herrar. Levande reklampelare för Fjällräven, Lundhags, Stomberg och Helly Hansen. De är så kallade vildmarksmänniskor. De har utrustat sig med kläder och förköpt sig på olika underställ av varierande passform och kvalité. Knivar, skopor, kompasser och en massa annan skit som de varken kan eller kommer att använda på sina expeditioner ute bland hallonbuskarna en kilometer från stan. Dessa vildmarksmänniskor skräpar ner i naturen, plus att de går fram som stridsvagnar genom snåren med hallonbuskar. Nu skall i ärlighetens namn även påpekas att sida vid sida av dessa grönklädda gossar så stegar käringar av olika storlekar med utåtställda fötter fram i terrämngen. De har inga vildmarkskalsingar på sig utan vanliga kläder, lite mer fäggranna än sina kamoflerade kamrater.
Jag har stött på dem år efter år, ofta på samma ställe och Gud förlåte deras framfart ute i markerna. Tack och lov så är hallonbuskarna betydligt segare än dessa marrodörer och
de kommer tillbaka på samma ställe, hallonbuskarna och det sk. vildmarksfolket.

I fjol träffade jag på tre tanter + en barnvagn (utan barn) Deras huvuden stack upp en bit över buskarna när de hörde att jag kom.- Här i buskarna är det gott om orm, sa jag, Såg två stora som krälade därifrån i går. När åskan går och det blixtrar, hinner ni se blixten? Så snabbt försvann käringarna och den tomma barnvagnen från buskarna. Jag åt nog en halv liter själv innan jag fortsatte min promenad. Någon orm såg jag inte till, men två tomma plastpåsar och papper från tre uppätna kexchoklader. Jag tog med mig skräpet till närmsta papperskorg och såg framför mig hur käringarna sprag för att komma bort från ormarna i hallonbuskarna. Hoppas att de läser dessa rader.
Färka nyplockade hallon inklusive mask är jävligt gott.

Gå nu ut i skogen med riktigt på fötterna, tag gärna med matsäck men tag med er skräpet hem och det kan faktiskt finnas ormar i hallonbuskarna för de växer gärna på lite stenig mark, så se er för. Puss och kram
pappa B

"Sorg skall man inte ta med sig i sängen"

Starke Ivan och blåbärsplockare...

...idag spände Ivan den förträfflige sina muskler rejält. Först traskade han iväg genom skogen med mig och lilla Mira och sedan gav han sig på stockarna när vi kom fram till parkeringen vid Vättlestugan. Men ni ser att han tar i så luften nästan går rakt igenom...

Vi fick en fin promenad och lilla hundaskrället fick några minuter hopp och lek utan koppel också och racade som bara tusan. Upp och ner för en skogsbacke tills marken plötligt försvann och hon dök på huvudet rakt ner i ett håll med vass. Upp från gropen och så full sula igen. Man blir avis på hundarnas kondis, den saken är klar. Sedan gick hon fint i kopplet ända hem. Väl inne så suckade hon tungt och lade sig att sova nedaför mina fötter i massagefåtöljen.

Massor av bärplockare inte minst inne band hallonbuskarna smyger det käringar och gubbar och plockar i det de har för handen, mössor, tröjor ihopknutna och jag tror till och med att en muslimsk dam hade knytit ihop hucklet och plockade hallon i det, oavsett var koranen säger.
Rätt som vi gick där och planerade för världsfreden så prasslade det till bland buskarna och upp dök en sprudlande glad finska. Terve, skrek hon! Sedan kom det en lång harang på finska.. Vi fattade inte vad hon sa men jag drog alla mina sexuella ramsor om stora bröst och vackra ben. Tanten sken upp som en sol. Sköt kepsen i pannan och sa på bruten svenska -Du pratar verkligen riktigt bra finska, ha en trevlig sommar och så försvann hon lika fort som hon kom. Det var nog mina ramsor som satte fart på käringen tror jag.
Hela 11,7 kilometer fick vi ihop så nu har jag gjort mitt schema för idag. Perfekt promenadvänder med sol och svala vindar som svepte in lite då och då. Trevlig promenadkamrat och en pigg liten jycke, vad mer kan man väl begära i min ålder?
pappa B

Angered växer och det byggs och det byggs..

Den gamla gångbron har gjort sitt. VAd som komma skall det vet ingen.

...men det rivs också. I samband med att man snart är klar med det nya sjukhuset så lägger man om hela trafiken i och runt Angereds Centrum. Här har man rivit den gamla gångbron och rivit upp hela den dubbelfiliga gatan. En ny rondell skall byggas vid kyrkan på vägen upp mot Rannebergen. Hur man skall lösa överfarten från Centrum och över till Storås över spårvagnsspåren blir ett spännande projekt att följa. Nåväl i det här fallet så är utvecklingen enbart av godo...
pappa B

Per Morberg nöj dig med att daska köttfärsen i bordet...

...och ge fan i vinrankorna. Låt de som har kvar smaklökarna, känsla och kunskap syssla med vin. Hade oturen att få smaka ett glas av 2013 Morberg Collection Pers Lilla Röda Tempranillo och hade jag kunnat hade jag efter förska klunken, ja redan efter att vinet fått gå runt i munnen, hällt tillbaka det i boxen. Tycker synd om mina vänner som betalat 239:- för detta både illaluktande och illasmakande blask. Men Morberg har reklamfolket och TV-producenterna på sin sida och devisen "allting går att sälja med mördande reklam" slår igenom här.
För ungefär 14 dagar sedan ströp jag ett glas från en box med Palazzo Mio Rosso och var nära att däcka, för det var inte mycket bättre än Morbergs blandning. Kanske aningen mer karraktär om man nu kan kalla den beska eftersmaken för karraktär i det här fallet. Jag kom dock undan med 149:- även detta på tok för dyrt, då man kan få en superb ekologisk box Tommolo för en femtiolapp mer.

Midnattsol på Porjusberget juli 2014

Det varma och vackra vädret gör att vi gärna tar ett glas vin, vitt, rött eller rosé på balkongen. En kall cider (testa en burk Rekorderlig i krusbärsvarianten) håller bättre än en öl när värmen trycker på. Jag myser och det gör kvinnan med. Hennes semester närmar sig med stormsteg och nu återsår bara ihopsamlandet och nerpackandet av allt som skall till för fyra veckor i den spanska solen..
Trollen ligger lågt men börjar allt fundera på vad som komma skall...
pappa B

Tack Inlandsbanan för att du finns.!

Sista kvällen i Porjus. Lasse står inne i vår lilla lägenhet på vandrarhemmet Artic och begrundar midnattsolen som håller på att klättra upp över Storlule som ligger spegelblank utanför vårt fönster. Steffe han sover

sin skönhetssömn och endast tomtarna är vakna. Bakom ryggen på Lasse hänger ett fotografi på ett flammande norrsken som Patricia, hon som driver vandrarhemmet har tagit. Lite kontraster på samma gång, midnattsol och norrsken.

Klockan är strax före 8 och semaforen på perongen utanför Porjus stationshus är vriden till stopp. Inlandsbanans motorvagn har lämnat Gällivare på väg ner mot Östersund. Vi är redo att ta farväl av min lilla hemby och dra hemåt

Nästan en hel vecka med massor av "skaka hand" och snack är avklarad. Stefan längtar hem medans Lasse gärna hade stannat ett par dagar till. Anders kommer traskande genom skogen för att säga adjö och det uppstår en lite tung stämning nere på perongen. Motorvagnen saktar in, vi hoppar på vinkar hej till Anders och börjar nedresan mot Östersund.

Klockan är 21,38 när vi rullar in på Östersunds C. Motorvagnen får åka in i lokstallet, lokföraren får äntligen, efter en på tok för lång och ansvarsfull dag vila några timmar innan nästa pass. Tågvärdinnan samlar i hop sina papper och avslutar också sitt pass.
Den här resan gick det ganska bra ändå, En renkalv fick sätta livet till och några älgar både ko med kalv och en stor tjur passerade kupéfönstret den här gången.

En vacker syn mötte oss då vi tog en sväng ut i Östersund efter att ha installerat oss i rummet på Vandrarhemmet Rallaren. Två spänstiga damer visade oss vägen upp till centrum, eller rättare sagt vi följde bara efter...
Mat skulle intagas då vi var ganska hungriga och trötta...


Det blev en av de godaste hamburgare jag ätit, Lasse åt oxfile och pasta mean Stefan avvek och gick för att få sig en enkel korv med bröd. Lasse och jag fortsatte upp till centrum och tog oss en sista kvällspromenad innan vi gick tillbaka till vandrarhemmet. Åskan låg i luften och det var en tryckande värme som gjorde att tröjan klibbade fast på kroppen..

Men...det skulle bli varmare!

Klockan 07.00 rullade vi och vår packning iväg ner till Östersunds C och blandade oss med en salig samlig resenärer som skulle vidare åt olika håll. Vår motorvagn rullade in och Gunnar, vår lokförare från uppresan var tillbaka bland spakarna. Hej då Östersund nu har vi siktet inställt mot Mora....
En del smarta damer hade en egen stol att sitta på inne i väntsalen i Östersund. Något för gamla gubbar att tänka på till nästa gång.


Allt gick som smort och den passagerare, "experten" som for farm och tillbaka som en skållad råtta, inne i motorvagnen mellan sin sittplats och lokföraren kom på än den ena anledningen till att dieselmotorerna inte verkade fungera som de skulle fick till slut rätt. Tågvärden tog upp beställningar på dem som villa ha macka eller Sverigs godaste kanelbulle när vi skulle komma till Fågelsjö. Då var vi strax utanför Sveg. Dit kom vi men inte därifrån. Buss tillkallades och vi flyttades snabbt och lätt över för att fortsätta resan mot Moa på Inlandsvägen i stället. Fågelsjöbagaren mötte upp efter vägen och vi blev alla bjudna på kanelbullar och de som beställt mackor fick dessa. "Experten" och hans söta fru hoppade av i Orsa, stackars Calle Moreus. Kaffe skulle vi dricka utanför bussen i Mora, det skippade vi.. Istället stoppade vi i oss en massa onyttig mat och kaffe inne på den lilla grillen vid Mora station.

Här var det tågbyte ner till Kristinehamn där Tågab tog över. Vi lastade in oss i en egen kupé och en glad tågvärd Magnus förklarade att där kunde vi sitta ända fram till Göteborg. När tåget rullade igång och Magnus öppnade den lilla kiosken ombord så var Stefan snabbt framme och handlade lite godis. Det blev aningen tyst i kupén meddan godispåsarna tömdes....Allt flöt på och klockan 21.45 klevvi av nere på Göteborgs Central, trötta och med skarvarnas dunkande fortfarande ringande i öronen så delade vi på oss Lasse tog spårvagnen hem till Hisingen och lilla Bitten hämtade upp sin överlyckliga lille man och sin andre man för vidarebefodran till Angered och Rannebergen...
Tack mina vänner för att ni hängde med "hem",  nu behöver ni inte längre grubbla över hur jag är, nu vet ni varför.
pappa B

En resa på rätt sida av landet...

Ni får säga vad ni vill. Gnäll, skäll och gorma, men Inlandsbanan och Inlandsvägen är de vägar man skall välja om man vill norrut. Då får man se massor av små fina ställen och inte bara bensinmackar och stenhotell. Inte behöver man stoppa i sig plastförpackade dubbelmackor och pulvermos heller. Här kan man äta sig mätt på riktig mat. Har man brådis, stanna då hemma eller ta flyget!

Rökt röding från fjällsjöarna, riktig röding med rött kött och inte fiskdammsfiskar som är lika bleka som mig.

Renkött, Jokkmokks-Falu just name i´t. Mandelpotatis så god att till och med jag som lagt av med potatis gärna klämmer i mig ett par med riktigt smör.

Trodde att detta skulle bli den sista resan hem på lång tid, men detta fökastades direkt. En av de kamrater som följde med mig hem, Lasse, förälskade sig i byn blixtsnabbt och det tog inte mer än en dag, vid vägen där de som gick årets Rallarmarsch passerade innan han hade bestämt sig för att han och jag skulle gå den kortare varianten på 2,3 mil (den tyngsta, men skit samma) nästa år.

-Du kommer ju hem från Spanien över sommaren så då åker vi upp igen, sa han och flinade. Så får det bli, jag ökar träningsdosen nere i den spanska solen och kommer hem nästa sommar igen..

Han och jag avslutade årets hemvändartripp uppe hos Taimi och Björn med gofika. Ett trevligt avslut där vi även hade nöjet att få sen byns tuffaste gräsklipperska med kepsen på sne, Birgit slet som ett litet djur för att finputsa både uppförsbackar och blomrabatter ute på tomten. Hon han i alla fall med att fika med oss och skälla lite på mig...

Tack för den här gången mina medföljare och alla vänner hemma i byn. Nu vet ni att om gubben är frisk och kry så kommer han hem nästa år igen och Lasse han hänger med :)

pappa B

"Att gifta sig är som att fånga en loppa med tårna"

Sista natten med gänget...

I morgon klockan 08.20 ser vi till att motorvagnen från Inlandsbanan stannr till vid Porjus C. Dags att återvända till verkligheten. Vi rullar i sakta mak vidare ner mot Östersund och slutsträckan ner mot Göteborg. Årets tågfest är över. Nu kommer det att bli fotografering både högt och lågt på resan ner och självfallet kommer ni att få vara med, ända fram till mål. Inlandsbanan från sin absolut bästa sida. Frukost hos Bergmans på uppvägen blir middag i morgon.

En promenad framför tåget över Piteåälven hör till motionen man får under tågresan. Älven är en av de få älvar som undgått reglering. Lätt hoppas passagerarna v för att promenera över bron och ta bilder.
Alla de stopp som Inlandsbanan gör bjuder in en, både till
information och förplägnad. Ibland kan man till och med bli bjuden på en liten trudelutt av tågvärdarna..

Här vinkar stinsen, Lokföraren Gunnar tutar och så kör vi. Olika stopp på olika platser gör hela resan till en speciell upplevelse. En resa som man egentligen aldrig glömmer under resten av sitt liv. Därför tycker jag att varje 9:onde klassare borde få den möjligheten att se sitt land från insida , kanske som en lång historielektion. Skall skicka in ett föslag till skolverket och Hr minister Björklund när jag kommer hem...

Många bilder blir tagna under resans gång och de flesta sitter med sina kameror beredda på vad som skall dyka upp utanför tågets fönster. Både äldre och yngre passagerare samsas om utrymmet för att föreviga drömbilden. Kanske av en ren eller en älg eller varför inte en björn. Glöm inte bort kameran nästa gång du reser med Inlandsbanan.
Klockan 08.20 kliver vi på...
pappa B

Vackert så det gör ont...

Godnatt eller godmorgon, välj själva. Årets fest är slut och återigen måste jag säga att det var drag under skosulorna, Jag fick en liten rock´n  roll med en av övre norrlands största skidlöfte, yngsta syrran Eklund, numera satsandes på golf istället. Hon har en tevlig karl så det kan ju inte vara så mycket bättre.

Lille Steffe gick hem för att sova och vi hakade på för att hämta kameran och lite mygolja. Sedan traskade vi upp på Porjusberget Lasse och jag. Kollade midnattsolen och traskade hem ner till vandrarhemmet igen. Då det gäller mina promenader så ligger jag riktigt bra till så vi får se resultatet i morgon.

Aimotgreven var i toppform nere på festen och bjöd oss gamla luringar på en den ena än den andra ekivokiska visan och rappen om Porjus den måste nog läggas ut på Radio Garderob vad det lider.
Hans fina kvinna fans också med och på bilden skymtar Dan Jonsson en gammal klasskamrat. Hans och hustrun Ullas lilla lopphög passade på att hälsa på i byn.

Fiel, den levande abborr-fiskarn sparkade loss och satte färg på hela tillställningen, Alltid lik glad oavsett väder och vind.
pappa B

Här kommer hon min idol, lilla Magdalena ut genom skogen...

...men jag vet inte vad det var knickedick som spang före henne. -Jag har int i både knän och höfter skrek hon till mig när hon passerade 45:an. Måste ha blivit en ny rekprdtid för henne. Syrran Carola och en av döttrarna + en liten glad hundvalp som mötte matte på vägen kom en stund efteråt.
Mycket dålig skyltning och det var några som sprang fel innan lille Steffe och jag satte ut några av vägförvaltningens spärrar nere innan järnvägen. Att man inte heller hade någon vakt nere vid 45:an där bilarna kör som bara fan det är konstigt i mina ögon. Men man tar nog inte detta med Rallarmarschen på så stort allvar verkar det som...

Ni som tror att Porjus är en liten bonnhåla med lappkåtor och isbjörnar på gatorna skit ner er. Detta är en fin liten by med eget Turisthotell, Fiskflyg, fint Vandrarhem. affär och egen golfbana, slanlombacke och en av övre norrlands finaste el-ljusspår så de så.

Flygfält (avstängt) och en natur som bjuder på äventyr vart ni än vänder er. Sveriges enda korvkiosk med fullständiga rättigheter finns i byn och under sommaren går aldrig solen ner.

Här ser ni Fiskflygs anläggning och Porjus Marina som ligger nere vid Porjusselet där allt vatten samlas ihop från fjällen. I morgon skall man brassa på rejält och förhoppningsvis kommer det många glada turister som tittar på skådespelet då det gamla vackra Pojusfallet återuppstår för några timmar...
Jag skall nu hoppa in i dsuchen, raka mig och göra mig lite mer respektabel inför den stundande festen nere på festplatsen. Vi höres.
pappa B

Idag startar Rallarmarschen....

Just nu har minst 50 tappra promenerare startat vandringen från Gällevare till Porjus och om en timme sticker lika många iväg från Stubba hem till byn. Det längsta sträckan mäter 4,4 mil och den kortare fast det tyngsta mäter 2,3 mil. Har dålig koll på hur många Porjusbor som traskat iväg, men det lär vara minst ett halvt dussin vackra systrar och systerbarn som i snabb takt ger sig iväg ut på den långa rundan. Systrarna Mickelsson är outstanding och jag skall se om jag kan få dem på bild senare i dag. I kväll rockar hela byn loss nere på festplatsen.

Här ser ni det hus där jag växte upp från ruta ett fram till 1960 då jag fladdrade ut i världen. Då var det gult och med sämre fönster, idag står det tomt uppe på sin backe. Riskerar att bli ett spökhus om man inte fått de sålt. Vi, min mamma, pappa och jag bodde på övervåningen och min mormor och morfar bodde där nere. Det fanns en gammal moster som också hade ett rum på nedre våningen. En elak typ.

Då detta lär vara min sista resa upp till byn så passade jag på att föreviga det. Kommer ju i fortsättningen att åka åt det andra håller, ner till solen och värmen. Har liksom ingenting mer att göra här hemma, känner att det får räcka med Porjus för mig. En sista sida får bli skriven och så vänder jag blad.
Givetvis kommer den lilla byn här uppe i norr alltid att finnas kvar i mitt hjärta, det går aldrig att rucka på. Min kvinna och mina barn har varit här, nu har mina kamrater också sett "platsen" där allt startade så nu räcker det. Får väl skriva ett bättre farväl till byn när vi kliver på Inlandsbanan påväg söderut klockan 08.20 på tisdags morgonen...
pappa B

Den fantastiska turen norrut fungerade perfekt...

Denna fantastiska järnvägslinje från Mora till Gällivare är nu avklarad då det gäller första etappen. Glada och duktiga värdaar ombord, en sjönsjungade kille gav oss information och små anekdoker under resans gång. (En del borde faktiskt förnyas och utvecklas lite mer, men det är bara en liten petitess) Vi, mina kamrater och jag hoppade av i Porjus, pionjärernas by. Här skall vi nu spendera några dagar innan vli stoppar motorvagnen klockan 08.20 utanför Pojus C på tisdag. Hemresan ner mot Östersund börjar.

Det är extra roligt att komma "hem" för den här lilla byn den sitter fastgjuten i mitt hjärta och oavsett vart i världen jag ställer ner mina 43:or så är det Porjus som ärhemma. Jag har inte bott här så länge, så om man nu skall dra det riktigt hårt så är jag kanske ingen Porjusbo. Stack ju iväg på min första turné när jag var 17 år 1960 och sedan dess har det bara varit sporadiska besök hemma och hälsat på. Jag kan inte förklara vad det är som gör att det är här som jag är hemma.

Första dagen här i byn går åt i att skaka hand, kramas,svea en och annan pilsner och prata minnen. Min gamle kamrat Anders Jonsson en speciell herre här i byn, och en av mina käraste vänner, möter oss och sedan går allt av bara farten. påbilen ser det ut som om jag skall somna i armarna på lilla fröken Bellenbro, fast riktigt så illa är det inte. Dagen till ära hade hon släppt ut lilla Åke ur jordkällaren...

Många trevliga människor skakade jag hand med och det blir förmodligen ännu fler i morgon och på söndag...

pappa B

När man åker tåg skall man må bra!

..det gör man när man väljer Inlandsbanan. Det är en sjuhelsikes lång tågresa, inte minst den sista biten från Östersund upp till Gällivare (vi hoppade av i Porjus) den går långsamt tyker man med så många mil i baken på ett tågsäte. Att stationena man passerar har olika tider på deras klockor gör inte saken mer positiv fat viss blir man tvungen att dra på smilanden då klockan visar 20.33 och stationsklockan i Jokkmokk visar 16.12!? :)
Vi hade en vacker och duktig lokförare upp från Gbg till Mora. Sedan blev det andra bullar, tuffingen från min resa i fjol tog över och trippen från Färdenes spår upp till sjöodjurets badplats gick på nolltid.
Förutom den informativa och oftas roligt framföra berättelsen av de tågvärdar som hänger med under hela resan så hade jag denna resa med mig en egen speleman. Min gode vän (jag hoppas han kommer att vara det även när vi kommer hem) och Lasse som nästan alltid sedan 40 år tillbaka, får fungera som min lillebror sjunger och spelar så det står härliga till. Kolla bilden där Steffe drar igång med "Suga på tummen". Det var ett riktigt slagskott för alla de som hade bokat platser i första klass, försvann som en avlöning.
Vi trivdes, åt palt med mycket smör i Mosksel och tog frisk luft i Vajkijaure. Framme vid den stora centralstationen Porjus som numera är ett utsökt galleri för ägarinnan Patricias enormt fina fotografier, togs vi emot av Anders m fru. Ryggdunkn ga och kramar innanvi pckaeterade oss i vårt boende. Vi har hyrt ett fint rum av henne på Vanrarhemmet Artic där vi trivs, som foellerna i Porjusbäcken. Ny rapport kommer vad det lider. Misa inte den!
pappa B