Är du sugen på lite snabba hästar?

Välkommen att kolla in på min andra blogg

http://www.200meterkvar.blogspot.com

Här går det undan skall ni veta

pappa B

Stora pengar på nätpoker, men var skall man lira?

Det ha blivit en djungel att spela poker på nätet, ja inte själva spelandet, men det dyker ju upp nya aktörer för varje dag som går. Men vem skall man välja, vad har de olika spelbolagen och sajterna att erbjuda? Hur gör man , vilka är reglerna, fattar man alla konstiga och olika termer i och omkring spelet? Det är själva djungeln. Men, det finns en lösning man kan faktiskt hitta ganska lätt bland alla pokerlianer om man bara tar sig lite tid. Idag finns det ett pokerlexikon! Just det, man kan ganska lätt få ordning på det mesta om man kollar in den sidan. Jag har försökt att spela några gånger men det är inte roligt när man inte är ordentligt insatt i regler och förordningar, då hänger man bara med och ofta förlorar man bara, vilket gör det hela mindre attraktivt som nöje framför datorn.

Nej mina vänner hoppa in på pokerlexikon och ni blir en fena på att spela poker på nätet, jag lovar.

Själv ladddar jag upp för mysig fredag med en liten wirrepinne framför dumburken. Har fotograferat på galoppbanan hela dagen, så mitt redan skrövliga ansikte har blivit ännu mer vindpinat idag.

Vi syns förmodligen i afton igen.

pappa B

Visst har vi det vacker uppe i Angered. Förorten där inga vill bo. Här har vi skogen runt knuten, sjöar att fiska i och vandringsleder att promenera utefter. Och varje år så kommer alla vitsippor tillbaka, strax utanför Angereds centrum, mitt i smeten.
Hur ser det ut runt "gräddhyllorna" nere i stan hos er som beklagar er och rynkar på näsan när nu hör talas om Angered och Nordost. Där kan ni sitta och stirrbliga på era plastblommor på asfalten.
pappa B

Glada dagar i Kortedala...

Goa gubbar och granna töser som som grädde på moset en fantastiskt god pasta med kräftstjärtar och räkor. Synd bara att man inte kunde svälja ner det hela med ett glas gott vitt vin. På bilden är det Sabiha och Sümeya som charmar Jemill på "Mitt Kök, restaurang & Pizzeria" uppe på Kortedala torg
Arbetsuppgifterna satte stopp för detta annars hade jag inte tvekat. En ny dag uppe på Kortedala Torg med nya besök hos företaget runt torget. De flesta är mycket glada medan en del inte fattar ett skit då det gäller den chans till reklam de får via detta. Men strunt samma, det är upp till dem. Tror man att man är bäst, störst och vackrast då skall man inte klias på ryggen i något sammanhang... Däremot blir fallet när man får slå ihop sin verksamhet dessto större...

Arbeten med nya spår håller på för fullt nere vid Gamlestadstorget och jag väntar bara att raset skall inträffa som gör att hela spårvagnsspåret och hela millivippen glider ner i Säveån. Men man säkrar förmodligen rejäl i leran och stora pålmaskinen dunkar natten lång. Vi får se om jag återkommer senare i afton, ha det så bra så länge.
pappa B

Kortedala Torg för mig några dagar!

En specialtidning håller på att produceras uppe i Kortedala och naturligtvis skall jag bidraga med korta små reportage + bild från de näringsidkare som är verksamma runt torget. Arbetade en heldag där idag och skall lägga ytterligare tre dagr där för att plocka in alla företagare.
Idag var det torgdag vilket innebar att det var mycket folk som samlades runt det vackra blommande trädet mitt på torget.
Nu är det dags att fälla ögonlocken och ta sig en tupplur så man orkar med morgondagens vedermödor. Natti mina vänner
pappa B

111 just det? Det här är ett konstigt år!

Jag fick ett mail från en av mina journalistpolare och kolla detta;

I år kommer vi att uppleva fyra ovanliga datum. 1/1/11, 1/11/11,
11/1/11, och 11/11/11, och det är inte allt. ..

Ta de två sista siffrorna av året då du föddes?
Lägg till den ålder du kommer att bli i år, resultatet kommer att bli 111.

Detta är året för pengar!
I år kommer oktober ha fem söndagar, fem måndagar, och fem lördagar.
Detta händer bara vart 823 år?

Detta hände också under Jan 2011!
Dessa speciella år kallas "Bankiren"?

Ordspråket som förklaras i den Kinesiska Feng-Shui lyder;
-Om du skickar detta till åtta goda vänner kommer pengar
att visa sig under de kommande fyra dagarna.
De som inte fortsätta kedjan kommer inte att ta emot?
Det är ett mysterium,livet är ett mysterium, men visst måste detta vara

Värt ett försök!
Lycka till

Jag tror att några av er redan har fått detta av mig om inte så skicka iväg det och kom med en förklaring till hur alla får slutsiffran 11 när de lägger ihop åldern med födelseårets två sista siffror :o)

Kolla in vilken liten idyll! Bara en kilometer från vår ytterdörr ligger den lilla sjön St.Mölnesjön. Här finns det både regnbåge, abborre, mört och gädda. Men att fånga dem det är inte det lättaste. Tjuvfiskare finns det också gott om, gamla juggar som skiter i att den här sjön egentligen är till för att ungdommarna skall få något nyttigt att göra på sin fritid.
pappa B

Guldpassen inhandlade, sommaren är räddad!

"Prinsessan" hon åkte ner mitt på dagen med sina polare och köpte sitt Guldpass till Liseberg. "Skogarnas Konung" väntade på mig och vi tog oss en liten tur ner till vimlet i stan. Passet är fixat och vi vet att det räcker med fyra besök med lite åkande så är Guldpasset en klar vinnare. Jag kunde inte låta bli att filma lite i det vackra vårvädret. Hittade gatumusikanten vid ingången till Nordstan och den här snubben kunde faktiskt spela, det är skillnad på honom och tanten som sitter och blåser i en blockflöjt av plast. Hon tutar bara rakt ut i samma ton...
pappa B

Idag var det galopp igen! Vackert väder, vackra hästar glada människor och tänk att en långfredag, dagen som aldrig höll på att ta slut när man var liten och knappt fick gå utanför dörren, den har varit så förbaskat trevlig. Igår köpte jag oss en Tassimo kaffemaskin så nu jäklar skall det Lattas och Expressas hos pappa B, det kan ni ger er tusan på.
Egentligen skall det ju vara lite påskliljor den här helgen, men skit samma. Jag hittade inga vilda påskliljor, inga tama heller för den delen. Men tre små tappra tussilago (tror att det är sådana blomster) hade kämpat sig upp genom leran. De överlämnar jag till alla er mina vänner här i bloggens värld. Önskar er alla en riktigt glad och god Påsk. Ge de små påskkärringarna som ringer på lite okokta makaroner, då blir de både förvånade och fulla i skratt. Klia gubben på ryggen, drick upp rödvinet och ta er en sjutusandes omgång, så gardinerna fladdrar i sovrummet när barnen somnat.
pappa B

Här broderas det så det står härliga till. VD:n Challe är i toppform, sitter vid datorn, snackar i telefon och dricker CocaCola och Ronnie far som ett skållat troll runt brodyrmaskinerna. En helt ny PR-kollektion för stallen i Riksgaloppen skall tas fram. Fint blir det skall ni får se. Idag är det skärtorsdag och det är hög till att gå ner och köpa sig lite ägg. Påsken är ju äggen, laxen och godishelgen framför alla andra helger på året. De flesta stoppar i sin lamm i olika former, det gör absolut inte pappa B sedan får grevar och baroner säga vad de vill. Lovikavantarna sög jag färdigt på hemma i Porjus under 40-talet. Vi får se vad dagen har att bjuda på, förmodligen kommer det någonting insvammlande här lite senare idag. I morgon på långfredagen så blir det galopp för hela slanten...

PS: Behöver du hjälp med lite brodyr, en keps till företaget eller en snygg pikétröja inför sommarens fester eller en tuff jacka till höstens kick-off? Hör av dig till mig bara så fixar vi detta. Till bra pris och framför allt i väldigt hög kvalitet, både på plagg och brodyr.
pappa B

foto: VinUnic
När textilmiljonären Mauro Vannucci i början av 1970-talet bestämde sig för att bygga ett hus i Poggio a Caiano, ett par mil väster om Florens, blev han fascinerad av lokalbefolkningens entusiasm över de vingårdar som fanns här. Vannucci köpte två och en halv hektar och blev så fascinerad att han beslöt göra det bästa vinet i hela DOCGområdet Carmignano!
Men enligt den italienska vinguiden Veronelli blev det inte så – det blev i stället ett av de bästa vinerna i hela Toscana. Sedan 1997 har varje årgång fått betyget ”Tre glas” i Vini d’Italia och ”fem druvklasar” i Sommelierföreningens vinguide. Som i så många andra fall var det en egensinnig nonchalans mot det bestående som gav resultat. Han trodde på sig själv och satsade på nytt plantmaterial (sangiovese, cabernet sauvignon och merlot) och ny källarteknik (lagring på ny ek, bland annat).
När vinet första gången lanserades i Sverige fick det högsta betyg och tog slut på en dag. Men det finns hopp för framtiden.
Mauro Vannucci har köpt mer vingårdsmark och utökat sina fem
hektar med ett område som han har mycket höga förväntningar på. Ha tålamod!

Så skriver man i ett pressmeddelande från VinUnic och jag har skarpa planer att kontakta den här snubben och höra om han är intresserad av att hyra in sig på 10 ha småländsk åker för vinproduktion. Jag kan åta mig att sköta kaminerna på vingården så att druvorna hinner mogna innan de blir russin.
pappa B

Gamla sopor och lustig soppa!

Att nykomlingen i hockeyns elitserie, Växjö jagar efter förstärkning för att få vara med hockeyns finrum är en självklarhet. Men...att man väljer att plocka ihop förstärkningen med utsparkade Frölundaiter ser jag som en totalmiss av de gnidna smålänningarna (konstigt att inte Holmkvist sattes mellan stolparna, men han var nog trots lönesänkning, på tok för dyr)Tommy Kallio svarar på frågor och med ett brett leende förklarar han att han och familjen flyttar till småland och han har mycket mer att ge i framtiden. Detta skall verkligen bli roligt att skåda. Som alla vet så beror detta på vem man jämför med och visst, då kanske finnen har mer krut i benen. Som sagt, vi får väl se vart det lutar nästa vår.

Frölundas långvariga influensa har smittat av sig till Blåvitt (IFK Göteborg för de som inte är initierade) Nu har GP ställt tränaren Johan Olsson mot väggen. -Nu fattas bara målen, säger han. Som alla säkert vet så är det detta som är A och O för fotboll. Att göra mål i motståndarens mål och inte släppa in några i det egna. Detta har inte den här lagmaskinen fattat, åtminstone inte efter de tre första omgångarna i serien. Alla förutsättningar finns, men det verkar som om ingen vill eller vågar ta tag i situationen. Skall man ändå gå ut på plan, redo för en förlust så sätt hela den "namnkunniga" delen av laget på bänken och låt juniorer och inköpta klass 2 spelare ta över.
De lirare, som spänner sig på stan med innefolket presterar inte på plan, den plats de har bra betalt för att visa upp sig på? Ställ över skräpet ett par matcher och låt dessa flanörer specialträna genom att gå Rallarleden hemma i Porjus. Start i Gällivare och mål i Porjus, en fin vandring på drygt 4 mil, gärna med rejäl packning och en flaska bäckolja i nessesärern istället för Dior och annat lukta gott. Sen kan de bo på vandrarhemmet nere vid station och ta morgonpromenaden upp till utkiken på Porjusberget efter frukost. De kan även kolla en seriematch mellan Gällivare SK och Hakkas IF i division 6A där man får uppleva att Hakkas centerhalv plockar ut löständerna och stoppar dem i byxlinningen då man drabbar samman framför mål. Höra hur gumman som säljer korv skriker ut sin frustration på halvfinska -Skjut för djävulen Pekka, skjut! när Pekka är 25 meter från mål. Huliganer och polis finns inte, bara 23 bakfulla supportrar + korvgumman. Det är match på hög nivå det här....
Skärp er Blåvitt, annars djävlar blir det straffkommendering.
pappa B

Det var inte mycket till utrymme för personalen uppe vid Hornborgarsjön, men allt är bättre än ingenting. Idag har jag varit halvseg, men ändå fått en del saker ur händerna.
På en av utställningarna i Rotterdam hittade Kim och jag en installation, märkligt enkelr en grön filt , ihoprullad mellan två vita plast eller trärullar. Men som sagt inom konstens värld är allt tillåtet och var och en får väl bilda sig en egen uppfattning om det är bra eller dåligt. Nu stundar påskhelgen, vilket inte ger mig vare sig ståpäls eller gåshud, det lutar mer åt en ganska tjatig helg där det skall matas små påskkäringar/påskgubbar med godis av alla de slag. I fjol gav jag påskkäringarna och påskgubbarna varsin morot så de kanske inte återkommer till den här snåle gubben igen, vi får väl se. Tänker ge dem makaroner i år så då vore det väl f-n om jag inte blev av med allt ringande under påskhelgen...
Skåål, jag har slagit upp två fingrar (har ganska smala fingrar) med 12-årig Bowmore Islay och myser i soffhörnan. Tisdag, ja va då? Wirre går att dricka vilken dag som helst dummer...
pappa B

Kolla gärna blogg nr 2

Jo det stämmer! Jag har faktiskt en blogg till. Där svammlar jag som nybliven andelsägare i en galopphäst om det som sker och komma skall då det gäller "min häst" en av Riksgaloppens hästar Mossgorda, "Grodan" kallad. Den står hos Pia Höiom och tävlar under Stall Poseidons vackra emblem. Du är välkommen dit och kika du med, här är adressen:
http://www.200meterkvar.blogspot.com

Hit in kommer jag snart, skall bara försöka få ordning på alla påsklovs lediga ungar...

pappa B

Släktparty, då lämnar jag boet...

Ops...mormor, kvinnans syrra, svågern och en kusin + kompisar till "prinsessan" då är det dags att så snabbt som möjligt få på sig ytterkläderna och dra. Skall fota mode klockan 17.00, vilka modeller det är frågan om vet jag inte men jag tror att det är granna töser och snygga kläder. Kanske jag visar någon bild när jag återvänder. Just nu har stillheten lagt sig över boet igen för svärmor och kvinnan har åkt på en garn & stickmässa, svågern och hans madonna har rest ner till stan för att köpa en HD! Just det en motorcykel. "Skogarnas konung" och kusinen sitter vid varsin dator och skall lana i natt och i morgon. "Prinsessan" skäller som vanligt så det är lugnt.
Jag håller på att ladda upp batterierna till min D2x och förbereder en snabb flykt när det börjar rycka i ytterdörren igen.. Vi hörs garanterat senare under dagen....
pappa B

Jädrans vilket drag under hovarna....

Här går det undan vill jag lova, och jäklar vad jag är imponerad av tjejerna, Jossan och Ann som vågar sitt på ryggen. Hu jeda mig när de drar på på den bortre långsidan då går det av bara tusan.
Det blev en fantastisk lördag ute på Göteborgs galoppbana. Inte mindre än 14 pigga galoppörer stallades upp för träning på sandbanan. Och träning blev det. Både av unghästarna och några äldre redan väl beprövade raketer. Trevliga människor, gott kaffe som taxichaffisen och Pia fixade, goda hembakade bullar och stämningen på topp. Tänker bege mig ut till Ale Häst & Spa en dag och kika lite på deras verksamhet, det skall bli spännande.
Givetvis var mitt största intresse koncentrerat till min lilla andelshäst Mossgorda, "Grodan" kallad och han gjorde ingen av oss närvarande delägare det minsta bekymrad. Han drog iväg som ett skållat troll på bortre rakan och alla fick ett förnöjsamt uttryck i sina vindpinande ansikten.
pappa B

En kortis från kajen nere vid Operan.

Jag har varit nere i staden och gjort ett litet reportage hos Sveppe på Maritiman. Passade på att starta den lilla kameran när jag gick därifrån. Jag skall ta ett par timmar och kika runt på Maritiman fram i sommar. Där händer det mycket och inte minst för Göteborgaren som tror att det bara är fullt ös där under Göteborgskalasen. Nej minsann, här fiinns det myckt att göra året runt, det är bara att masa sig ner och ta för sig. Hela familjen hittar någonting roligt det lovar jag.
pappa B

Solen skiner och galoppbanan blir grönare och grönare..

Tog en sväng förbi galoppbanan idag. HAr ju bara en och en halv mil dit ut. Solen har gjort gott åt gräsmattorna, inte minst det långa tuffa upploppen har börjat torka upp. Det är med stor spänning jag väntar på den 22 maj då det är premiär här ute.
Bernt

Restaurang Look, här handlar det om vitlök...

Krögarparet på en av de mycket populära restauranger där huvudingrediensen handlar om vitlök, Frank och Wendy Achterbergh hälsade oss välkommenm med ett stort fat rykande het vitlök, -Var så gott och sitt, vi kommer strax med en liten entré! Inne i den fina lokalen med rustika träbord satt det redan gäster och stämningen var på topp. En svag doft av vitlök låg som en dimma över lokalen och jag som älskar den här lille krabaten jag kände på mig att detta skulle bli en riktig höjdarafton. Ett vitt franskt vin, korkades upp och festen kunde börja.
En rykande hel vitlök serverades i en liten vacker skål och man åt genom att pilla fram vitlöksköttet med sin gaffel och parera med en mycket mjuk och mild vitlöksmajonäs. Helt gudomlig start på kvällen. Kim valde en stor bit lamm (som jag vägrar att äta) och jag beställde in Gambas.
Lammköttet kom in och Kim bad mig kolla så mört och fint det var. Hon tog tag i benet och skakade lätt. Allt kött föll i små fina bitar och jag såg förmodligen ut som en fågelholk i ansiktet. -Vill du inte smaka, sa hon och jag kunde faktiskt inte låta bli. Köttet nästan smälte i munnen och jag har fått tillbaka lite av tron att lammkött är bra (nu snackar vi givetvis mat).
Sju fina jätteräkor i en saftig sky kom in till mig och gentleman som man är så lyftes en jätteräka över på Kims tallrik, rätt skall vara rätt. Det goda vinet matchade maten perfekt och när det blev dags för desserten så valde jag givetvis vitlöksglass! Just det glass med en svag smak av vitlök det skulle jag ha.
Glassen kom in tillsammans med en fantastiskt god chokladkaka och ett litet ägg av grädde. Hur elegant som helst och vaniljglassen efterlämnade en svag smak av vitlök i munnen. -Nu avslutar vi med kaffe och jag har en liten överraskning till dig, sa Kim och döm om min förvåning när kaffet kom in så följde det med ett litet glas med vitlökslikör. En kickoff som förmodligen botar alla världens förkylningar, det är jag 100% säker på.
Den här sista kvällen på Restaurang Look blev en oförglömlig afton och det var med vemod jag sade godnatt till Kim och lovade att höra av mig igen. Jag klev in i min taxi och fyra fantastiska dagar i Rotterdam var tillända.
Morgonen började med supertidig uppstigning, taxi till centralstationen och snabbtåg in till Schipold Central. En snabb promenad, en kaffe i en av snabbserveringarna och så satt jag på flyget hem till Göteborg igen. Drygt två timmar senare kånkade jag upp min gamla lekamen och resväskan uppför trapporna här hemma.
När jag öppnade posten låg en invitation till Polen och en till Auroba, Bonaire och Curacao på skrivbordet. Vi får se om jag hinner med detta. Visst hade det varit roligt att se sig om på de här platserna också, den som lever får välan se
pappa B

Starten har gått, 12.000 par fötter rusar iväg...

En sista bild utöver delar av centrum i Rotterdam. Och en Mölla, givetvis. Tulpaner och träskor det struntar jag i. Nu återstår bara det stora och festliga ABN AMRO Maraton loppet genom staden och sedan blir det kram och avskedsföreställning på en alldeles specielll rstaurang för Kim och mig. Men först svettas vi lite, fram med linementsflaskan så kör vi...
Det här är loppets fyra, Eliud Kiptanui ifrån Kenya. Vann gjorde hans landsman, Wilson Chebet som körde skiten av de övriga den sista kilometern Hans segrartid 2.05.27 är strålande. Det var solbrända killar, de första sju över mållinjen. Sedan kom en hemmalöpare till publikens stora jubel. Bistra miner redan från starten, jag undrar hur de såg ut 4 mil senare på dagen. Det är alltid roligt att se när ett maratonlopp startar. det påminner mig om de gånger samerna där hemma flyttade sina renar över Storlule, sjön som ligger nedanför den lilla byn Porjus.
Många färgstarka löpare ställer upp vid sådana här tävlingar och de gör det oftast väldigt bra. Inga bestämda tider att passa, man försöker bara att ta sig runt och de som gör det är alla värdiga vinnare. Hur gick det då för vår egen lilla Brian då? Jo han var i fin form, men efter 29 km så trampade han på en sten så illa att den träffade mitt under hålfoten där har han haft en skada tidigare. Nu ger ju inte en viking upp i första taget så Brian knatade i mål och föll ner framför tävlingsläkaren efter målgång. Blysam placering, 77:a men tiden 2.36.39 med skadad fot talar sitt tydliga språk. Här finns det mer att hämta. Hade Brian fått vara OK, så hade han säkert hamnat nere på 30:e plats och med en tid på runt 2.28. Brian skulle röntga sig vid hemkomsten till Sverige och vi håller tummarna på att det inte var något allvarligt med foten. Nu utgår vi från 2.28 och så skall Brian försöka sänka sitt pers med 10 minuter under de närmaste åren. Det blir en bok -Tio Tunga Minuter- som vi ger ut tillsammans Brian och jag.
Detta är Hollands kvinnliga express, Hilda Kibet med ett personbästa på 2.26.38 som tar emot folkets jubel efter loppet. Har slarvat bort damernas prislista vilket inte är likt mig då det är herrarnas, som brukar försvinna först. Men jag skall berätta i morgon.Både vem som vann och hur det gick för Hilda. Den här gossen han viftade på så det var risk att han skulle lyfta och flyga i mål. Överlycklig över att se målskynket och höra publikens jubel visade han sin glädje. Stort jubel bland publikleden....
"The Race Is Over" det är dags att packa ihop och bege sig hem igen. Så var det även för mig med, men först skulle vi göra ett sent besök på en riktig vitlöksrestaurang, Knoflookrestaurant Look en pärla för oss som älskar vitlök och struntar i vad grannen säger. Men detta återkommer jag med i morgon förmiddag, kanske redan innan solen gått upp...Sov så gott mina vänner
pappa B

Man får inte missa detta. När kommer det en sådan här bussbåt i trafik här i Sverige? Problemet är väl att få pensionerade sjökaptener att bli busschaffisar. Jag käkade en stadig frukost klockan 07.00 och så var det dags med den sista turen med min käre vän -Henry Hudson-. Den här skutan har förflyttat mig mellan boendet på SS Rotterdam och fastlandet och den väntande Kim i några dagar nu. Hur som helst så är detta den näst sista dagen för mig här i Rotterdam och det känns faktiskt lite tråkigt för detta har varit en fantastiskt fin pressresa, den saken är klar. I morgon innan tuppen gjort sin morgontoalett så skall jag sitta på tåget mot Schipold Central och vidare mot incheck för transport hem till Göteborg.
Passar på att visa en bild av den anläggning där Euiropamästerskapen i dressyr skall hållas längre fram i år. En ny stor huvudläktare håller på att uppföras och det råder full fart runt stallarna på anläggningen. Jag undvek att visa hur en dressyr på häst skall gå till, tyckte att det skulle kännas skämmigt att visa upp detta för arrangörerna så här inpå det stora mästerskapet. Jag hade faktiskt en gunghäst när jag var liten, den slog bakut så jag flög in i köksbordet och slog ut två framtänder. Gillar faktiskt hästar och hundar, trots avkastningar och bett lite här och där. Kvinnor kan bitas och kasta av en de med! Våren var betydligt längre kommen i Rotterdam än här hemma i Sverige. Kolla bara vad grönt och fint det var. Kim och jag promenerade mycket och långt vilket uppskattades av pappa B. Rätt som det var så dök det upp ett litet bryggeri. Tvärstopp och vi fick en pratstund med den unge bryggmästaren. Sedan var det dags för test av fem olika ölsorter som tillhörde bryggeriet bästsäljare. Vi laddade från höger till vänster och den första plus den tredje tyckte jag var bäst. Den sista, den var gjord med riktigt fin mörk choklad och smakade som en fisljummen, avslagen Porter. Inget för en tyngdlyftare, förlåt glaslyftare av rang! Kim slog ut det mesta av ölen på sina tajts och trottoaren. Smart, men onödigt! Tulpantanten på spårvagnen blev glad när jag tog en bild på henne, men titta på surkärringen som sitter bredvid henne. Tänk er att ha en sådan hemma i köket varje dag. Då blev man nog fan i mig kriminell? Nu skall jag iväg en sväng och plocka in lite saker och ting, men jag kommer tillbaka om ett par timmar. Det gör väl du med?
pappa B

Lite runtomkring bilder medan vi väntar på näst sista dagen

..Maratondagen! Det är mycket Erasmus i Rotterdam. Först den nybyggda vackra bron som i folkmun kallas för "The Swan" men egentligen heter "The Erasmus Bridge". Universitet och en massa andra begivenheter har också kristnats med namnet Erasmus. Här är i alla fall bron som skall ge maratonlöparna en fingervisning att de snart har gjort de sega 4,2 milen. Målområdet ligger bara drygt 300 meter från brons avslutning till vänster
.
Bron som tillhör en del av Rotterdams skyline är vacker, mäktig men ändå verkligt smäcker och elegant. Glada damer och en glad liten hund blev mitt sällskap en eftermiddag då jag strövade för mig själv en stund medan Kim tog hand om två modejournalister från Belgien. Jag tog en liten barsväng, tittade in på den mycket populära baren "de witte aap", snackade med bartendern, tog en bild på honom och diplomet som visade att de korades till världens bäste bar 2010. och här är mitt ölglas. Ett par trevliga timmar bland trevlig människor gör det lätt att leva.
...mitt frukostbord, måste bara klippa en bild på menyn, krydd och saltkar innan jag började äta. Tog för säkerhets skull en bild på mig själv när jag plåtade jättepropellen utanför mitt hotell. Ingen liten skit det här inte. Skulle man montera den på RK Elsa då gick både jag och båt till botten direkt. Snart kommer jag igen med den stora Maratondagen. Lägger in lite allmän tragik som slutvinjett...Sov så gott
pappa B

Möte med Brian och badande busstur

B Det här det blev en helt fantastisk dag liksom de två övriga. Den här bussturen bjöd ju på en riktig överraskning vill jag lova, plötsligt körde bussdrivern som även var sjökapten rakt ner i floden Maas och vi gled iväg som den värsta Ostindiefarare. En tur runt min flytande bostad och så upp och hem på parkeringen igen. Snacka om tjutande japaner inne i bussen! Den här bussresan med Splashtour har säker förvånat många resenärer både små och stora. Bussbåten är den enda i världen och jag undrar hur lång tid det tar innan den börja serietillverkas i Kina, Korea eller Japan. Hur som haver var det en jäkla rolig upplevelse, den saken är klar. Efter den kombinerade väg och vattenresan så intogs en förtjusande lunch på Rotown. Här serveras bland annat den världsberömda Monchous Cake (inte den man blir en glad prick av, den finns på andra ställen i staden). Superlunch igen och så bar det iväg för att beskåda de beryktade Kubushusen, där det faktsikt lever helt normala, arbetande eller studerande människor. Här har Kamprad och Co inget att hämta. Möblemanget måste anpassas efter lutningar och vinklar och det är inte mycket normalt som passar in. En visningslägenhet finns och givetvis klättrade jag upp för alla tre smala trappor för att få mig en titt. Kunde snabbt konstatera att detta är ingenting för en lönnfet, ålderstigen pensionär från Göteborg (tacka vet jag fyran hemma i Angered) Vi tog en lång promenad ut på landsbygden för att ta oss en titt på bygget av den nya ridstadion där VM i dressyr snart kommer att avgöras. Hästar och gäss till förnbannelse och givetvis snurrade det några väderkvarnar ute på bygden. Vi pausade på en fullknakad restaurang invid den lilla sjön och vattnade oss för att orka promenera tillbaka till asfaltdjungeln igen. Våren hade kommit till Rotterdam, den kom tillsammans med mig och löven hade slagit ut och gräset var grönd. Kortärmade damer och herrar visade upp sig med ett leende på läpparna och även pappa B fick slita av sig jröjan och visa kroppen. Ingen dog av skratt!
Mötet med Brian Nielsen!

Detta hade Kim organiserat, mötet med den dansk/svenske mnaratonlöparen Brian Nielsen, Vi träffades på restaurang Spaghettata där Brian skulle få chansen att ladda upp inför nästa dags Maraton. En super trevlig lättviktare under 60 kilo med pigga ögon och skitsnabba fötter. Dessutom snackade han inte Stockholmska utan framförde sitt språk på en charmig dansksvenska. Han springer för Fredrikshof i Stockholm och hans mål inför morgondagen var att kuta runt de 4,2 milen på tider runt 2,28? Hu jeda mig för att ha så bråttom genom en så fin stad, man hinner väl inte se mycket av det vackra då. Dessutom skulle han flyga hem direkt efter loppet också. Detta möte skulle bli någonting riktigt roligt, det visade sig dagen efter det att Brian genomfört sin mara. Hem till mitt flytande rum med taxi och efter en öl uppe i SS Rotterdams pub så slocknade den lille norrlänningen, och fällde sina blaskiga blå och smög iväg en försynt liten fis under täcket! pappa

Eftermiddagen går vidare...

En fantastiskt utställning där även två svenska konstnärer hade fått en mycket stor plats. En fantastisk blandning av modern och klassisk konst och här kunde man hitta verk av de riktigt stora mästarna från långt tillbaka i historien.Här spenderades några timmar innan det bar iväg för en middag av högsta rang på en av Rotterdams senaste skapelse -Blender- en restaurang i världsklass där du inte väntade mer än ett par sekunder om du ville ha uppmärksamhet. Glad och mycket trevlig personal, ett öppet enormt hårt arbetande kök gjorde den här måltiden till en njutning av första klass. För att inte prata om desserten, som är den godaste jag ätit i hela mitt liv. Champagnen flödade på borden bredvid och kön vid entrén bara växte under tiden vi smörjde våra krås.
En av stans populäraste restauranger, helt klart. På småtimmarna drog DJ´n igång en trappa ner och det stod inte på innan maten dansades ner i neonljuset. Hur häftigt som helst och ett ställe som garanterat ger förstorat huvud dagen efter om man inte avbryter i tid. Det gjorde vi, hade ju en ny arbetsdag i morgon.....

Dag 2 blev lika spännande....

Så här ser hon ut, kvinnan som satt på kajen inne i centrum och väntade på mig varje dag. Det går inte att låta bli att tycka om en sådan här person. Inte bara det att hon kunde sitt jobb, hon var både trevlig och rolig dessutom, och hon älskade knäckebröd!

Som sagt, jag äntrade på första turen med -Henry Hudson- som avgick från mitt båthotell varje dag klockan 10.20. Tio minuters båtresa med ett toalettbesök för man blir pinkenödig av allt skvalpande. Den här dagen var det meningen att jag skulle åka ut och se på de berömda och alltid så omtalade hamnområderna i Rotterdam. Jag skulle ta den turen och så skulle Kim möta upp mig när båten kom till kaj igen. Jag hämtade min biljett hos en solbränd snygging (läs.negress) i Spidos försäljningskontor nere i hamnen. Satte mig och njöt i solen och väntade på att båten skulle angöra bryggan/kajen. Plötsligt låg den där, folk sprang ombord och jag hoppade upp jag med. Vispade omkring med min lilla biljett och tanten som skötte insläppte ropade -Jump aboard! och jag skuttade ombord jag med. Nu var det bara så att när den här turboladdade bananbåten drog på så såg jag båten jag skulle ha åkt med passera på styrbords sida. Jag var ombord på fel båt och skumpade iväg i 35 knop åt fel håll. Nåväl det blev en fin tur ändå och det var roligt att åka 79 minuter med en turboladdad båt åt fel håll, fram och tillbaka. Tanten vid insläppet skrattade och Kim löste ut mig när vi återvände. Så det kan bli...

Nu var vi i alla fall samlade på rätt plats Kim och jag och nu var det Euromast och lunch där uppe på toppen, som gällde. Tornet som är 100 meter högt med en tillbuggnad med en roterande våning som tar dig vidare upp till 185 meter över staden är en minst sagt hisnande upplevelse. Ser ni klättrarna som små prickar på bildens vänsterkant?
Här mina damer och herrar hänger det unga entusiaster som inte är höjd rädda och tusan vet om jag inte ångrar att jag passade på att testa nu när jag hade chansen.
Vi åt en underbar lunch med god öl för mig och sedan skulle vi fortsätta vår färd genom staden genom att besöka det fantastiska museumet Boijman Van Beuningen som dagen till ära hade två svenska konstnärer representerade inne i hallen. Där tittar vi in i morgon, nu tittar jag in i sovrummet. Natti på er
pappa B

SS Rotterdam blev mitt hem...

KLM flight KL1154 taxade ut från Landvetter i exakt tid och studsade ner på det enorma getinboet Schipold strax före lunch. Vädret var grått och en kort tågreda med snabbtåg tog mig till Rotterdam utan problem. En rödhårig glad ung kvinna mötte upp och både kameraväskan och den som rullade efter mig blev betydligt lättare. Ingen kultur-Nisse i fladdrande gabardinbyxor utan en ung pigg och vacker kvinna stod där på perrongen och hälsade pappa B välkommen till Rotterdam, Hollands trevligaste stad. Vi klev på en flatbottnad, stor och lång båt -Henry Hudson- som skulle bli min transportör från det väntande hotellet och in till centrum under mina dagar i Rotterdam. Hotell ja, det här gick banne mig inte av för hackor. Det senaste kryssningsfartyget SS Rotterdam som ingick i Hollands America Line och seglade mellan 1959 och 2000 låg nu för ankar i floden Maas och fungerade som ett fantastiskt hotell. 270 lyxiga rum där ett av dem var mitt. Tjohoo!! Checkade in och Kim som min förtjusande guid heter hon berättade att vi skulle ta en vattentaxi (nu jäklar gick det undan skall ni veta) till Hotel New York (det tidigare huvudkontoret för Hollands America Line numera ombyggt till hotell med en fantastisk restaurang på bottenvåningen. Där träffade vi sex tråkiga franska PR-människor som efter en rundvandring på fyra trappor var färdiga att avlivas på grund av dålig kondition. Nåväl, vi fick oss en paus inne i restaurangen där samtliga fransmän drack öl, fransyskorna vatten medan Kim drack ett litet glas vitt och jag en stor wirre, en 12 årig Jameson. Ska de va så ska de va och klockan var redan över 15.00!

The Nederlands Fotomuseum var nästa stopp och innan detta så lämnade vi med glatt hjärta fröken Else med hennes klagande fransmän bakom oss (Stackars Else, som också var en glad liten dam)Här fanns det mycket för en intresserad fotograf att beskåda, bland annat en digital collection med över 100 bilder. Här kan man även få en överblick av mer än 100 års holländsk fotografi. . Magen på den här ålderstigna mannen började knorra och just i rätt ögonblick då jag började snegla in genom förnstren på alla de underbara restauranger som ligger dörr i dörr med varandra på de flesta gator i staden så förkunnade lilla fröken Kim att nu jäklar skulle vi gå till -Bazar- och äta oss mätta. Sagt och gjort, raka vägen mot restaurangen!
En fantastisk middag som gick i Afrikansk stil med massor av god mat, dryck och glada skratt. En mycket nöjd, mätt och glad pappa B tog en taxi ner till sitt flytande hotell, somnade gott och såg fram emot morgondagen. Det gör jag nu med för då skall jag berätta lite mer om mina dagar under vattenytan.
pappa B