fredag 30 april 2010

Tyst som i en Egyptisk gravkammare...

Inte ens en TV-apparat knastrar och går. "Skogarnas Konung" och hans kompis drog till Liseberg redan klockan 12. "Prinsessan" kom direkt från skolan, slängde upp läxböckerna på köksbordet, lade huvudet på sned och undrade om jag hade några kronor. Ute i hallen stampade och fnittrade kompisarna. Målet: Liseberg! 31 kronor och en undran om det inte fanns några pengar kvar från det hon fick tidigare i veckan; -Tre kronor, det blir man inte mätt på, kom svaret blixtsnabbt. Snabbt plockades det ner en extra tröja i väskan och så var även hon ute ur lägenheten...Så nu sitter man här i ensamhet och filsoferar. Har slagit upp ett glas rödvin, ja jag vet att det är för tidigt men det skiter jag i. Har rört ihop lite ägg, rökt skinka och några gröna ärtor, tänkte kombinera rödvinet med den gröngula miniomeletten. Kvinnan har återvänt till Göteborg, verkade inte så sliten på telefon men kan inte undvara jobbet utan blir väl sittandes där till 18-19 i kväll, som vanligt.

Har gjort ett besök hos en mycket charmerande (och vacker) kvinna idag. Annika på A Valt av Annika, nere på Drottninggatan 22 i Göteborg. Vi käkade glass och jordgubbar, en ynnest i livet som fotograf med massor av år på nacken. Smycken av absolut finaste form och fabrikat har hon att erbjuda och hit kommer man inte bara en gång utan flera. Ett strålande glatt bemötande och servicmainded utan att bli påträngande gör att man får en "här har jag varit förr" känsla. Så...mina göteborgska vänner, present till kvinnan, barnen, svärmor eller varför inte till er själv, gå dit och hälsa på, ni ångrar er inte.
I övrigt är Göteborgs företagare riktiga snikenpellar. Just nu har de chansen att vara med och synas i en tidning som kommer att delas ut i 250.000 exemplar i Göteborgs innerstad. - -Njaäää vi satsar inte så mycket på marknadsföring, det är nog bra som det är. En kvarts miljon hushåll har chansen att se deras budskap, tycker man då att en 8-dels annons för 5.750 kronor är dyrt då skall man sitta där som en rugguggla och hoa i sin butik. Ännu värre är det med handlarna i den stora Saluhallen. Där kunde man gå in med en liten ruta under en gemensam rubrik som Saluhallen själva köpt in och betalt 1.250:- för sin egen ruta. -Nää vi skiter i det. En del tyckte till och med att det var dyrt? Hur tusan kan sådana personer överhuvudtaget överleva i en värd som trots alla krig och bedrövelser går framåt. Bakåtsträvande, skitdryga småhandlare som tror att de är storfräsare. Skit ner er hela gänget och jag hoppas verkligen att de som insett deras budskaps vikt i den här publikationen får en svallvåg av kunder både direkt efter utgivningen men även på en längre sikt. Syns man inte finns man inte, det är det väldigt få handlare i Göteborgs Innerstad som insett. Återkommer i skymningen... Ops..kvinnan i tamburen, nu snöar det i morgon, klockan inte 17.00 och hon är hemma.
pappa B

torsdag 29 april 2010

Vem betalar?

Det kommer en strid ström av flyktingbarn in i landet. Vem är det som betalar deras resa hit? Om de saknar föräldrar eller anhöriga över huvudtaget, vem är det som köper biljetten?
Sug på den här, den är besk så det svider om det;
Det kommer en flyktingfamilj från Irak till Hjällbo. De har flytt från kriget där hemma. Efter ett år med SFI och alla andra instanser som skall vara med och hjälpa dem tillrätta så reser man plötsligt "hem" på semester? Hur fan kan detta tillåtas då de kommit hit på grund av att de varit förföljda eller försökt komma bort från kriget. Har myndigheterna i Irak fått reda på att familjen som stack till Sverige nu är på väg "hem" igen på semestar, så man gör ett par dagars uppehåll med skjutandet och trakaserandet så att familjens semester blir en fin återkomst? Sen återvänder de tillbaka till Hjälbo och barnen återgår till skolan för att mobba "Svennar" mamman åker in och läser svenska på SFI, en dag i veckan, medan pappa sitter på torget och leker med sitt radband. Så går livet sin gilla gång. Detta luktar värre än surströmming!

Dags att stoppa kärringarna i de röd/gröna. Att det snurrat betänkligt under vårhattarna på både Sahlin och Wetterstrand och även under hr kommunistchefens
baskermössa det har vi förstått en längre tid. Men nu har de absolut skitit i det gröna skåpet. Får de här tre igenom sitt miljöpaket då har inte många människor råd att köra bil i framtiden. Då kan man skrota alla trängselavgifter i storstäderna för ingen har råd att köra dit. Bilindustrin måste nu daska tumhandskarna i bordet och ge de här tre knäppgökarna på skallen. Tänk på mina vänner hemma i Porjus som måste ha bilen för att ta sig till Jokkmokk eller Gällivare, 10 mil varje dag.?
Här står en av tomtenissarna, västersvängens store man. Mina numera hädangångna gamla vänner, min pappa till exempel de snurrar som propellrar i sina trälådor varje gång den här Pellejönsen äppnar munnen. -Vi skall kompensera detta med en högre milersättning. Jasså, ge och ta ur samma börs. Se till att Sahlin, Wetterstrand och Ohly O´Boy flyttar till Ryssland, där kan de dribbla med sina miljösagor hit och dit.
pappa B

Gräsänklig och bara skit på TV.

Dagens middag ser väl inte så dum ut, eller? Kvinnan är nere med sina "grabbar" i Halmstad och sover över där så trollen och jag är singlar i kväll. Det blir väl att ladda med någon av de gamla filmerna och slöglo, kanske man tar sig en liten rackabajsare innan man fäller ihop ögonlocken.
Idag är det en stor dag i familjen. Allt har ordnat sig med skolgången för "Skogarnas Konung" och han börjar i Vittra på måndag. "Prinsessan" i katolska och han nere i stan. Det var en strålande glad liten herre som återvände hem efter dagens besök för att kika på skolan och prata om den typ av undervisning man bedriver. Här är allt mycket individuellt upplagt, där man har en mentor och tillsammans arbetar sig fram till de olika lösningarna i de olika ämnena. En stor sten har fallit från mitt och mammas hjärta. Det är nästan så att man inte tror det är sant.
Återvänder innan ögonen faller ihop, ha det så fint tills dess.
pappa B

onsdag 28 april 2010

...vackra flickor har jag gott om!

... var alla mina vackra flickor tagit vägen under årens lopp det vet i tusan. Förmodligen har det gift sig, fått barn, villa och Volvo. Ibland dyker någon upp nere på stan, kommer farande med utsträckta armar och så kramas vi en stund och de berättar om sina liv. Helt underbart roligt...
...alla de tjejer jag fotograferat under de 50 år jag jobbat som fotograf har samtliga varit mycket vackra, de har haft personlighet, varit ödmjuka och haft en stark ambition att göra något med sina liv. Detta plus att man är snäll och go gör dem ännu vackrare givetvis.
Här är en tjej som om hon hade velat, utan tvekan hade haft en given plats på en Cat Walk i London, Paris eller en scen i USA. Men...hon hade andra ambitioner med sitt liv...En otroligt vacker liten dam. ..10 cm högre och den här lilla H hade dansat med de stora elefanterna. En mycket duktig tjej, vacker och helt naturlig framför kameran.
Lika vacker, elegant och med massor av motor har den här lilla damen. Hon blev både vacker eldig kvinna och busig diskodrottning när det skulle vara så. Tyvär flyttade hon upp till skuggsidan i Stockholm och där försvann hon spårlöst. Både från mig och alla hennes beundrare, tyvärr. Kanske någon miljonär rövade bort henne, vad vet jag. :o)
pappa B

Varning för P-vakterna, numera cykelburna sådana!

... nu kommer det att bli åka av i Göteborg. Tidstudiemän/kvinnor har förmodligen arbetat med att effektivisera stadens P-vakter under en lång tid. En kostsam undersökning, där man plötsligt kom på den ljusa idén att man skulle utrusta P-vakterna med cyklar. Då hinner de längre på kortare tid och nu gäller det att hålla koll i backspegeln så man inte har en vrålcyklande P-vakt hängandes i kofångaren....
...dösnygga dojor på lika vacker flicka. Hon hade gärna får spendera några timmar med mig och min kamera. Det hade säkert blivit väldigt fina bilder.
Vackra Teja och hennes bedårande små damer på Grands Parfymeri nere i Grandpassagen satsar stenhårt på ekologiska produkter vid sidan av de stora märkerna. En av de stora -Biotherm- har redan tagit fram en produkt på den ekologiska marknaden och fler lär det bli. Här visar Teja upp tre olika produkter som alla är ekologiska med mycket bra pigment och bara hälsosamma ingredienser i.
Nu tänker jag djävlas lite med mina kompisar där hemma i norr. Jag skall lägga ut lite vackra tjejer. De brukar reta mig ibland för att jag jobbat så många år i den här branschen. Naturligtvis bygger detta på ren avundsjuka. Därför lägger jag ut några av "mina" vackra tjejer. Återkommer lite mer seriöst senare i kväll, vi kanske drar en repa till Tunisien, vem vet!
pappa B

tisdag 27 april 2010

Tuff dag för "Prinsessan"...

I går kväll ville hon inte ta fram de kläder hon skulle ha, hon ville inte göra iordning skolväskan heller. Hon var bara orolig och somnade ihopkurad bredvid mig i skinnsoffan. Det var idag hon skulle börja i sin nya skola. Morgonen gick smärtfritt och hon klarade av den mycket bra, På väg ner till spårvagnen höll hon min hand hårt och viskade -Jag är rädd pappa. Framme vid skolan ville hon inte hålla i min hand längre, det är givetvis "skämmigt" att komma och hålla sin pappa i hand. Det skulle ha varit gymnastik den första lektionen men lite omorganisation gjorde att de fick vara ute istället. Bra för hon hade inte med sig sina gympakläder....Hon gick sakta bort över den stora grusplanen bredvid en annan liten tjej som hon hade träffa här i Angered, vinkade när ingen såg och jag gick ner till buss 60 för hemtransport. Eventuellt åker jag ner och möter henne när skolan slutar. Tufft för en liten 11-åring som under den sista tiden varit så rädd för både sina klasaskamrater och sina lärare, att plötsligt komma till en ny klass, nya lärare och nya rutiner. Nu är det nya äventyr och hela familjen håller tummarna på att detta skall bli bra för henne... Efter utelektionen skulle de ha gudstjänst, mycket bra och säkert viktigt för det lilla livet, hon behöver en lugnare tillvara än den halvkriminella varianten som förekommer i Vättleskolan. Vi har även sökt plats på en annan skola åt "Skogarnas Konung" och hoppas verkligen att vi blir antagna där.
..brunch fick det bli för min del. En tidig sådan. Stekte ihop lite bacon, ett ägg, mixade ihop lite grönt och så två glas kallt kranvatten. Tog en bild för att visa er och nu står man sig fram till nästa matkontroll.
Jag undrar var alla mina gamla besökare tagit vägen. Bullis, Olle, Järnberg, Greven den gamle stofilen, alla snyggingar som hälsade på och kom med små spår i bloggen. Idag är det bara min lilla norska Synnöve som är på alerten och håller humöret uppe på pappa B. Jag kanske skäller för mycket här på bloggen, är lite gnällspik eller så har jag tappat stinget helt. Fick ett litet spår av Baronessan, en glad dam med dragspelslirande gubbe här om dagen. Då blev jag glad..
..här är Göteborgskulturens högborg -Operan. I mina ögon en ganska anskrämlig byggnad som säkerligen inte kommer att sätta några större avtryck bland världens arkitekter. Faktum är dock att här har spelats och framförts ganska bra program under det senaste åren, så jag kan inte skälla på innehållet i huset. Jag kommer aldrig att slita ut stoppningen på stolarna här inne, det lovar jag, men jag har faktiskt goda vänner som brukar besöka pläjset några gånger och är delvis lyriska när de återvänder. Tacka vet jag Elvis, Kraftverk och Leonard Cohen.
Nu skall jag försöka göra något nyttigt fast det känns som mycket långt borta. Får se om jag återvänder i god vigör..
pappa B

Lönedag för många, det märks på stan!

Har jobbat nere i centrum idag. Tidningen -Innerstaden- skall fram och det går minsan inte lätt att få fäste för den, det vill jag lova. Hade faktiskt tänkt prova på någon ny restaurang den här dagen. Någon som inte ligger mitt i smetan så att säga. Promenerade upp till Magasinsgatan, en tvärgata til Vasagatan, ganska centralt men inte mitt i den värsta trafiken. Där hittade jag en restaurang som såg spännande ut...men vadå, den var igenbommad. ...så det var bara att promenera vidare för att inmundiga en lunch.
Det fick bli stans bästa korvkrog. Inte större än en städskrubb men satans bra korvar av alla de slag. Ägarinnan en liten vass sak med pigga ögon och vass tunga. Här blev det tre riktigt starka korvar, surkål, (äter ju inte potatis, ris eller pasta)en liten rostad brödbit och paprikapuré. En syndig Fruksoda som jag drack med slutna ögon och dagen var räddad.
Efter detta en trevlig pratstund med Norrgaveln, en affär som säljer inredning. En promenad ner emot femman och då kom nostalgikicken. Passerade Vero Moda som numera har tagit hand om vårt danspalats Baldakinen. Förvisso finns det fortfarande vackra och säkert dansanta kvinnor i lokalen, men jag tror inte de skulle ta en svängom eller tryckare om man bugade och bjöd upp. Här var stället där man beställde en räkomelett och en lille en, en flaska vitt och så svängde man sina lurviga ben till tonerna av någon Svensktopps orkster. Det var här de eldiga drakarna gick till. På topp var kvällen räddad, lite ur balans och det vara bara att tacka för sig och pipa iväg hem. Sen ändrade man namnet till King Creol, inte så illa men efter ett par månader så tog bugg-kurs-dansarna över dansgolvet. Par som bara dansade med varandra, i samma stil, samma tempo och likt robotar rullade de fram över golvet. Man frågade damerna någon gång om man fick lov till en dans. -Hm...sa de, skrapade med ballerinaskorna, vände sig om och fick pappa B att framstå som luft! Förvisso gick det att ge igen då man böt ut någon av de små nätta fjärillar man svepte fram över golvet med, mot en av de bastantare damerna med lågklackade skor och knästrumpor. Fick man fart på deras akterkapell så var det ingen konst att skicka in de små panelhönorna i det staket som avskilde matgästerna från dansbanan. Knäande försvann den ena efter den andra av de små kursbuggarbruttorna till sina bögiga danspartners.
...sista danskvällen. De två hovmästarna, våra riktiga vänner visar upp finalmatsedeln, jag skjuter ett skott och så var epoken "Riktig dans" slut i Göteborg. Det är för bedrövligt.
Väl hemkommen till Angered möttes jag av en go syn. En av tuffingarna i spelbutiken gick omkring och skurade golvet. Nu skall jag visa upp detta för hans tilltänkta och överlämna beviset att han gillar att skura. Kolla vilken stil grabben har, rena proffset vill jag lova.

Nu har klockan passerat ny dag med nästan en timme så jag måste krypa ner under täcket. Om allt går som det brukar så syns och hörs vi snart igen. Puss och kram.
pappa B

måndag 26 april 2010

Är det inte fantastiskt?



-Titta vad jag hittade, bakom min gardin!
En liten vacker flicka så rosa och så fin -

Håll i er nu....

Hur kan någon svensk människa med sina sinnen i fullt bruk komma på någonting så in i bänken korkat, som att utse prinsessan Victoria till "Årets Yrkeskvinna"? Det är en spark i skrevet på alla svenska yrkesarbetande kvinnor. Prinsessan Victoria har aldrig i sitt liv gjort någonting som kan jämföras med någonting som en yrkeskvinna gjort. Denna utnämning har hon fått av förbundet BPW Sweden med motiveringen att hon företräder Sverige med "ambition, energi och målmedvetenhet" och därmed är en "god förebild för alla yrkesverksamma unga kvinnor" Jo djävlar i min lilla låda. Att svansa runt på och nagga lite i kanten på aparnaget med fria resor, fritt uppehäller, presenter och fina galamiddagar, det är nog drömyrket för alla yrkesverksamma kvinnor oavsett ålder. Jag spyr.....Vad detta BPW står för det vet jag inte men skulle någon av dess företrädare visa sig så skall jag dra ner hatten över öronen på honom/henne så att brättet ligger som en krans runt halsen på dem. Vad tusan har de för kvinnosyn egentligen. Hur tror ni att de som sliter inom sjuk- och äldrevården känner sig? Nåväl än är inte de sista idioterna födda, det visar sig klart och tydligt här...tyvär!
.. nu laddas det upp på vänsterkanterna. Kärringen Schyman har lämnat de röda och dansar vidare som superfeminist, vilket jag har svårt att ta till mig. Varför skall det finnas ett feministparti? Är inte detta också en spark mot kvinnorna, tror den vanliga normala kvinnan att de behöver luta sig mot en avdankad kommunist för att få sin röst hörd? Nej så ta mig fan. Detta är ytterligare ett spel för gallerian, ett nytt sätt för några få att tjäna lite mer pengar. Man fördömmer pyramidspel, men vad är då detta?

Nu skiter jag i det här och visar upp en annan dam. En av Sveriges vackraste och duktigaste hamiltonstövare. Raxa heter hon och hennes husse heter Björn Larsson, gammal vorsthe-man, jakt- och utställningsdomare, god vän, inte lika vacker som sin hund, men en glad skit. Jag vet inte hur många små stövarvalpar hon satt till världen där hon nu jagar vidare i skogarna i landet ovanför våra huvuden, men det är ett antal. Flera av dem nästan lika duktiga som sin mamma, fast inte riktigt.
Håll med om att det är en vacker stövardam eller hur? Nu blev det lite positiva tongångar i slutet i alla fall, tack och lov. Nu blir det stan för min del och jag kanske hittar på något roligt där nere, vi får väl se....
pappa B

söndag 25 april 2010

Grillad fläskytterfilé sitter fint!

Idag är "Skogarnas Konung" och pappa B ensamma hemma. Kärringa är som jag sagt tidigare i Jöknköping och "Prinsessan" pep iväg efter frukost med två kompisar till, just det Liseberg.
-De har bara öppet till klockan åtta, skrek hon när hon fladdrade ut genom ytterdörren. Hon hade en axelväska med sig med extra kläder för de frös rejält bägge två i går kväll när de kom hem.
Jag promenerade ner till ICA och inhandlade en marinerad fläskytterfilé som jag grillade i ugnen. Ris till junior och stekta grönsaker till pappa + en stor klick bearnease och ett glas granatäplejucie. Det satt helt perfekt och nu blir det en stund framför burken och scannern. Det går framåt om än sakta så säkert. Försöker märka upp dem efter hand för att få någon form av ordning på det hela. Tar tid men är faktiskt mycket roligt. På något vis så upplever jag en del av de resor och rackartyg jag gjort när jag återkommer till bilderna. En sak är säker, jag har en helvetes massa bilder på vackra flickor och det är tur att svartsjuka aldrig har existerat hos min kvinna, någon gång. För faktum är att en del har inte mycket kläder på sig ibland. Nu dyker jag ner bland negativen igen och kanske vi hörs lite längre fram under dagen/natten.
pappa B

Heja HV71! SM-guldet är fixat...

Idag hoppas jag att både Janne Karlsson och Frerik Stillman har lite större huvud än vanligt. Att spelarna helst av allt inte vill ha en skridsko framnför sig och att hela Jerusalem, förlåt Jönköping sjunger HV-sången unisont och att flaggorna fortfarande vajar på stängerna i stan. HV71 gjorde det igen, tog SM-guldet. Grattis hur många gånger som helst från en stor supporter i indianreservatet. Hade jag inte gett bort min HV-halsduk till en liten kille nere i Väröbacka som älskar HV så hade jag rak i ryggen med halsduken kring min skrövliga hals gjort några vändor nere på Avenyn, den saken är klar...
När HV tog sitt andra SM-guld och spelade sista matchen mot Frölunda (jag tror att det var andra guldet) så hade jag beställt pizza på en av våra krogar här i Nordost. Matchen var inne i slutminuterna när jag kom in för att hämta vår pizza. HV gjorde mål (4-3)och jag ställde mig i dörren, applåderade och vrålade -HEJA HV! Det blev totalt dödstyst inne i pizzerian. När jag kom fram till disken sa ägaren till mig -Du är inte klok eller så är du djävligt modig! Då klappade hela Frölundagänget händerna och skrattade. Kännde mig lite låg, faktisk. Men efter 10 år i Jönköping/Bankeryd så har hjärtat då det gäller hockey gett plats åt HV, så är det bara. Jag är ingen fanatiker, men jag kryper aldrig under bord med att det är HV som gäller då vi snackar hockey. Förvisso får man klä skott varje dag då man bor i ett reservat tillhörande indianerna i Frölunda. Det är betydligt lättare då det gäller fotbollen. Där är jag också blå/vit om än med en liten dragning åt makrillarna. Fast egentligen är jag ju fruktansvärt allergisk mot makrill då det gäller fisken som mat....
Jag står nu mitt på köksgolvet och utbringar ett stort GRATTIS till grabbarna i HV71,snyggt jobbat och än en gång har ni visat att ni är Sveriges bästa lag.
pappa B

lördag 24 april 2010

Soporna står vid ytterdörren och gumman försvunnen....?

Så det kan bli. Jag bänkade mig i skinnsoffan framför plattskärmen och skulle kolla dagens V75 lopp. Pennor och kuponger snyggt framlagda på bordet framför mig. Ett glas Guldus uppslaget, en liten wirrepinne bredvid, skål fylld av "fläsksvålar" vi kallar dessa knapriga fläskchips för det. Jag äter inte detta, men det var rester efter trollens fredagsmys så de stod kvar. Däremot hade jag ställt fram en skål med små gröna vindruvor och en ost, dansk Rigmor, lukar så att flugorna vänder om, skuren i små stavar. Ett fat med tunna skivor Italiensk salami, Napoli heter den och är utsökt. Laddad för att efter 7 rundor på en oval kunna klassa mig och mina vänner i spelbolaget för miljonärer....
Jag hörde hur hon pratade med mig, kom in och gav mig en puss mitt under lopp 2, jag nickade tillbaka och hon försvann. När lopp 7 just skulle starta så var wirren slut och jag reste mig för att hämta en ny liten rackare, då såg jag soporna i hallen.
-Varför har du ställt ut soporna ropade jag in till köket. Inget svar, nåväl jag återgick till stallbacken då telefon ringde. -Hej, jag är i Taberg nu, har du burit ut soporna? När min mun föll igen med ett klappande ljud sprang vinnaren i lopp sju i mål. Vi hade fem rätt som inte gav någonting. Soporna är utburna, barnen på Liseberg, kärringen i Taberg och wirren är slut....? Hur ända in i kråksången skall denna lördagskväll sluta. Jag får steka upp några djupfrysta bratwûrst, öppna en burk surkål från Lidl och göra det bästa möjliga av situationen. Jag har ju en dunk Umbala, halvtaskigt, billigt rödvin från Syd Africa i vinstället.
Räknar med viss skallebang i morgon, kanske, jag får se hur kvällen fortskrider....
pappa B

Efterlysning!!!

Jag vill bli medlem i clipperakademien, jag vet att den finns. Älskar mina clipper och har nu införskaffat ett par finskor dessutom. Ett par som jag kan ha till kostymen när jag är fin. Finns det någon bland mina vänner ute i pereferin som har och kan förmedla kontakten till denna eminenta förening? Jag tror att greven där upp i Hälsingeskogen sitter inne med en del upplysningar i detta ärendet.
Kolla in vilka dojjor, va? De här gör användarna av lackskor gröna av avund. Äkta "Smålands tofflor" det är inte någon ankskit det här. Passar en ålderstigen räv som pappa B precis.
Jag återvänder när solen slocknat.
pappa B

Visst finns det sovplats i huvudstaden!

Nu är det ingen fara att segla iväg upp till huvudstaden. Det finns hjälp till boende på mycket nära håll. En fin service för alla som vill upp och hälsa på kungen och drottningen.
Vem har inte varit med om att irra runt, ringt, bönat och bett om att få tag på ett bra och billigt hotellrum när man besöker den kungliga huvudstaden i vårt land. Jag har gjort det, mer än en gång. Nu är det så att i detta internets tidevarv så finns det en hel del smarta människor som har insett att detta ständiga letande efter boende om man av någon anledning hamnar i Stockholm är rena mystacken. Idag är det lätt som en plätt att hitta både billiga och bra, liksom riktiga lyxvarianter på ditt boende genom att klicka dig in på en enda sida. Lägg den här på minnet och lägg den som favorit på burken, både laptoppen och den som vuxit fast på skrivbordet. Mata in den i mobilen också för säkerhets skull, den kommer att bespara dig mycket möda och stort besvär.
Stockholm hotell det räcker och nu är det bara att sticka iväg. Lättare än så här kan det banne mig inte bli.
Så här säger företaget bakom den här supersaiten; -Vi har satt ihop den här kompletta guiden till Hotell i Stockholm och vi är övertygade om att alla kommer att ha stor nytta av den. Förutom beskrivningar av hotellen så ska vi också se till att du får all den där extra informationen som du behöver för att kunna göra en bra bokning för om man är riktigt nöjd med hotellet blir resan så mycket bättre.
För att förklara hur vi lagt upp den här sajten så fungerar det lite som Stockholm gör, den bygger dels på område och dels på tunnelbanan. Om hotell ligger på en bra plats i förhållande till tunnelbanan är det mycket lättare att ta sig till allt det man vill se i Stockholm. Vi ska göra vårt bästa för att du alltid ska veta exakt var du har ditt hotell och vi tror att det här är det smartaste sättet.

Med andra ord så har kvinnorna/männen (jag tror att det är mest kvinnor för det verkar vara väldigt genomtänkt) bakom det här, använt sina celler på ett föredömligt sätt. Jag har redan lagt in adressen på mina burkar, både stora och små.

fredag 23 april 2010

Den stora dagen -GULDPASS- dagen

video
..då var sommaren för familjen räddad. Trollen har fått sina GULDPASS och nu skiner deras ögon som små solar. Naturligtvis kommer de att hänga på låset i morgon då det är premiär. Men...det är roligt att de tycker om att snurra runt både högt och lågt med sina kompisar och vid ett femte besök med så kallade åkpass så är de här betalda och resten av året + Julöppet är gratis. "Prinsessan" åker ned sina kompisar och "Skogarnas Konung" tar med sin bäste polare.

Så var det detta med oss äldre...
Läste en kort, men fantastiskt bra notis i -metro- när jag åkte järnhäst ner till stan i veckan. Rubriken löd; Sätt de äldre i fängelse
Från börjar kom detta från ett inlägg på facebook men snappades upp av metro. Låt de gamla sättas i fängelse och de kriminella på sjukhem! De gamla får varm mat, tillgång till bad, hobbyverksamhet, styrketräning och utevistelser. Ingen vill håna dem och de får pengar i stället för att betala för sig. De kriminella fötjänar kall mat, inga pengar, vara helt ensamma tills lyset släcks klockan 20.00!

Ett fantastiskt bra förslag och han eller hon som kommit med detta har säkerligen inte några rötter i svensk politik. Sådana här bra förslag kan inte någon politiker oavsett partifärg komma med.
Nu går jag banne mig och lägger mig. Sov gott hela världen, speciellt mycket till alla som bor kvar i Porjus!
pappa B

Detta är nostalgi i högsta skolan....

När jag växte upp i den lilla pionjärbyn Porjus så kom det två bryggarbilar från Gällivare. De kom en gång i veckan, Gällivare Bryggeri körde med en blå bil och Smedbergs med en tomatröd bil. Portello, Loranga, Trocadero och så Guldus, det var storsäljarna på den tiden. Smedbergs som var det minsta bryggeriet var våran favorit och vi handlade alltid av den krullhårige chauffören som faktiskt höll på att bli kastrerad av en schäfer vid ett tillfälle. Men det är en annan historia. Speciellt ligger Guldus, den gyllene äppledrickan, mig varmt om hjärtat på många sätt. De första resorna ut med de stora grabbarna, i baksätet på en brummande amerikanare satt vi ihoptryckta med var sin Guldus i knät. En 75:a fisljummen rentat gick runt och sköljdes ner med ett par klunkar Guldus. Framme vid Folkets Hus i Koskuskulle, Folkan i Malmberget eller logen i Nunnisvara var man både stark, snygg och förde sig som Fred Astaire på dansgolvet...
..idag talade kvinnan om att det fanns Guldus i en av hyllorna. Vi var nere i stan på ICA Focus, en riktig värstingbutik. -Javisst sa jag och var övertygat att hon skojade med mig. Jag har ju berättat vid några tillfällen om dansresorna med Guldus och fisljummen renat. -Kolla pappa, sa "Skogarnas Konung" och kom med en flaska under armen, och banne mig det var Guldus. Väl hemma så såg jag att VASA-Bryggerierna satsar på att återskapa gamla favoriter efter originalrecepten och här stog jag nu med en flaska Guldus i handen. Smaken, precis som i baksätet på Chevan, fast utan renat. I morgon köper jag mig en kvarting och åker ner till Focus och handlar två flaskor till (i fall att jag skulle tappa den ena). Mina vänner, ni som var med både i baksätet, och på den tiden. Skål ta mig fan som den hädangågne Jakob Dahlin brukade säga. Jag återkommer lite senare med ett mycket bra förslag vad samhället skall göra med oss pensionärer...
pappa B

onsdag 21 april 2010

Roa er i stan och ät supergott till halva priset?

Yes, det är dagens absolutaste sanning. Jag vet att det stämmer. Klicka bar in dig på den här länken så skall du få se på andra bullar. Varför inte ta chansen att ligga på topp när det bara kostar halva skjortan? Stan till halva priset! Jag lovar att du kommer att blir glad över detta. Och du, ju mer god mat, SPA och andra äventyr du passar på att unna dig, ju mer god mat kan jag stoppa i mig, just det inga skruppler här inte.
Kram från en glad och lite snällare
pappa B

Doldisar sen 120 år tillbaka...?

Mitt i det centrala Göteborg byggdes det en saluhall för 120 år sedan. Den står där stor och trygg, ett stenhus som härbärgerar olika små delikatessaffärer inom olika brancher. Nu har man börjat renovera vilket säkert behövs efter så pass många år. Jag har varit inhyrd för att hjälpa till med en ny tidning som går under namnet INNERSTADEN, den skall göras i samarbete med Innerstadens Köpmannaförening. I den är det meningen att man skall göra något trevligt bland annat om, Saluhallen. Som ni säkert vet och förstår så måste det till annonsörer för att det skall bli ekonomi i ett sådant här projekt. Tidningen skall tryckas och delas ut i 250.000 exemplar. Jodå, ni hörde rätt, en kvarts miljon tidningar rakt ner i brevlådan hos de boende i innerstan med omnejd. För att vara med i anslutning till Saluhallen så kunde man köpa en liten annonsruta för 1.250 kronor + moms. -Oh, vad dyrt, nej det har vi inte råd med! -Nej tack, vi annonserar på arabiska under "gula sidorna". -Vi känner inte för att samarbeta med Innerstaden, det ger oss inte speciellt mycket. -Så mycket, nej det tycker jag är på tok för dyrt. Detta säger bland annat en dam som tillverkar chokladpraliner som hon säljer i färdiga små askar eller styckevis. Hon tar 50 spänn för fem små praliner. Det tycker jag är svindyrt, med det kör jag inte upp i nian på henne. Jag gjorde en liten filmsnutt idag när jag var där nere, kolla får ni se.Och visst finns det affärsmän, bland annat inne i den paviljong som fungerar som provisorisk plats för de som flyttat ut på grund av reparationen, som sätter värde på en sådan här satsning, som en tidning med så stor upplaga har, de som lever i dagens tidsålder och inte under samma premisser som på farfars tid. Det är de grabbarna/tjejerna som lever vidare, som utvecklas och kommer att finnas kvar i framtiden. Men....vi har en saluhall till. Inrymd i en gammal brandstation nära Linnéplatsen. Dit skall jag banne mig gå och filma lite. Jag hoppas ni hänger med dit också.
pappa B
mannen det svänger om
video

tisdag 20 april 2010

VArför blir det på detta viset

Barca åkte på en rejäl blåsning då Inter sopade gräsmattan med dem. 3-1 i röven känns ända ner till Katalonien. Miljonärerna tvingades åka buss i 14 timmar och det blir väl detta som får klä skott för förlusten. Då tänker jag osökt på de svenska norrlandslagen, både i hockey, fotboll och basket som får syssla med sådana resor lite titt som tätt. Lika illa är det för de lag från söder som måste upp till norr. Larvigt av multigossarna nere i värmen. Detta var nog en bra injektion som skakar lite liv i ett maskineri som den sista tiden verkar ha gått på samma olja, förvisso en rätt skaplig sådan, men i afton så tog den plötsligt slut...

Sedan måste jag piska upp telecheferna som skaffade sig en löneförhöjning på 30% medan de som klänger i stolpar och träd i ur och skur inte fick igenom sitt lilla, i det här faller blygsamma löneökning. En piss i Missisippi jämfört med chefernas 30%. Hade det varit lite krut i svenska folket hade samtliga anställda gått hem och så hade direktörerna med sina feta löner fått ta hand om alla ledningsbrott och klagomål som forsar in i de här företagen. Men icke sa Nicke man morrar en stund sedan niger man åt VD och tycker han är en sjutusan till karl. Och visst är han det, i alla fall smartare än de som istadigt som en ardennermärr sätter sin tillit till fega fack gubbar/käringar som dansar med företaget, fast i våningen under. Men gnäll på ni både på vägen till och från jobbet, uppe i ledningsstolparna och i omklädningsrummen. Nästa gång det blir strid, glöm då inte bort vad som hände den här gången eller den före den här eller den före den förra. Just det exakt samma sak. Ni får ta kepsen i hand böja ert huvud och ledningen höjer sina löner en gång till...fan vet om jag egentligen tycker så synd om er om sanningen skall fram. I morgon kanske jag blir snäll igen. Gå nu och lägg er...
pappa B

måndag 19 april 2010

Vilda jakthundar i Tabarka...

Just det. En gång i tiden ägde och drev jag en hundtidning som gick ganska hårt åt hundorganisationerna här i landet. Detta gjorde att de flesta hundägare som alltid gnäller och beklagar sig satte frukosten i vrångstrupen och förutom att de inte vågade stötta mig så tystnade gnället ganska omedelbart. Detta var i och för sig bra för det städades upp lite här och var och nu rullar hundlivet både hos de stora elefanterna och den lilla hunduppfödaren ganska bra som det synes. Eller så vågar det inte gnällas något mer. Nåväl, jag började en serie om jakthundar i olika delar av världen och startade i Tunisien.
Fick via Tunisiska Staten reda på en man uppe i norra Tunisien, i Tabarka som hade mycket duktiga hundar och själv var en mycket skicklig jägare. Väl framme i Tabarka masade vi oss dit i jeep, skumpandes fram på ganska taskiga vägar med ett gäng journlister som absolut inte var det minsta intresserade av jakt och hundar och absolut inte fattade varför jag, en glad skit plötsligt skulle ut i den vildaste terrängen för att plåta några jakthundar och intervjuva en tunisisk jägare?

När vi stannade och den första hunden kom rusande med raggen rest och svansen i vädret så blev det knäpp tyst i jeepen. - För helvete man, du skall väl inte gå ut här, skrek en av journalisterna och spände ögonen i mig. Jag klev ut och min tolk även reseledare tvekade innan han slängde ut sin ben utanför jeepdörren. Jag nonchalerade den morrande hunden och såg mig omkring på en plats som mer liknade en soptipp än en plats där människor skulle bo. Då kom det fem hundar till och jag stod plötsligt omringad av sex gulbruna bastarder med svansarna i vädret, visandes hela sitt något nerslitna garnityr och lät som små traktorer. Då backade tolken in i jeepen igen. Fram bakom allt bråte kom då en lång mager man iklädd fotsida nattskjorta och duk på huvudet. Han viftade lite med handen och samtliga hundar utom en släppte mig och började nosa runt jeepen. -Alekom, sa jag och sträckte fram handen. Mannen i nattskjortan svarade och ett brett leende som viasde en guldtand bröt upp i hans bruna och fårade ansikte. Sen skrek han till tolken. Aningen generad klev tolken ut och förkunnade för mig att mannen som givetvis hette Mohammed tyckte att jag var en modig man som gick ut bland hans hundar. De gillade mig, sa han annars hade de bitit mig alla sex, och så skrattade han så att guldtanden gnistrade i soleskenet. Han berättade om sina jakter efter både vildsvin och bergskatter. Om hur många hundar han hade tappat då någon stressad vildsvinsgalt sprättat upp magen på den. Han visste inte hur många bergskatter han hade skjutit inte hur många vildsvin heller men det var många. När frun kom ut bakom skrothögen, drivandes fem stora kor framför sig blev det fart på hundarna. Med ett vrål rusade de på kossorna och bet och högg vilt efter deras ben. Jag slog ut med händerna och frågade varför han inte kallade dem tillbaka då skrattade han och svarade att korna sparkade dem rejält och det var en tuff träning inför jakten på vildsvinen. Förklarade för tolken att detta var bra träning och gjorde hundarna hårdare och tuffare. Hur det gick för korna det sket han i. Hans fru sparkade och slog ännu värre än korna tyckte jag mig se.
Plötsligt vevades en ruta ner och en av mina kollegor stack ut huvudet och frågade om jag inte fått nog så vi kunde åka därifrån, de behövde tappa ur lite öl och vågade inte kliva ur på grund av hundarna.
Jag hade fått mina bilder och de uppgifter jag behövde till mitt reportage. Tackade för mig och fick ett rejält handslag och en klapp på axeln av jägaren och vi drog tillbaka ner till civilisationen i Tabarka. Där hamnade vi nere vid hamnen och kom precis lagom för att vara med på fiskeauktionen. Min gode vän och vapendragare John Christensen, Sveriges gladaste dansk, blev eld och lågor och han sprang runt bland både fisk och fiskare med kameran i högsta hugg.
Jag satte mig utanför, slapp stanken inne i fiskhallen och tog ett glas Tibarin, och ett glas starkt kaffe och njöt av det vackra vädret. Tolken klappade mig på axeln satte sig bredvid mig och sa med värdig stämma. -Jägaren kallade dig för en verklig hundkarl. Hundarna kände det, annars hade de bitit dig direkt. Han betalade min Tibarin och mitt kaffe och gick sedan därifrån.
pappa B

söndag 18 april 2010

Den här filmsnutten är BRA!

Min fiskekompis "Länsmans" underbara lilla fru har både glimten i ögat och ett sjutusandes glatt humör. I går kväll sände hon den här filmsnutten till mig och den är förbannat bra. Och alla mina vänner, var nu försiktig vid nästa ragg, som synes kan allt hända. Titta och le..... pappa B
video

Tänk er detta...

..tänk er, här sitter pappa B lagomt lönnfet och brunbränd Porjusbo ute på havet och fotograferar VM i segling? Helt makabert egentlingen då jag tycker att guppande efter ett segel vore det sista jag satsade dollarer på. Men det är friskt oc vackert ändå. Kryp nu ner under täcket. Sov så gott och glöm inte bort att gå och pinka för då blir du tvungen att hoppa upp mitt i natten.
pappa B

lördag 17 april 2010

En liten promenad i Angereds Centrum, kan det va nåt?

Idag tog jag med mig Toshiban ner på centrum här i Angered. Körde lite korta snuttar så att ni där uppe i Porjus och Kiruna får se hur gubben har det här nere i väst. Häng med!
video
Inte ett ord om isblocket från igår i morgontidningen, men det kanske kommer. Hur som helst så var pappa B på plats pch det räcker ju. Idag stormar det av bara fan här på västkusten. Detta innebär att det inte blir något fiske för "Skogarnas Konung" och mig idag i alla fall. Vi får väl se hur morgondagen gestaltar sig. Det blir skinnsoffan framför TV och Olympiatravet. Kvinnan är med grabbarna på jobbet på plats för att äta och dricka gott och antagligen spela bort våra matpengar....Förra gången satte de en V75:a så hon kom hem med ett rejält plus på kontot. Två gånger i rad, nää....Det blir vi gubbar i spelbolaget Sjöhästen som tar hem den idag. Jag hörs nog och syns mer framåt kvällen
pappa B

fredag 16 april 2010

..stillheten lägger sig så sakta över lägenheten..

"Skogarnas Konung" ligger och läser senaste delen av "Vargbröder", kvinnan vilar med huvudet på sned och "Prinsessan" gnider sina armar och ben med aceton för att få bort alla fula namn och annat skrot som hon skrivit lite här och där. Nivån är just nu, mycket behaglig, låg! Själv har jag stängt av scannern och lägger in en ny bild på en gammal plåtning på en söt tjej, lilla Jessica. Blåblodig borde hon passa greven där uppe i Hälsingland. Fast han har ju sin kära grevinna förståss och så har gubbskrutten tappat en stor del av charmen där upp på sitt stora gods..
Väderlekstjänsten vet inte riktigt var de har väderleken och ena kanalen säger si och den andra så. Blir väl någon form av kombination och jag kanske ger mig iväg ner till stan med min nya lilla polare, Toshiban, en förunderlig liten kamera må jag säga. Kanske det kommer en liten kortis igen, vem vet. Gör ett par barn nu vet´ja. Det är både roligt och uppiggande och så bränner ni en massa kalorier under tiden. Stäng fönstert bara så ni inte andas in vulkanaskan, då kan ju jetmotorn skära ihop!
pappa B

Iskallt i centrum, vem tappade isen till drinkarna?

Idag när jag hoppade av spårvagn nr 4 vid Gustav Adolfs Torg så låg det ett stort isblock med en fastfrusen underdel till en grill, mitt på trottoaren. Jag kunde inte låta bli att filma en liten snutt med min lilla Toshiba HD-maskin. Kolla på gubben som till och med försökte läsa på en liten lapp som satt fastfrusen.
video
Ja, mycket skall man se innan ögonen trillar igen. Om det är någon form av konstnärlig installation eller om det är en ren ploj för att kolla reaktionen på förbi passerande, det vet i tusan. Man kanske själv är med i "Dolda kameran" vem tusan vet. Kommer nog smygande in en gång till i kväll efter fredagsmyset...
pappa B

torsdag 15 april 2010

Jag har svårt för att fatta detta!

Förmodligen bygger hela saken på avundsjuka från min sida. Men detta har nu hänt mig nästan varje dag, ända sedan långt före jul. Ibland spelar jag en 10 på Dagens Dubbel (hästarna). Det tycker jag att jag har råd med. I de två spelbutiker vi har här i Angered är det ALLTID fullt med spelare, 90% av dem är invandrare och några är förskrämda svenskar utefter diskarna. Igår stod jag bakom en kraftig, nä en fet zigenare som utan att blinka kastade fram en dagens dubbel och betalde 1.543 kronor. Skrattade högt och sa till killen i kassan; -Jag kommer tillbaka i morgon, hälsa chefen att han skall plocka fram pengar. De flesta jag möter här nere på torget är arbetslösa, i de flesta fall hela familjen, men spelar högt varje dag de klarar man av. Jag förmodar att de vinner av bara den eftersom de har råd att fortsätta. Min DD i går sket sig naturligtvis och jag åkte på minus 12 kronor. Det klarar jag, men....hade jag blåst iväg 1.543 kronor då hade ekonomin hos pappa B gått i sank direkt... Jag fattar inte detta?
Funderar starkt på att bli kriminell, har ju inget att förlora egentligen. Familjen klarar sig utmärkt utan mitt deltagande. Mitt ekonomiska bidrag till hushållskassan kan man både ha och mista. Skulle man åka fast så är det bra service i fängelserna, oavsett var i landet man blir inburad. Svarta pengar är och har alltid varit mer värda än vita. Lite utpressning mot högre tjänstemän, låta dem sätta på lite vackra damer framför filmkameran och sedan låta dem få se ett par heta sekvenser...ja ni fattar. Jag skall ta mig en funderare på saken. Vi höres
pappa B

...rött, en djävla vass färg, eller hur?

..det är inte många som sett den här damen i spetsklänning med handskarna runt halsen. Men det har jag för jag tog bilden till ett omslag i tidningen Lady Sport som kom ut blev populär och försvann. Det gjorde "Boxar-Bettan" också. Efter att ha suttit som ordförande i Svenska Boxningsförbundet, ett par år, så blev hon bortröstad av gubbväldet i år. Men..vadå? Inom de flesta sporter så är det gubbmaffian som styr. Så har det varit sedan urminnes tider och så kommer det att förbli i resten av denna tideräkning. De som tror något annat, ja det är väl bara Gudrun Schyman och hennes medsystrar i feministpartiet, de kommer att bita sig i tummen. Titta bara på de stora internationella organisationerna. Snacka om pampvälde, inte en enda av dessa kisar är under pensionsåldern, tvärtom ganska mycket över vill jag påskina. De flesta av dem har suttit så länge att deras byxbak vuxit fast på styrelsestolarna. Nej boxningsvänner, ni slarvade bort en profil då ni släppte taget om Bettan Andersson. Svensk boxning behöver en typ med vass vänsterkrok och en skaplig punch med högerkardan. Nu dansar de feta råttorna på styrelseborden igen och svensk boxning sjunker tillbaka i vaselinburken och skumma träningslokaler.... En herre med go är dock denna ålderstigna men ack så välbevarande Studiebaker. Läcker röd skinnklädsel och säg en blondin som motstår en tur med den här kärran. Även om det skulle vara pappa B vid ratten. I morgon kanske det bli lite text om en tur i soluppgången, skumpandes fram över sanddynorna på en "Sahara-moppe" vi får väl se. Eller när vi nu befunnit oss i Frankrike kanske en tur med kanalbåt och besök hos "Wille med pipen" i Chablis skulle sitta fint, vi får se.
Natti säger
Pappa B

onsdag 14 april 2010

..det blev morgon innan sen kväll! Vive la France!

Jag vet inte hur många gånger jag varit i Paris, men det är ett par. De här bilderna tog jag en kylig helg i början av september. För 30 år sedan. Arbetade då som redaktör för ett affärsmagasin som hette Månadens Affärer och tillsammans med tidningens VD och representanter för SAS åkte vi ner över en långhelg för att se hur deras organisation fungerade i Paris. En minnesvärd resa då vi hade förmånen att se hela den stora flygplatsen Charles de Gaulle både innan och utan. Bland annat. SAS Parischef var en glad skit som älskade boxning och hade säkert gett mig en snyting om han hade haft tillfälle till det. Vad gubben hade för anteckningar i dopattesten har jag glömt och det spelar mindre roll. Han var en glad prick i alla fall, och öppnade de flesta dörrar till oss under besöket i en stora staden.
I Paris där äter man löksoppa annars saknar man några celler i övervåningen. Givetvis sörplade jag i mig några tallrikar het löksoppa under besöket. Både på stora fina exklusiva restaurangen men även på en liten bistro nära Notre Dame. Och sen då? Ja, ett besök på LIDO är lika nödvändigt som att köra damernas med rätt kvinna på logen i Nunnisvara, så det var bara att kliva in. Tuttarna hoppade orkestern spelade och pappa B njöt av situationen... Här lämnar vi Paris, men kommer snart tillbaka. Min lilla kvinna och min kärleksresa dit, den första Pingsthelgen vi var tillsammans går inte av för hackor. Gå nu och lägg er och dröm ljuva drömmar om våren i Paris, den är obetalbar...och på tok för underskattad sett med våra "lagom-ögon". Det är inte fult att vara kåt och galen på en liten bistro, när tonerna från ett musettdragspel ljuder och Crepe de Mar smälter i munnen, och det röda vinet får det att bubbla i hela kroppen...det är bara skööönt! Godnatt!
pappa B

tisdag 13 april 2010

Hu jeda mig vad tiden runnit iväg...

Här briljerade man om att berätta lite anekdoter ur mitt liv och så blev det tvärstopp. Jäklar, säger jag bara. Plötsligt upptäckte en massa människor att de kunde ha lite nytta av den här gubben och då försvann alla timmar på Salming-klockan.
Så det kan bli. Nåväl, skam den som ger sig och de tre tappra läsarna som sitter kvar och har läst förra inlägget 673 gånger var de skall nu få lite nytt att ögna igenom. (von Axelklaff där uppe i Hälsningland, surnar rätt kraftigt just nu) Senare i kväll kommer jag med lits smått och gott. Kanske lite svartvita bilder från Paris, nu när våren verkar ha kommit på allvar. Paris kärlekens huvudstad, staden dit man inte skall resa ensam eller om man är ensam omedelbart skall se till att förälska sig i någon liten brutta på plats. Vartenda löv speglar kärlek, gatorna, bistron i hörnet nere vid Sein. Flanörerna och bokhandlarna längst med floden och konstnärerna under broarna som drömmer om framtida stordåd och en gyllene dans på dess liljor. Stilla er bara ett par timmar så lovar jag att återvända. Natten är lång
Salut!
Pappa B

fredag 9 april 2010

Tjuvträna era rackare, det är smart...

Kolla in här! Om du är riktigt smart och går i tanken att försöka klara av att ta körkort, då skall du utan att tveka kolla in detta. Självklart gynnar det både dig och mig, men vadå, samarbete ger klirr i kassan och starka ryggar, eller hur? Körkort då klickar du här eller här.
Är du fortfarande sugen på att klara av Högskoleprovet, ja då klickar du på det eller här.
Kolla nu, allt löser sig, precis som käringen sa när hon sket i Valhallabadet. Helt fantastiskt, och snart får jag upp en stilig banner som alla kan trycka på och tjuvträna på både körkortsfrågorna och högskoleprovet. Detta har jag absolut inget dåligt samvete över och jag minns själv de små fusklappar man försökte smussla emellan sig hemma i skolan i Porjus. Här är det rejäla grejer och inga små papperslappar. Kolla själv, det kostar inte ett öre att kika.
pappa B

onsdag 7 april 2010

Det hela började en kväll i augusti 1943...

Här ligger Porjusselet, platsen i mitt hjärta, en tidig höstkväll. Nästan spegelblankt slingrar sig Stora Luleälv upp mot fjällen. Det är här pappa B har sina rötter, det är här som mitt brokiga liv började.
Med mycket möda och stort besvär var det dags för pappa B att göra entré i livet. Svärmar av mygg utanför fönstret och en barnmorska, öngmö som var bister som den värste länsman, med stärkt krage och manchetter på skjortärmarna kämpade hon och mamma Elsa för allt det var värda med att få ut mig i dagsljuset. (det var givetvis midnattsol i Porjus, även om den var på nedtrappning i början av augusti) Fröken Pålsson tror jag att barnmorskan namnades. Nåväl jag damp ju ner på stålbordet (kanske med huvudet före?) efter en lång och mödosam kamp för min mamma som genast fick tas om hand av övrig personal. Jag sket väl i det, skrek så att fåglarna tystnade och tyckte förmodligen att livet var värt att leva. Den känslan har hängt med under hela mitt liv. Det är faktiskt värt att leva. Har du tänkt på det någon gång? Här kämpade min mamma, först tre minuter i en trång kökssoffa för att farsgubben skulle få producera mig, sedan släpade hon på mig i nio månader. Slit och släp på en växande mage och så flera timmar på plåtbänken med mig kämpandes emot, den dagen då jag skulle ut i världen. Allt detta bekymmer för min mamma då skall man fan i mig tycka attdet är värt att leva, eller hur?

Skolgången bestod av 7, just under den tiden, djävligaste åren i mitt liv. Segt och vansinnigt tråkigt med lärare som inte ens skulle fungera som vakter på köpcentrat i Angered. Pratade på tok för mycket och fick kämpa med namnet "pratkvarn" under dessa sju år då jag befann mig på skolans område. Var inte bra på någonting annat än teckna. Hade bollsinne som ett piano och valdes aldrig in i något lag. Detta sket jag också i, jag föredrog att flirta med tjejerna och försöka ta dem på tuttarna. Det var i mina ögon fan så mycket roligare än att kämpa med de andra grabbarna om chansen att få sparka på en sur, tung läderboll med hårda och vassa läderremmar som satte stora märken i pannan om man råkade få bollskrället i huvudet.
Jag pusades och kramades mycket. Det passade mig. Anlag som senare i livet skulle visa sig kosta mig mycket pengar i form av förälskerser på löpande band. Alla mina tjejer var vackra som små änglar och även de jag inte han förälska mig i tyckte jag också var små änglar. Här sitter Kalle Sundström och "Finn-Arne" Andersson vid Arnes köksbord uppe i Kopprabacken och löser världsproblem. De var mästare på detta med världsproblem och vi grabbar hade alltid öronen spetsade då man fick chansen att vara med och lyssna
Sen har det bara rullat på. Mode och resor det har varit och är fortfarande det jag jobbar mest med. Fick alltid vänta på journalisterna så jag började skriva själv. Tyckte att jag hade en massa ord i skallen och att flera av dem jag jobbade med ställde så otroligt dumma frågor. Efter den perioden blev jag "ensamvarg". Någonting jag aldrig ångrat. Däremot finns det en sak jag alltid ångrat. Att jag inte passade på att under min uppväxt hemma i byn, porträttera alla de original vi hade levandes där. Kalle-Kula, Skruvmunstycket, gubben Jaska, Kalle-Jokkmokk, Västerås-Lasse, farbror Swing, John Söderberg "Bajjen", Kalle Sundström, Finn-Arne, Kalle Strid, Kolar-Pelle, Pakko-Magnus, Axel Karry, lill-Brynolf, skomakarn, Bäckfiskarn och Pite-Isak bland annat. Original som aldrig kommer tillbaka.
En av groparna som bildades när man stängde dammluckorna. Här gick det ofta stor öring som vi grabbar försökte få med oss hem. Ibland lyckades det men ofta var det bara att visa snoppen till katten. Ser ni hur det skummar från Porjusfallet i bakgrunden? Kraftfullt och mäktigt som bara den. Än i dag kan jag höra bruset om jag blundar och tänker tillbaka på dagarna då man sprang där med metspöt i hand.
Om alla celler i mitt då unga huvud hade vikts åt dessa gubbar några dagar under månaden hade jag haft en obetalbar skatt idag. Visst några kanske jag har på negativ i mina gömmor och de kommer säkert fram vad det lider. Vi får välan se var detta slutar, rullar vidare genom livet under morgondagen.
pappa B

tisdag 6 april 2010

Lite nostalgi från minnesbanken kanske inte vore en dum idé?

Idag när jag satt inne i klädkammaren (delvis omgjord till datarum åt mig) så slog det mig att jag kanske skulle lägga ut lite gamla bilder från mina äventyr runt om i världen. Lite små storys i text och bild från mitt unga liv och levene. Ja, inga farligheter som skulle orsaka skillsmässor, konkurser, släkfejder eller andra katastrofer utan små snälla (jag kan vara snäll om jag tar i riktigt hårt)upplevelser ur mitt något brokiga liv. Tror ni trogna läsare att detta skulle uppskattas? Jag ställer frågan, ni svarar, sen får vi se vad som händer.. Nu skall jag krypa in i skrubben igen och fortsätta plocka bland alla mina negativ och diapositiv.
pappa B

Amerikas lyckligaste man....

Kan ni tänka er, äntligen har Hr Anka blivit av med gåsen. Nu gapar den vätersuperoxidade och upplyftade, utslätade ex.ankan i TV. Det hon saknar mest är att få "pöka" ordentligt? Hon har tydligen inte fått göra detta under de senaste sju åren. Det tror fan det, ingen vill väl krypa på en plastmamsell, då väljer man hellre en uppblåsbar, mjuk sak än ett skånskt skelett. Speciellt trevligt tror jag inte det är när brösten plötsligt rullar runt kroppen och lägger sig på ryggen.
Men...vist fru Anka, tag dig upp till Pajala, där går det brunstiga halvfinnar som skulle sätta på dig med slak veke mot en vedtrav så att silikonet skulle skvätta runt kommunen. Sen, om du orkade, kunde du ju resa hem till skånska steppen och fortsätta kväka som den gås du är... Hur ända in i himlasvängen kan något TV-bolag betala för sådan soppa? Och hur i all fridens tid kan miljoner människor (mest kvinnor) sätta sig ner och se på skiten.
Nä, grattis Hr Anka, tag dig du en krogrunda och lev loppan nu är det både stillsamt och behagligare i huset ditt, det är jag säker på.
Tyvärr hittade jag inte bilden jag tagit, på en ung och stilig Hr Anka när han sjöng i Folkets Park i Alingås en gång i tiden då gräset var grönt och man vågade gå hem ensam i natten....
pappa B

måndag 5 april 2010

Skitsmart, eller?

I går hade vi hemmadag, "Prinsessan" och jag. "Skogarnas Konung" hade åkt med mamma till mormor och morfar i Taberg. Vi åt, såg på TV, satt vid datorn och åt godis. Helt super med andra ord. På kvällningen var det dags för den lilla pinuppan att kleta in sig med mammas lervälling i fejset och efter några minuter såg hon ut som grannarnas käringar när de firar nyår. (De härstammar från Namibia). Appropå Namibia, skulle ni hamna där och dessutom hamna i en kärleksfull situation så stöna på av bara den. Det är vetenskapligt bevisat att himbafolket inte fattar ett smack varifrån stönandet kommer och absolut inte vad det är frågan om. Om de inte återvänt från en uppryckningsresa i Sverige vill säga.

Ni som har varit i Borneo har säkert sett Nepenthes Rajah, Kungskannrankan, världens största köttätande växt. Den har ekorrskit som huvudsaklig föda. Den är dessutom så konstruerad att själva blomman har en ringformad kant, som passar precis för de små spetsekorrarna att sitta på. Spetsekorrarna lockas till blomman med stora mängder nektar som de glatt mumsar i sig. Samtidigt passar ekorrarna på att "resa en stolpe" nåja lägga en liten skruv då, rakt ner i gapet på blomman. Smart, eller hur? Fast egentligen vore det väl smartare om den tog hela ekorren? Det hade räntat mer rent matmässigt sett. Nåväl, skit samma.
Idag kommer smålandsresenärerna hem och om det inte blir alltför sent så åker jag och "Skogarnas Konung" ut en sväng och försöker lura ett par havsöringar. Återkommer om detta lite senare i afton.
...dagens lunch, LCHF-baserad tallrik med stekt bacon, ägg, ärtor och en stor klick bearnease, vatten till gör susen. Fortsätt stoppa i er påskgodis, hångla mera och lev som ni förtjänar. Påskpuss till hela gänget från Sveriges gladaste man
pappa B

söndag 4 april 2010

Nu är "Tigern" på banan igen?

Den här gången kommer han ut på tee iförd svarta solglasögon och med gylfen stängd. Fru Woods har tagit honom till nåder och det tror fan det med en gubbe vars tillgångar och bankkonton, med råge, överskrider de flesta andras här i världen. Inte släpper man sånt för några små snedknull här och där. Vem vet förrestan vad fru Woods sysslat med när gubben varit ute på touren? Är hon Guds bästa barn lilla fd. frk Nordegren? Ingen skall inbilla mig att hon gått hemma och skurat och fejat och proppat i lille Sam Alexis och Charlie Axel nyttiga grönsaker, CocaCola och svensk moral. Nej fan heller så naiv är inte ens jag. Nu skall jag i alla fall ta ner dragspelet och spela "Drömmen om Elin" för i mina vilda tankar så tror jag att jag hade kunnat få lite småhångel med fru Woods om bara tillfället gavs. Som sagt, rätt tid och rätt plats då kan även en enbent springa 100 meter på ganska skaplig tid.
Månne det vara på tok för mycket påskägg som frambringade dessa tankar i mitt huvud?
pappa B

fredag 2 april 2010

Glad påsk på er alla mina vänner!

Våra små troll, här ännu mindre får bjussa på kramen i helgen. Varsågod!
Jaha, då kom det en påsk i år med. Skärtorsdag med havsöringspremiär och regn och blåst. Idag är det Långfredag, förr i tiden en dag som aldrig ville ta slut. ALLT var stängt och man satt där hemma i Porjus och glodde ut genom köksfönstret, inte ens "pangen" hade öppet sin kiosk. Fy fan vad segt, tur att världen i det hänseendet har gått framåt en bit. Jag har vispat äggulor och strösocker och skall däruti hälla en rejäl skvätt wirre (konjaken är slut)det får bli en variant på äggtoddy. Har bilder på en massa påskkärringar att sätta in här, men då får man kanske höra att man är invandrarfientlig. Annars så vimmlar det av påskkärringar här i det område där jag har mina bopålar. Varje dag, överallt.
Nåväl, ägg, lax, röd rom, påskskinka och vin kommer att förtäras under helgen och i morgon sticker jag och "Skogarnas Konung" ut med fiskegrejerna igen. Blir det någon havsöring så skall den honungsgravas, punkt och slut.
Glad Påsk på er hela gänget, var rädda om er och lek inte med elden eller grannens fru. Då kan man bränna sig av bara tusan. Puss på nosen till alla mina små tjejkompisar och en rejäl bamsekram till grabbarna.
pappa B

torsdag 1 april 2010

Havsöringspremiären avklarad..


Blåst och kyla avskräcker inte tre vikingar från att stappla ut på klipporna för att försöka lure en av havets silverglänsande öringar. MacMyra, "Skogarnas Konung" och pappa B begav sig ut till Marstrand klockan 08.00 idag. Ingen vind, halvskaplig remperatur och till och med en stunds skolsken innan det slog om och kalla vindar ökade i styrka. MacMyra tvingades lägga av med flugfiskandet och fick även han gå över till spinn. Inte en fisk fick vi med oss hem men vi kunde trösta oss med att även fiskhandlaren i Kungälv saknade havsöring så ingen skada var skedd...
Däremot försökte sig "Mannen i lodenrocken" på med en fuling- Först ringde han mig och berättade att man elade ut havsöringsdrag i små plastaskar på bensinstationen i Ytterby! Sen berättade han samma sak för MacMyra och var väldigt angelägen om att vi skulle få med oss ett drag till honom själv också. Detta med att det var så viktigt att han skulle få ett drag gjorde att MacMyra drog åt sig öronen och plötsligt trillade poletterna ner. -DET ÄR DEN 1 APRIL!!! Men tji, där sket du dig på tummen, vi gick inte på blåsningen. Kanske vi gjort det om du inte varit så angelägen att få ett själv.
pappa B